Kronprinsens Husarregemente

Regementet existerade i 170 år från 1757 till 1927 under olika namn: Putbus och Platens husarkår 1757-58, Svenska husarregementet i Pommern 1758-62, Blå (Putbusska) husarregementet och Gula (Wrangelska) husarregementet 1762-66, Svenska husarregementet 1766-97, Hornska husarregementet 1797-1801, Mörnerska husarregementet 1801-16, Cederstömska husarregementet 1816-22, Kronprinsens husarregemente 1822-59, Konungens värvade husarregemente 1859-1860, Husarregementet Konung Karl XV 1860-82, och ånyo Kronprinsens husarregemente 1882-1927. Kronprinsens husarregemente, K7, var ett för Sverige relativt avvikande regemente eftersom det var ett värvat sådant, vilket det hade gemensamt med Kongliga lifgardet till häst, K1, under såväl indelningsverkets era som värnpliktseran. Regementet var i huvudsak förlagt till Malmö, men även till bland annat Ystad, Helsingborg och Ängelholm. Regementet var det sista svenska kavalleriregemente som utkämpade ett fältslag (slaget vid Bornhöft 1813), lades ned 1927 genom försvarsbeslut från 1925 för att den 1 januari 1928 sammanslås med Skånska husarregementet, K5, och Skånska dragonregementet, K6, till det nya Skånska kavalleriregementet, K2.

Grupporträtt av officerare med Kronprins Gustav och prins Carl hos Kronprinsens husarregemente K 7. Malmö den 2 juni 1906

Ur uniform m/1895 för general vid Kronprinsens husarregemente. Livplagg m/1895. Består av dolma, ridbyxor, stövlar, sporrar, remmar. Dolma enligt go 10/4 1895, Kronprinsens husarer.

Några viktiga år i historiken Regementet bildas 1757 Avvecklades 31/12-1927 Klågerupskravallerna 1811 Nytt namn Hornska regementet 1797 Slaget vid Bornhöft 1813

Historia Regementet sattes upp 1757 som Putbus och Platens husarkår, av Fredrik Ulrik Putbus och Philip von Platen. Kåren kom 1758 att bilda Svenska husarregementet i Pommern. Fyra år senare, 1762, delades regementet till två självständiga regementen, Blå (Putbusska) husarregementet och Gula (Wrangelska) husarregementet. Fyra år senare, 1766, sammanfördes de två regementena och bildade Svenska husarregementet. I samband med sammanslagningen minskades styrkan till ungefär 400 ryttare fördelat på åtta skvadroner. Svenska husarregementet förlades i de svenska provinserna i Tyskland, och hade som främsta uppgift att bevaka och patrullera Svenska Pommerns gränser. Regementets huvudkvarter låg i städerna Greifswald och Bardt. I samband med Gustav III:s statsvälvning 1772, överfördes regementet till Sverige, och förlades först i ett antal städer på västkusten, för att året därpå roteras till andra västsvenska städer. Två skvadroner införlivades i ett finländskt dragonförband.

Historia del 2 År 1797 ändrades namnet till Hornska husarregementet. Regementet bar, enligt den tidens sed för vissa värvade regementen, namnet på sin regementschef, Samuel Horn. Regementet var under denna tid förlagt till Halmstad, Malmö, Helsingborg, Ängelholm, Ystad och Simrishamn. Under Napoleonkriget ökade antalet skvadroner till åtta och mantalet till 100 per skvadron, för att i fredstid åter anta minskat antal. År 1801 fick regementet namnet Mörnerska husarregementet, i samband med att Hampus Mörner blev regementschef. Den 7 december 1813 spelade regementet en viktig roll för den svenska segern i slaget vid Bornhöft. En mindre ärorik händelse som sätts i samband med Mörnerska regementet, är det som i folkmun kallas Slaget vid Klågerup den 15 juni 1811. Under bondeoroligheterna i Skåne 1811 högg 40 husarer ur regementet in på en samling drängar i Klågerup som vägrat inställa sig till militärtjänst. I Klågerupskravallerna skadades två husarer och runt 30-40 drängar och husmän massakrerades av Mörners husarer på grund av ofoglighet gentemot kung och fosterland.

Historia del 3 Regementet var 1813 förlagt till Malmö, Ystad, Simrishamn, Ängelholm och Halmstad. Mörnerska husarregementet var det sista regemente som utkämpade ett slag på utländsk mark, slaget vid Bornhöft 1813 i dåvarande Danmark, dagens Bornhöved i Schleswig-Holstein. I praktiken hade Mörners brorson Bror Cederström varit regementets anförare sedan 1804. År 1816 bytte regementet namn till Cederströmska husarregementet, då Bror Cederström officiellt tillträdde som regementschef. Regementet var förlagt till Malmö och Simrishamn. I samband med att dåvarande kronprins Oscar blev överste i regementet 1822, erhöll regementet namnet Kronprinsens husarregemente. Regementet var efter 1822 förlagt till Malmö och Ystad. År 1859, under Karl XV:s regering, ändrades namnet till Konungens värvade husarregemente. Ett år senare, 1860, skedde ännu ett namnbyte till Husarregementet Konung Karl XV. I samband med dåvarande prins Gustav Adolfs födelse 1882 återfick regementet namnet Kronprinsens husarregemente - även betecknat K 7. År 1897 överfördes en skvadron från regementet till Livgardet till häst i Stockholm.

Nedläggning Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades att de tre skånska kavalleriregementena, Skånska husarregementet (K 5), Skånska dragonregementet (K 6) och Kronprinsens husarregemente (K 7), skulle avvecklas den 31 december 1927, och istället sammanföras den 1 januari 1928 till ett nytt kavalleriregemente, Skånska kavalleriregementet (K 2) i Helsingborg. Kronprinsens husarregemente (K 7) hade sin avvecklingsceremoni den 5 oktober 1927, och avvecklades den 31 december 1927. Från den 1 januari 1928 övergick regementet till en avvecklingsorganisation, vilken verkade fram till den 31 mars 1928. Under hela sin aktiva tid var regementet värvat.

Kronprinsens husarer K 7 paraderar på Stortorget i Malmö 1927. Regementet läggs ned och truppen tågar sedan ut.

Förläggningar I samband med att regementet 1772 överfördes till Sverige, förlades det först i ett antal städer på västkusten (Falkenberg, Halmstad, Laholm, Ängelholm, Helsingborg). För att året efter, 1773, förläggas till Halmstad, Ängelholm, Helsingborg, Malmö, Ystad och Simrishamn. Regementet var förlagt till Malmö, Ystad (till 1882), Ängelholm (till 1883) och Helsingborg (till 1897). År 1897 förlades hela regementet till nybyggda kaserner på Regementsgatan 22 i Malmö. Kasernerna i Malmö uppfördes efter 1892 års härordnings byggnadsprogram, och ritades av Erik Josephson. Efter att regementet avvecklades den 31 december 1927, kvarstod en avvecklingsorganisation fram till den 31 mars 1928. Efter att armén lämnat kasernområdet kom kasernområdet att användas av olika civila verksamheter, bland annat fanns länge den populära dansrestaurangen Arena i den före detta officersmässen. Byggnaderna revs sedan 1960, varefter "skyskrapan" Kronprinsen uppfördes på det gamla regementsområdet. Övningsplatser Regementet övade på Bonarps hed under åren 1772–1927. Limhamnsfältet i Malmö användes ofta. Vid Drottningtorget fanns även ett ridhus att disponera.

Standar Regementets ursprungliga standar var blå på en sidan av duken, och gul på andra sidan, som markering till arvet från Blå (Putbusska) husarregementet och Gula (Wrangelska) husarregementet. Duken var prydd med Kungliga Svärdsordens stora kors, samt under denna brösttecknet för Riddare med Stora Korset av Svärdsorden, samt i vardera hörnet en öppen krona av silver. Segernamnet ovanför korset. År 1845 ersattes de tidigare standaren av en ny, vilken var helt blå. Standaren kom att föras vid vissa tillfällen av Skånska kavalleriregementet (K 2). Det fördes vid vissa tillfällen mellan åren 1965 och 2000 av Skånska dragonregementet (P 2), samt 1994–2000 av Skånska dragonbrigaden https://commons.wikimedia.org/wiki/File:AM.010482_(02).jpg

Förbandschefer genom historien Regementschefer verksamma mellan åren 1758–1927. Åren 1761–1766 var regementet delat på två regementen 1757–1758: von Putbus, F U och von Platen, P J B 1758–1759: Wrangel, G G 1759–1761: Sparre, J 1761–1764: von Putbus (Blå (Putbusska) husarregementet) 1764–1766: Mörner, H S (Blå (Putbusska) husarregementet) 1761–1763: Wrangel, G G (Gula (Wrangelska) husarregementet) 1763–1764: Åkerhielm, L (Gula (Wrangelska) husarregementet) 1764–1766: Lewenhaupt, M C (Gula (Wrangelska) husarregementet) 1766–1797: Mörner, H S 1797–1801: Horn, S H 1801–1816: Mörner, H E 1816–1822: Cederström, G A B 1822–1830: Stackelberg, G B M 1830–1849: von Platen, A C 1849–1858: Sjöcrona, F A 1858–1864: Björnstjerna, C M L 1864–1874: Cederström, C A B 1874–1883: Boy, G F A 1883–1891: Sjöcrona, C A 1891–1893: Berg, R W T 1893–1902: von Platen, G A 1902–1910: von Platen, P C 1910-1913: Bror Munck 1913-1920: Bror Cederström 1920-1920: Edward af Sandeberg 1920-1927: Axel Braunerhjelm

Uniform från år 1840

1806 1860 1888

Kamratförening https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f3/Husaruniform_modell_1895_Revinge_2015.jpg

Philip von Platen (fältmarskalk) Philip Julius Bernhard von Platen, född 14 mars 1732 på godset Dornhof på Rügen, död där 23 april 1805, var en svensk friherre, fältmarskalk och generalguvernör. Gift 1761 med Juliana Regina von Usedom. Hans föräldrar var lantrådet Kristofer Ernst von Platen och Anna Lucretia von Bohlen. Efter att ifrån 1746 ha stått inskriven som volontär i svensk tjänst vid generalmajoren friherre von Schwerins regemente, utnämndes von Platen 1749 till fänrik vid Drottningens livregemente till fot och blev löjtnant vid detsamma 1752. Fem år senare erhöll han regeringens tillåtelse att delta i preussiska arméns fälttåg i Böhmen där han blev sårad i stridigheterna vid Prag men skyndade vid Sveriges krigsförklaring mot Preussen för att ställa sig under de svenska fanorna. Utnämnd till ryttmästare för en skvadron husarer, som han själv uppsatt, deltog han i de flesta strider under kriget, avancerade till förste major vid Gula husarerna och blev, sedan han kommit hem till Sverige, överstelöjtnant vid Gröna dragonerna 1767. Efter Gustav III:s anträde till regeringen utnämndes han 1772 till överste för Norra skånska kavalleriregementet och 1776 till generalmajor. Genom sitt uppträdande som ivrig medlem av ridderskapets rojalistiska minoritet vid 1786 års riksdag förvärvade von Platen Gustaf III:s gunst och befordrades till generallöjtnant 1788 samt blev serafimerriddare 1790. Av förmyndarstyrelsen förordnad till generalbefälhavare i Skåne 1792 och general 1795, utnämndes han året efter till en av rikets herrar, generalguvernör över Pommern samt Greifswalds akademis kansler, blev 1797 friherre och 1799 fältmarskalk. Efter att 1800 entledigats från generalguvernörskapet avled han på Dornhof den 23 april 1805.

Klågerupskravallerna Bondeupproret var den sista i en serie sammanstötningar mellan landsbygdsbefolkning och myndigheter i Skåne år 1811, till följd av missnöje med bland annat utskrivningar av militärt manskap. En bondeskara som förskansat sig i Klågerup och vägrat skingra sig, angreps av militär trupp 15 juni 1811 med ett trettiotal dödsoffer som följd. Oroligheterna började ta fart i södra Skåne. Denna dag plundrades godset Svaneholm där Rutger Maclean genomfört enskiftet. Ett femtiotal män försedda med liar, tjugor och långa hökrokar tågade mot Svaneholm och intog borggården. I Everlöv samlades hundra drängar, vid Simontorp, Rydsgård, Svenstorp, Näsbyholms slott, Brodda, Torup, Häckeberga, Hyby, Gärdslöv och Klågerup samlades bönder i tusental. Upploppen var begränsade till trakter där herrgårdarna dominerade. På flera ställen blev anställda vid godsen svårt misshandlade. Upproret slogs ned av överste Carl Gustaf von Platen som tidigare deltagit i kriget i Pommern där han som brigadchef lyckats slå tillbaka en fransk styrka. Han var kritisk mot sina överordnade och besluten om uttagningen till krigstjänst men samtidigt lydde han order och skingrade uppbådet. Några bönder arresterades och ställdes inför rätta. Mobiliseringen bland bönderna fortsatte emellertid i sydvästra Skåne.

Efterspel till kravallerna De närmare 200 som tillfångatagits vid slaget vid Klågerup fängslades på Malmöhus. De behandlades brutalt och professor Rosensköld försökte förgäves få till förbättringar genom utskrivningar av medicin och att skänka 20 riksdaler, något som emellertid avvisades av myndigheterna. Flera avled i fängelset. Vid alla berörda häradsrätter utlystes urtima ting och domstolarna kallade så många som 300-400 personer till förhör innan man avkunnade dom och utmätte hårda straff. Hovrättens hårdaste dom gick ut på att 20 skulle halshuggas. När Högsta domstolen blev klar med sitt beslut i december, gick man skonsammare fram än underrätterna. Tre personer dömdes till döden, 24 dömdes till spöstraff, 27 till fästningsstraff på längre eller kortare tid samt 74 dömdes till fängelse.

Slaget vid Bornhöft (1813) Slaget vid Bornhöft (även Slaget vid Bornhöved) stod den 7 december 1813 utanför den lilla orten Bornhöft i nuvarande Schleswig-Holstein, norra Tyskland, mellan svenskt kavalleri och danska trupper förstärkta med mindre styrkor polskt kavalleri och tyskt infanteri. Slaget är till dags dato den senaste gången som Sverige och Danmark drabbat samman i strid. Först kom det danska arriärgardet farande förföljda av några svenska skvadroner anförda av major Fritz von der Lancken. Arriärgardet bestod av polska ulaner som var ett beridet elitförband utlånat av Napoleon att skydda den danska reträtten. Ulanerna skingrades av den svenska anstormningen och förföljarna gjorde i stället ett utfall mot den danska huvudstyrkan. Danskarna bet ifrån sig med allt de hade och det svenska spaningsanfallet avbröts snart och von der Lancken retirerade. Under tiden höll den svenska huvudstyrkan som bäst på att formera sig. Svenskarnas ”grandiosa men irrationella attack” genom byn Bornhöft fick inte någon effekt, vare sig på läget i stort eller på kriget som sådant

Galleri Musiklöjtnant Tinnerstedt Malmö stads samlingar Trolig fotograf Roikjer Överste H. O. Harmens f.1841-d.1913 Dir. Trobäck i pension

Galleri 2 Julafton i dagrummet Musikdirektör Trobäck med musikkåren står på gården Malmö stads bildsamlingar

Galleri 3 Blivande Kung Gustav VI, 18/9.1927 Festligheter på gång Truppen rider ut för parad på gården. B. Cederström leder Malmö stads bildsamlingar

Galleri 4 Värnpliktiga 1910 års uniform År 1910 års värnpliktiga Malmö stads bildsamlingar

Galleri 5 Malmö stads bildsamlingar

Galleri 6 Malmö stads bildsamlingar

Kaserner vid Regementsgatan i Malmö Malmö stads bildsamlingar

Med på bild oljemålning Copyright © Jonas Åkesson / avfotograferad av Jenny Thornell / Malmö Museer Braunerhjelm, Carl Axel Georg (1872-1943); Hermelin, Gustaf Reinhold; Peyron, Claes; Sjöberg, Karl Erik; Adlercreutz, Gregor; Bennet, Fredrik Herman; De la Gardie, Gustaf (1887-1935); De la Gardie, Pontus Henric Axel; Piper, Carl Fredrik (1876-1950); Kalmberg, Karl Hampus; Thott, Otto (1854-1933); Åkesson, Jonas (1879-1970); Brunnström, Leopold; Falkenberg, Melcher; Tamm, Nils Erik; Mörner, Carl Stellan Hampus; Palmstierna, Carl Otto; Stjernswärd, Arvid Filip; Stjernswärd, Knut Arvid; Wiedesheim-Paul, Georg; Cavalli, Erik; Gyllenstierna, Stig; Maule, James Axel John; Boltenstern, Thure; Peyron, Gustaf Carl; Rosencrantz, Henrik (1877-1962); Thott, Stig (1885- 1948); Platen, D. J. Gustav (Gösta) von (1882-1966); Rosencrantz, Holger (1870-1950) Malmö stads bildsamlingar

Kronprinsens Husarregemente

Kronprinsens Husarregemente

Presentation Transcript