Patientens l rande f ruts ttningar och hinder
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 58

Patientens lärande Förutsättningar och hinder PowerPoint PPT Presentation


  • 130 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Patientens lärande Förutsättningar och hinder. Birgitta Klang Söderkvist 2012 [email protected] Samtal Intervju Information Undervisning. Samtala – skapa en relation/trygghet Intervjua - f å information Informera - vara underr ä ttad Undervisa - ö ka kunskap.

Download Presentation

Patientens lärande Förutsättningar och hinder

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Patientens lrandeFrutsttningar och hinder

Birgitta Klang Sderkvist

2012

[email protected]

B


Samtal intervju information undervisning

SamtalIntervjuInformation Undervisning


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Samtalaskapa en relation/trygghetIntervjua-f informationInformera- vara underrttadUndervisa-ka kunskap


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Information riskerar bli en passiv aktivitet dr inte patienten involveras. Information kan dock vara en del i en pedagogisk undervisningssituation men krver d en medveten planerad aktivitet tillsammans med patienten.Undervisningr en aktiv och medveten planerad aktivitet ett program som krver identifiering av behov av nskeml och vilka beteenden som r lttast, mjliga eller ndvndiga att pverka och dr patientens hela livsvrld involveras.- en aktivitet som planeras och genomfrs tillsammans, tv experter med olika kompetenser.


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Frutsttningar

eller

Hinder?


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Patientundervisande strategier sker- informellt- spontant

- integrerat i dagliga arbetsuppgifterUppfattas mer som en rutin n ett problemfokuserat arbete som utgr frn patientens erfarenheter

(Friberg 2001, Gedda 2001, hman 2003)


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

UndervisarInformerarGer rd Ger direktivInstruerarVglederGer stdVisarHandlederBerttarUppmuntrarUppmanarFrklarar

(Friberg 2001, Gedda 2001, hman 2003)


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Sjukskterskan sger till patienten: Vi ska ta lite kontroller ocks. Hon fattar patientens handled, tittar p klockan och sger efter en kort stund: den var 110, du har lite hg puls i dag.

Kan det bero p att du har feber? Kan du vara uppe och g?.till toan till exempel?Ja sger patienten lite tyst.

Sjukskterskan tar blodtrycket och sger: 90 genom 60 i tryckvi ska ta tempen ocks:

Hon dar fr draperierna och frgar: Kan du vnda dig p sidan? Patienten vnder sig utan att sga ngot. Sjukskterskan stter in tempen, vntar en stund, tar ut den tittar p den och sger: lite feber har du.38 grader.

(Friberg 2002)


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

En patient pekar p venflonen som sitter i armvecket och frgar om han behver den? Du behver vtskedrivande ibland och d verkar det snabbare om man ger det dr sger sjukskterskan.

Jaha sger patienten.

(Friberg 2002)


Sjuksk terskors r kavv njningsamtal till patienter med kol sterlund efraimsson 2010

Samtalets karaktr

Mycket av

- att ge direktiv

Lite av

- att mana fram,

- samarbete,

- sjlvstndighet/std, empati

Samtalets innehll

Mycket av

- information

- slutna frgor

- icke-fasthllande

- enkel reflektion

Lite av

- fasthllande

- ppna frgor

- komplex reflektion

Sjukskterskors rkavvnjningsamtal till patientermed KOL(sterlund Efraimsson 2010)


Patientens vardag

Patientens vardag

  • Hitta balans mellan det gamla jaget och det nya jaget strvan efter jmvikt

  • Kroppen r en del av jaget, vill inte lmna ver den till andra

  • Sjukdomen r en del av hela livsvrlden

  • Sjukdomen fr inte ta ver kontrollen av mitt liv

  • Testar och utvrderar (Arvidsson 2011, Berglund 2011, Kneck 2011)


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Lrandets mlKunna fatta rationella och kloka beslutKunna genomfra beslutenKunna vrdera resultaten av agerandenaTrygghet Skerhet TillitHjrna Hjrta HnderVetande Klokhet Kunnande(Episteme Fronesis Techne)(Deccache & Aujuolat 2001, Hansson Scherman 2001, Rankin & Stalling 2005)


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Patient empowermentBemyndigandeMl och Metod?

  • En princip som ska strka individens mjlighet att bli mer sjlvstndig, formulera egna ml, ta makt ver sitt liv (National Encyklopedin)

  • Genom att dela med sig av sin professionella kunskap till patienten verfrs ngon form av makt till denne (Falk-Rafael 2001)

  • Patients are empowered when they have the knowledge, skills, attitudes and self-awareness necessary to influence their own behaviour and that of others in order to improve the quality of their lives, which also involves a sense of control over their own health and life-styles(Andersson m fl 1991)

B Klang 12


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Patient bemyndigandeMedel

  • En frutsttning fr ett optimalt bemyndigander att gemensamt

  • reflektera

  • planera

  • genomfra (implementering)

B Klang 12


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Empowerment group education2-dagars work-shop3 halvdagas uppfljning7 lkare, 12 sjukskterskor(Thors Adolfsson m.fl. 2004)

B Klang 12


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Fokusgrupp 3-9 mnader- Ltt att falla tillbaka i gamla roller- tidigare en mer distinkt roll- P ett stt r det lttare att gra som vi brukar, undervisa och tala om fr dem vad de ska gra- Tar tid att ndra sin roll, svrt att f tid till frberedelse- Att frst r en sak, att genomfra det r en annan(Thors Adolfsson m.fl. 2004)

B Klang 12


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Frndring frn att vara expert och ge rd och rekommendationer till att vara facilitator med fokus p patientens behov- Vara en god lyssnare, vara knslig fr kunskapsbrist, ge information nr det behvs, ge pat. mjlighet att ta eget ansvar, uppmuntra till detta - Svrt med problemlsning, gra planer och stta ml(Thors Adolfsson m.fl. 2004)

B Klang 12


Uppf ljning av information

Uppfljning av information

67 patienter (cancerbehandling)Anvnt internet 47,5%Ej ftt skriftlig information av personalen 30%Viktigt med information om sjukdom behandling/biverkningar, verksamheten ca 80%nskar mer information 26%Personalen visat litet eller inget intresse 50%


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Expert KonsultVrdpersonalens syn p sitt ansvar

  • EXPERT

  • Jag ska lsa problemet

  • Jag matar dig med lsningar

  • Jag vet vad som r bra fr dig

  • Skicklig problemlsare

  • KONSULT

  • Jag deltar i att lsa problemet

  • Jag respekterar och accepterar din knsla

  • Jag utgr frn att du har kapacitet att lsa problemet

  • Skicklig i att frga och lyssna

B Klang 12


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Jag var p en sdana kurs om att lra sig leva med sin sjukdom.

Men det har inte fastnat i min hjrna, det har runnit rtt igenom mitt huvud.

Kursen handlade om att lra sig lyfta och lyssna p sin kropp. Det fanns inte i min vrld just d

(Berglund 2011)


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

P sjukhuset har de bara utbildat folk, de r inte diabetiker, de r sjukskterskor och lkare som har ett visst kunnande, okej, men de har ingen erfarenhet av hur det r att vara diabetiker.

De kan inte tala om fr en person till exempel att s och s r det

(Berglund 2011)


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

HUR tnker Du om din situation?Erfarenheter - Farhgor

HUR tror Du att det vi beslutat kommer att fungera fr dig?Frutsttningar - Hinder


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Jag har aldrig forskat i vad som hnder i kroppen eller brytt mig om det nmnvrt. Det har jag aldrig gjort. Jag menar, vad det beror p i den meningen, har ju ingen betydelse fr jag kan inte pverka det. Det rcker fr min del att jag vet vad jag r allergisk mot och frsker undvika det, men att veta vad som hnder inne i kroppen, det hjlper ju inte mig.(Hansson Scherman 1998)


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Sjuk och sjuk, jag vet inte. Jag tnker inte s riktigt. Sjuk r man om man mste ligga i sngen. Det tycker jag r sjuk. Jag jobbar ju som vanligt, ven om man kan vara trttare(Hansson Scherman 1998)


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Jag tnker aldrig lta sjukdomen kontrollera mig. Jag brukar testa den

och d.

hellre gr jag emot den och tnker att s farligt kan det inte vara

inte fr mig

(Arvidsson 2011)


F ruts ttningar

Frutsttningar

  • lder

  • Kn

  • Yrke

  • Utbildning

  • Socialt/omgivning

  • Sjukdomshistoria

B Klang 12


F ruts ttningar1

Frutsttningar

  • Tro/teorier/erfarenheter

  • Instllning/motivation/knsla av kontroll

  • nska och frmga att ta ansvar, pverka

  • Trygghet, skerhet, tillit

  • Friskfaktorer

  • Hanteringsfrmga, copingstrategier

  • Inlrningsstilar

  • Fysiska/psykosociala frutsttningar

B Klang 12


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Man ska ta medicinen tre gnger om dagen eller en gng om dagen, fastn man inte r sjuk fr att frebygga om man ska bli sjuk. Och det tycker inte jag, att man ska ta medicin nr man inte r sjuk. S det blir inget med det(Hansson Scherman1998)

B Klang 12


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Alla lkare har sina olika teorier om det hr. Och jag tycker inte ngon stmmer med vad jag tycker. ven om de vet en massa, s vet de i alla fall inte hur jag knner det. Om de inte vet det, s tror jag inte de kan bota mig heller.

(Hansson Scherman 1998)

B Klang 12


F ruts ttningar strategier friskfaktorer

Knsla av sammanhang (KASAM) eller

Sense of coherence (SOC)

- Begriplighet

- Hanterbarhet

- Meningsfullhet

(Antonovsky 1991)

Coping-strategier

- Emotionella

- Palliativa/lindrande

- Konfronterande

(Lazarus & Falkman 1984)

Frutsttningar - StrategierFriskfaktorer

B Klang 12


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

CopingstrategierEmotionellaOroar sig, grterRker, ter, drickerDagdrmmeranklagar andraLindrandeLgger problemet t sidanSoverSkrattar r sakenGr ngot annatKonfronterandeFysiska aktiviteterDiskuterarSker hjlpSker information

B Klang 09


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Jag ter medicin precis nr jag behver, nr jag knner, fr man lr ju knna sig sjlv. Och kan man knna igen symtomen och vet vad det r, s behver man ju inte ta i frebyggande syfte i samma utstrckning(Hansson Scherman 1998)

B Klang 12


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Jag tycker att kroppen ska kunna lsa det sjlv egentligen. Det r ju det som r felet att den inte klarar ut det. Det r vl ngonting som den inte kan st emot p ngot vis. Det fr vl liksom f en chans frst tycker jag.(Hansson Scherman 1998?)

B Klang 09


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Jag r medveten om att jag inte kan lra en annan person ngonting. Jag kan bara skapa en milj som gynnar inlrning

av Carl Rodgers

(Ewles & Simnett 2005)


Bed mning h j rta h j rna h nder self efficacy egenbed mning av sin f rm ga

Samtal

Tester

Observationer

Beskrivningar/

dagbcker

vilja

ha fakta-kunskap

kunnautfra

Vga

BedmningHjrta - Hjrna - HnderSelf efficacy(egenbedmning av sin frmga)

B Klang 12


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Disease manageraktiva och knner och tar ett huvudansvar fr sin behandlingCompliantfljer vrdpersonalens rd, r mindre sjlvstndiga, vgar inte fatta egna beslutDishearteneduttrycker bekymmer och ser hinder i att sjlva kunna skta sin behandling (Vg 2006)

B Klang 12


Fr geomr den

Frgeomrden

Hur ser du p (tnker du omkring) din egen roll i din sjukdom och behandling?Vad har du fr ml med din sjukdom och behandling? Vilket std knner du att du behver?(

(Veg 2006)


Fr geomr den1

Frgeomrden

  • Situationer som pverkats av sjukdomen?

  • Vad gjorde patienten?

  • Tankar omkring resultatet?

  • Nsta gng det hnder, vad ska d prvas/gras?


M l f r vem och vad kroppsliga resultat eller h lsa v lbefinnande

MlFr vem och vad?Kroppsliga resultat eller hlsa/vlbefinnande

Medicinska ml

kontra

Individuella ml


M l individuella

Fakta, frst (kognitivt)

Bearbeta knslor, reaktioner, attityder(affektiv)

Kunna utfra(psykomotorisk)

(Rankin & Stalling 1996)

Veta ATT - know that

Veta HUR - know how

Veta VAD - know what

(Sarvimki 1988)

Mste veta

Br veta

Vill - nskar veta

MlIndividuella

B Klang 12


Genomf randet

Kommunikation

Hjlpmedel

Individuellt - grupp

Varfr, Vad, Nr, Hur av Vem

Medverkan

Information/undervisning

Trning

Observation

Std

Milj

Speciell omvrdnad

Samordning

Genomfrandet

B Klang 12


Uppf ljning

Uppfljning

  • Utg frn mlen

  • Bedm uppndda resultat

  • Bedm tillvgagngssttet

  • Alltid tillsammans med patienten

  • Gruppundervisning ska fljas upp individuellt

B Klang 12


Effekter av program

Effekter av program

  • Finns ngra evidenser?

  • Gr det att utvrdera ett lrande?


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

4-5 trffar - uppfljning efter 1 r

- kad kunskap- ingen skillnad i self-efficacy, njdhet med det dagliga livet, BMI eller HbA1c

(Thors Adolfsson m.fl. 2007)


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Studiecirklar under ett r med personer med typ 2 diabetes

Efter 6 mnader ett snkt HbA1c fr att ter ka efter 12 mnader

(Veg 2006)


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

SSF (svensk sjukskterskefrening)Arbetande konferensca 350 artikelgenomgngar(Patientundervisning och patienters lrande. GOTHIA 2007)----------Cochrane granskningar (47 genomgngar)F evidenserpgaSvaga designerSm materialOlika interventionerOlika uppfljningsparametrar

B Klang 12


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Mjliga evidenser- Program ver lng tid- Komplexa program (innehll, aktrer)- Ren frelsning ger inget lrande


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Patientundervisning inom diabetes SBU rapport

Gruppundervisning ger effekt p HbA1C vilket inte individuell undervisning visat

(SBU rapport nr 195, 2009)


Effektvariabler h lsa och kunskap

EffektvariablerHlsa och kunskap

  • Medicinska parametrar

  • Livskvalitet vlbefinnande - funktioner

  • Egenvrds- beslutsfrmga

  • Hopp, lycka, trygghet, motivation, mjligheter, stress, oro.

  • Faktakunskap, frstelse (beskriver, gr, reflekterar)

  • ??????????


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Avslutande sammanfattningar


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Individen r unik- finns bara en av varje sortMedicinska parametrar bestmmer inte lrandebehov/ml/vlbefinnandeStd/information/undervisning ska starta tidigt utifrn patientens frutsttningarStd/information/undervisning kan ges individuellt och dels i gruppStd/information/undervisning r en behandlingstgrd likstlld med medicinska ordinationer

B Klang 09


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

En modell som utgngsbas kan inte garantera den patientcentrering som krvsEtt pedagogiskt frhllningsstt r ingen sjlvklar kompetens som vi har med oss, krver kontinuerlig trning.Patientundervisning ska haen sjlvklar plats i det dagliga vrdarbetetPatientundervisande tgrder br vrderasoch motiveras ur ett kostnadseffektivitetstnkandePatientlrande tgrder mstebli synliga och vrderas likvrdigt som annan behandling

Ska vi strva efter att hitta evidenser p hur ett undervisande/stdjande program bst ska utformas fr att n resultatet av en trygg, sker och tillitsfull patient? Bde JA och NEJ


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Jag r medveten om att jag inte kan lra en annan person ngonting. Jag kan bara skapa en milj som gynnar inlrning

av Carl Rodgers

(Ewles & Simnett 2005)


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

An empowerment/collaborative approach involves much more than trying a new educational or behavioural change technique. It is a true paradigm shift(Andersson & Funnell 2000)

B Klang 09


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Feeling powerless is perhaps the most devastating aspect of an illness. Patient education is the most effective means of returning control to the patient by reducing feelings of helplessness and enhancing the ability to be the chief decision maker in the management of ones health and illness.(Rankin & Stalling 1996)

B Klang 09


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

B Klang 09


Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

TACK


  • Login