Download
1 / 15
E N D
Bildspel Anders Dernback 2019 Posthistoria i Skåne Sverige och Danmark Källa wikipedia
Ingen helt ny tanke egentligen att sända meddelanden Egyptierna började skicka meddelanden 3100 f. Kr. Omkring 3100 f.Kr. enades Övre och Nedre Egypten till ett enda jättelikt rike. Egypten sträckte sig nu över 70 mil längs Nilen, från Assuan i söder till Medelhavet i norr. Säker information och pålitliga budbärare var avgörande för att det nya storriket skulle kunna hålla ihop – och överleva. Farao upprättade därför en stab av kurirer som lärde sig alla meddelanden utantill för att sedan kunna leverera dem till rikets ämbetsmän.
Första fastställda postsymbolen, 1912 Post har i Sverige förmedlats av flera olika typer av ämbeten och yrkesgrupper. Ett av de äldsta dokument som pekar på en brevförsändelse i Sverige är ett postiljonkvitto skrivet 1564 för kung Erik XIV:s räkning. Långt före den allmänna postens postföring fanns kurirposten som upphörde på 1650-talet. På medeltiden fanns också så kallad klockarepost vilket var en brevbäringsskyldighet som ingick i klockaretjänsten, något som inte upphörde förrän 1888. Det fanns också så kallad kyrkopost vilken fortfarande på mitten av 1800-talet sköttes av kyrkan. Annan postföring var soldatposten, sjöposten, kronoposten och fältposten där den senare förekom på ett organiserat sätt redan under trettioåriga kriget. https://sv.wikipedia.org/wiki/Postverket#/media/File:Postal_trademark_of_Sweden,_1912.jpg
Brevbärare eller postiljon är de postfunktionärer, vilka beledsagar och övervakar den allmänna postgången. Titeln postiljon användes redan 1636, men var då en synonym till postbonde. 1673 infördes särskilda postiljoner som befordrade post till häst vissa sträckor, och 1725 inrättades fast anställda postiljoner. Under 1800-talet blev postiljon en titel för de posttjänstemän som skötte postbefordran med postdiligens eller postkupéer på järnvägsvagn. Inom svenska Postverket och Posten AB har tjänstemän av lägre grad kallats för postiljoner, medan sådana anställda som befordrats kunnat kallas förste postiljoner eller överpostiljon. Fram till 1904 bar postiljonerna vid landsvägsposten (det vill säga på landsbygden) sabel som en del av uniformen och kunde även utrustas med revolvrar. I fackligt hänseende har postiljonerna under lång tid organiserats främst av SEKO (tidigare Statsanställdas Förbund). Brevbärare förekom i Stockholm redan på 1600-talet, 1693 fanns tre anställda brevbärare, men det dröjde innan brevbäring infördes på andra håll. 1850 inrättades brevbäring i Göteborg, och 1861 infördes brevbäring mera allmänt i de svenska städerna. 1878 infördes en lantbrevbäring i Sverige.
Postverket i Danmark grundat 24 December 1624 Kristian IV
Postvæsenet i Danmark blev oprettet 24. december 1624, da Christian 4. udsendte en forordning om postbude. Forordningen kaldes populært for postvæsenets fødselsattest. Man udnævnte en postmester i København, der skulle sidde på Børsen i to timer hver dag og tage sig af postrelaterede forretninger. I 1653 overtog købmand Poul Klingenberg postvæsenets drift for en 30-årig periode med titel af generalpostmester. Han udvidede både antallet af posthuse og postruter. Efter at Postvæsenet havde været på private og forskellige royale hænder kom det 24. september 1711 under statslig forvaltning. Det var efter Postvæsenet havde været i Dorothea Krags besiddelse i otte år som arvtager efter Christian Gyldenløves død. Krag indførte uniformer i oldenborgernes farver, rødt og gult, som lige siden har været Postvæsenets. Ägare 2017-03-07 Svenska staten – 60% Danska staten – 40% https://en.wikipedia.org/wiki/Post_Danmark#/media/File:PostDKFlag.png
https://da.wikipedia.org/wiki/Post-_og_Telegrafv%C3%A6senet#/media/File:Postruter.pnghttps://da.wikipedia.org/wiki/Post-_og_Telegrafv%C3%A6senet#/media/File:Postruter.png
Kurirerna som transporterade posten råkade inte sällan ut för problem under vägen. På sträckan mellan Markaryd och Hamburg satte danskarna ständigt käppar i hjulen. Bland annat vägrade de 1623 att släppa svenska postbud över Öresund. Resultatet blev att sändebudet i Helsingör, Anders Svensson, tvingades smuggla över posten med hjälp av sina egna drängar och en liten båt. Det här arrangemanget fortgick under ett par år, innan danskarna åter tillät de svenska kurirerna att åka över sundet. De skånska städer som 1658 blivit svenska hade införts i det svenska postväsendet och de danska postkontoren hade övertagits av den svenska posten. POSTEN förmedlades genom en organisation av stafettlinjer, betjänade av postbönder, som fanns på två till tre mils mellanrum. Böndernas uppdrag var att transportera postsäcken från den ena gården till den andra, tills den nått sitt postkontor. Den första generella posttaxa vi känner till bestämde en kostnad på 4 öre kopparmynt per lod
Som kompensation för posttjänsten fick bönderna befrielse från gästning, skjutsning, dagsverken och utskrivning. De här friheterna bekräftades i ett fribrev utfärdat den 26 februari 1636. Postbonden å sin sida ålades att tillhandahålla två drängar som kunde löpa med posten, samt att hålla farvägarna fria och lägga ut spänger över vattendragen så att posten kunde komma fram. Posthemman kallades de gårdar som skulle förse postryttare med utvilade hästar så att posten skulle kunna ha en snabb gång genom landet. Enligt Sveriges första postförordning från 1636 skulle så kallade postbönder se till att posten kom fram. Postbönderna var bosatta 2–3 mil från varandra längs de stora vägarna i Sverige. Så snart som bonden hörde posthornet, hade han till uppgift att "göra sig färdig att straxt anamma brefven af honom och dermed oförtöfvadt genom natt och dag, oaktadt hvad väder som vara kan, vidare fortlöpa" minst en mil på två timmar. I vanliga fall anförtroddes detta arbete åt en av gårdens drängar. Postryttaren skulle bära ett vapenmärke samt ett spjut och posthorn. Att ofreda den som utförde arbetet var belagt med dödsstraff. Hur lång tid tog det då att skicka post under 1600-talet? De uppgifter som finns bevarade är få, men 1637 meddelade postmästare Wechel att det tog åtta dygn att skicka ett brev mellan Stockholm och Helsingör. Antal försändelser som posten i Sverige skickade under 1698 skulle uppgå till cirka 360 000. Siffran är en grov generalisering. Baserat på de fåtaliga uppgifter som finns bevarade har historiker kommit till slutsatsen att antalet försändelser ökade brant fram till sekelskiftet, för att sedan minska till och med 1710. Därefter ökar postmängden långsamt.
Befriad från skjutstjänst och militärtjänst, avvecklat 1860 Postbonden hörde ihop med fastigheten, som var ett så kallat postbonde- hemman och låg nära huvudvägarna. Dessa bönder fick viss ersättning, och var dessutom befriade från skjutstjänst. Innan indelningsverket tillkom i slutet av 1600-talet slapp de också risken att tas ut i krigstjänst, något som annars drabbade var tionde eller femtonde bonde.
Ökänt postrån i Skåne mellan Margretetorp och Båstad Postrånestenen är en minnessten som ligger längs Skåneleden mellan Margretetorp och Båstad. Stenen märker den plats där postryttaren och torparen Bengt Nilsson rånades när han fraktade post längs postryttarevägen över Hallandsåsen 1757. Han färdades sträckan Helsingborg-Varberg för norska posten och blev rånad och dödad på denna plats. https://sv.wikipedia.org/wiki/Postr%C3%A5nestenen#/media/File:Postr%C3%A5narstenen_Sk%C3%A5ne_Hj%C3%A4rnarp_24_1.JPG
England ger ut världens första frimärken. Det var i England den 6 maj 1840 som världens första frimärke gavs ut. Frimärket, one penny black, var resultatet av en portoreform föreslagen av den brittiske ämbetsmannen Rowland Hill (1795–1879). 1851 blev Danmark det första landet i Norden som införde frimärken. I Sverige gavs de första frimärkena ut 1855. Det äldsta bevarade brevet i världen kom för omkring 7.000 år sedan till Ur i Kaldéen, den stad från vilken Abraham utvandrade. Detta brev har skriften inristad i lera. År 831 sände konung Björn av Birka till kejsar Ludvig den fromme i Frankrike det äldsta omtalade svenska brevet, vilket dock ej bevarats till vår tid.
Armémuseum Mössa 1800 talet Postiljon 1800 talet
