Dödligheten på slagfältet

2. Kulsprutan under Första Världskriget Vid första världskrigets utbrott hade få av de krigförande nationerna anskaffat kulsprutor i större mängder. Under det första årets strider lärde sig de deltagande nationerna vilka blodbad kulsprutan, tillsammans med indirekt eld från artilleri, kunde orsaka hos anfallande kavalleri och infanteri. Så reducerade till exempel tyskarna under slaget vid Loos 1915 på en timme ett brittiskt anfall bestående av tolv bataljoner om sammanlagt 10 000 man till endast 2 000.

3. Slaget vid Dnepr 1,7 – 2,7 miljoner dödade Slaget vid Dnipro var ett slag under andra världskriget och ett av de största slagen i världshistorien där nästan 4 miljoner soldater var inblandade över en 1400 km lång front. Under det fyra månader långa striderna besegrade Röda armén de tyska trupperna vid Dnipros östra strand, som också etablerade flera brohuvuden på flodens västra strand och erövrade sedan också Kiev. Det är också ett av de blodigaste slagen någonsin, uppskattningar varierar mellan 1,7 miljoner och 2,7 miljoner döda och sårade. Eftersom slagfältet var så stort räknar några historiker inte det som ett enskilt "slag", utan utser slaget vid Stalingrad som historiens blodigaste slag.

4. Slaget vid Stalingrad nästan 2 miljoner dödade Slaget vid Stalingrad utkämpades under andra världskriget mellan Tyskland och Sovjetunionen vid staden Stalingrad (idag Volgograd). Det pågick mellan 21 augusti 1942 och 2 februari 1943 och är ett av världshistoriens blodigaste slag med sammanlagda förluster på nära två miljoner människor. Det slutade med ett avgörande nederlag för Tyskland och utgör en av de viktigaste vändpunkterna under andra världskriget. https://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Stalingrad#/media/File:Bundesarchiv _Bild_183-W0506-316,_Russland,_Kampf_um_Stalingrad,_Siegesflagge.jpg

5. Napoleon krigen (1803-1815, 4,6 miljoner uppskattade dödsfall) Napoleon krigen bekämpades mellan Napoleon Bonapartes Frankrike och dess europeiska rivaler. De började 1798 när Ryssland, Storbritannien, Österrike, Portugal, Osmanska riket och Naples Kungarike bildade en allians för att slå ned den franske kejsaren.Alliansen misslyckades och 1808 kontrollerade Napoleon större delen av Europa. Dock återhämtade han sig aldrig från det katastrofala försöket 1812 att erövra Ryssland. Efter sin förlust 1815 vid slaget vid Waterloo i dagens Belgien blev han landsförvisad till St. Helena i Sydatlanten, där han också dog.

6. Napoleon 1 (Bonaparte)

7. Napoleons ryska fälttåg

10. Reträtten från Moskva kostade 66 % av manskapet

11. Facit för Napoleon 550 000 döda Napoleon, som var ett erkänt geni inom krigskonsten, trängde in i Ryssland med styrkor som var tre gånger mer överlägsna än de ryska västarméerna under befäl av ryska generaler som tidigare inte hade utmärkt sig med några lysande segrar, men redan efter ett halvårs kampanj blev hans armé – den starkaste i historien – i stort sett helt utplånad.

13. Slaget vid Austerlitz 200 – 2 000 dödade fransmän

14. Krimkrigets facit Stupade 47 738 Döda av sina sår 40 384 Döda av sjukdomar 208 041 Jämfört med 168 miljoner i befolkning för stridande länder

15. Krimkriget kolera och malaria Krimkriget startade 1853, och när engelska soldater kom till Turkiet drabbades de av kolera- och malariaepidemier. Florence Nightingale bestämde sig för att resa dit, och hon reste med en grupp av 37 andra sjuksköterskor. När de kom fram upptäckte Florence att hygienen på fältsjukhusen var under all kritik, vilket ledde till att om soldaterna överlevde krigsskadorna, så dog de ofta av sjukdomar istället.

16. Första världskriget (1914-1918, 40 miljoner uppskattade dödsfall) Första världskriget (1914-1918, 40 miljoner uppskattade dödsfall) Kombinationen av 1800-talets krigstaktiker med brutala 1900-tals vapen (de första kemiska vapnen, de första krigsplanen, de första tankarna) och nästan inget skydd för individuella soldater gjorde Första världskriget till en av historiens dödligaste konflikter.Mer än hälften av alla allierade soldater, inklusive mer än tre fjärdedelar av ryska värnpliktiga (över 10 miljoner män i bara Ryssland) dödades, skadades eller togs som krigsfångar. När dammet lagt sig hade de ryska, tyska, turkiska och österrikiska-ungerska rikena upphört att existera, och 40 miljoner soldater och civilister var döda.

17. Spanska erövringen av Amerika (1492-1691, 34 miljoner uppskattade dödsfall) Spanska erövringen av Amerika (1492-1691, 34 miljoner uppskattade dödsfall) 1492 seglade Columbus på böljan den blå... när den spanska drottningen Isabella godkände Christopher Columbus första transatlantiska resa, och lovade att göra honom till kolonialguvernör över alla länder han skulle hitta.Han tog henne på orden, gav sig iväg på en kampanj av systematiskt massmord av urinvånarna (som ofta var försvagade av sjukdom och aldrig hade sett europeiska vapen).

18. Spanska Återerövringen (711-1492, 7 miljoner uppskattade dödsfall) Vid 700-talet kontrollerade muslimska krigsherrar mycket av dagens Spanien. Under de kommande sex århundraden återtog spanska kristna kungariken (Spanien existerade inte ännu som ett enat land) kontrollen över halvön.”Återerövringen” förseglades med erövringen av Granada kalifatet 1492 och muslimerna blev tvångsmässigt utvisade från det enade spanska riket 1609.

19. Andra världskriget (1939-1945, 60 miljoner uppskattade dödsfall) Det dödligaste kända kriget i människans historia är faktiskt i mannaminne. Andra världskriget började med Nazitysklands invasion av Polen i september 1939 och slutade med Japans kapitulation för USA i augusti 1945.Trots att det var många blodiga militärkonfrontationer, både i Atlanten och Stilla Havet, så stod den grymhet man begick mot civilister (Hitlers massmord och förföljelse av judarna, zigenarna och de homosexuella, nazisternas två-och-ett-halvt- års belägring av Leningrad, USA:s atombombssläpp på Hiroshima och Nagasaki) för minst lika många dödsfall.

20. Ryska inbördeskriget (1917-1922, 6,7 miljoner uppskattade dödsfall) Ett av Lenins huvudlöften till det ryska folket var att frigöra Ryssland från det Första världskriget.Dock kostade inbördeskriget som började 1917 också många liv. Västmakterna litade inte på Bolsjevikerna, och trodde att monarkisterna skulle återfå kontrollen av åtminstone en del av landet, de kunde åter igen lita på deras hjälp i den pågående kampen mot Tyskland.Så småningom vann kommunisterna, sporrade av det ofta hänsynslösa ledarskapet av Leon Trotsky och stödet av desperata bönder, och hjälpt av västmakternas tveksamhet.

22. Trettioårskriget (1618-1648, 5,9 miljoner uppskattade dödsfall) 1618 försökte kejsare Ferdinand av Böhmen (i dagens Tjeckien) tvinga på sina undersåtar katolicismen. Hans undersåtar inkluderade många små protestantiska kungariken. Medan Ferdinand var distraherad med att släcka en revolt, invaderade svenska och danska protestantiska arméer hans område.Deras inblandning skapade en röra av allianser, med katolska, lutheranska och kalvinistiska kungariken som alla stöttade varandra. Civila offer var tunga, då legosoldaterna brände sin väg fram genom centrala Europa. När konflikten tog slut med ett fredsavtal som signerades i Münster (på bild), hade kartan över dagens Europa påbörjats.

23. Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen, målning av Carl Wahlbom från 1855.

24. Hugenottkrigen (1562-1598, 3 miljoner uppskattade dödsfall) 1562 mördade supportrar av en mäktig katolsk klan, som var uppretade av den franske regenten Catherine de Médicis relativa tolerans för protestantismen, protestantiska anhängare i staden Vassy, vilket orsakade ett uppror bland protestanterna.Periodiska religiösa krig fortsatte i Frankrike fram till 1598, när den franske kung Henry IV, en protestant, konverterade till katolicismen och skrev under en kungörelse vilken stärkte religiösa rättigheter för både katoliker och protestanter.

25. Massakern på hugenotter under Bartolomeinatten 1572.

26. Alexander den stores väg genom den gedrosiska öknen Av de 157 000 som letts in i öknen återsåg 25 000 Persepolis 100 stekande dagar senare.

27. Lista över krig efter döda 1) Andra världskriget (1939–1945): > 60 000 000 2) An Shi-upproret (755–763): 36 000 000 3) Mongoliska invasionerna (1300-talet): > 30 000 000 4) Manchuriska invasionen av Kina (1616–1662): 25 000 000 5) Första världskriget (1914–1918): 20 000 000 6) Taipingupproret (1851–1864): 20 000 000 7) Andra sino-japanska kriget (1937–1945): 20 000 000 8) De stridande staterna (481 f.Kr. – 221 f.Kr.): 10 000 000 9) Timur Lenk-upproren (1360–1405): 7 000 000+

29. Små förluster före 1800 talet på grund av relativt färre trupper var inblandade

32. Första Världskriget

33. Både dödligt och meningslöst 700 000 dödade Första Världskriget Verdune

34. Första Världskriget Slaget vid Somme

35. DenTekniska utvecklingen ökade eldkraften

36. Bara två av tio dog i strid eller av skador För soldater i det som kallas tidigmodern tid (cirka 1500–1800) inträffade döden sällan på slagfältet. Av alla knektar som stupade i fält dog endast en eller två av tio i strid eller till följd av skador från vapen. Bortsett från dem som svalt eller frös ihjäl så avled de allra flesta av sjukdomar. 1905 överträffade dödsfall i strid dödsfall vid sjukdomar. Bristande hygien en stor orsak till sjukdomarnas spridning.

37. Vanliga sjukdomar De två i särklass vanligaste och mest förödande sjukdomarna var fläckfeber (tyfus) och rödsot (dysenteri). Fläckfebern spreds via vanliga klädlöss och dominerade under vinterhalvåret då trupperna i regel låg i kvarter. I de trånga boningarna kunde luspopulationerna bli gigantiska – på en skjorta kunde det leva tusentals löss Rödsot var en tarminfektion som kunde drabba soldater som ätit skämd föda eller druckit förorenat vatten, och resulterade i våldsamma, blodblandade diarréer. För knektarna var hotet att drabbas av ”fältsjukan” – ett samlingsbegrepp för en mängd olika sjukdomar Under 1759 års svenska fälttåg hade Dr Per Zetzell noterat över trettio olika sjukdomar. Under stora nordiska kriget 1700–21 skövlade sjukdomar mångdubbelt fler offer än de många fältslagen.

38. Första Världskrigets granatchock Snart skulle begreppet "shell shock", eller granatchock, myntas av brittiska soldater. Och runt om i de olika frontavsnitten uppstod snabbt nya ord för att fånga de nya fenomen som drabbade massor av unga män: "kriegsneurose" (krigsneuros), Bara vid slaget vid Passchendaele hösten 1917 drabbades 5 000 soldater av granatchock, vilket var en procent av de stridande. Cirka tio procent av de brittiska förlusterna orsakades av granatchock.

39. 1 miljon granater vid Somme (1:a Världskriget) 1916 sköt det Btittiska artilleriet en miljon granater med 20 000 ton metall och sprängämnen.

40. Kanonens utveckling tog ett språng När den helgjutna kanonen med sitt mer slimmade rör utvecklades även rörligheten. Eldkraften ökade med tre gånger jämfört med äldre tiders kanoner

41. Rysk kanon vid Moskva Karl XII:s ryska fälttåg pågick från 1707 till 1709 och innebar efter ryska segrar början till slutet på den svenska stormaktstiden. Här Poltava.

42. Underhåll till trupperna mycket avgörande Metoden att plundra den lokala befolkningen var vanligt. Trettioåriga kriget och de Nordiska krigen är några exempel. Wellington hade en annan strategi i det Spanska kriget. Med gott om kapital, så köpte han mat från bönderna

43. Sjöstriderna utan kanon? Knappast.

44. Kanadensisk soldat drabbad av senapsgas (1:a Världskriget) Senapsgas användes för första gången i strid 12 juli 1917 under första världskriget mot brittiska förband nära Ypres, därav ett av namnen på gasen Yperit. Ämnet användes främst under slutet av år 1917 och sedan hela 1918. Senare under 1900-talet användes det i Italiens kolonialkrig mot Abessinien år 1935 mot trupper utan något gasskydd, och under Iran–Irak-kriget 1980-1988 där främst Irak, men även Iran, använde senapsgas.

45. Oväntat men fler hästar hos tyskarna under 2:a än 1:a Världskriget Så sent i kriget som år 1944 var endast 42 av Hitlers divisioner helt motoriserade medan 222 divisioner använde hästar som sitt primära transportmedel. Tyskland använde 2,8 miljoner hästar under kriget – över 60 procent av dem omkom. 1,4 miljoner användes under 1:a Världskriget

46. Slaget vid Teutoburgerskogen Stod år 9 e.Kr. vid Teutoburgerskogen då en allians av germanska stammar under ledning av Arminius överföll och tillintetgjorde tre romerska legioner under ledning av Publius Quinctilius Varus. (20 000 germanska soldater) 75 000 romerska soldater deltog 50 000 dödades. Följden blev att Romarriket förlorade merparten av dagens Tyskland, området mellan Rhen och Elbe https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Imperium_Romanum_Germania.png

47. Häststridsvagn I förhistorisk tid användes stridsvagnar på två hjul med en liten plattform som var omgiven av ett bröstvärn. De drogs vanligen av två hästar eller vildåsnor och var bemannade av två eller tre soldater. Från vagnarna besköt man fienden med pilbåge eller anföll med spjut eller spjutyxa. Stridsvagnar användes i strid från det andra årtusendet f.Kr., bland annat i det forntida Egypten, Centraleuropa, Främre Orienten, Persiska riket och under vedatiden i Indien. De förekom även i Homeros beskrivningar av Trojanska kriget. I Romerska riket användes stridsvagnar till kapplöpningar och hade förlorat sitt militära värde.