Patientens l rande f ruts ttningar och hinder
Download
1 / 58

Patientens lärande Förutsättningar och hinder - PowerPoint PPT Presentation


  • 180 Views
  • Uploaded on

Patientens lärande Förutsättningar och hinder. Birgitta Klang Söderkvist 2012 [email protected] Samtal Intervju Information Undervisning. Samtala – skapa en relation/trygghet Intervjua - f å information Informera - vara underr ä ttad Undervisa - ö ka kunskap.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Patientens lärande Förutsättningar och hinder' - zinnia


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Patientens l rande f ruts ttningar och hinder

Patientens lärandeFörutsättningar och hinder

Birgitta Klang Söderkvist

2012

[email protected]

B


Samtal intervju information undervisning
SamtalIntervjuInformation Undervisning


Samtala –skapa en relation/trygghetIntervjua - få informationInformera - vara underrättadUndervisa - öka kunskap


Information riskerar bli en passiv aktivitet där inte patienten involveras. Information kan dock vara en del i en pedagogisk undervisningssituation men kräver då en medveten planerad aktivitet tillsammans med patienten.Undervisningär en aktiv och medveten planerad aktivitet – ett program som kräver identifiering av behov av önskemål och vilka beteenden som är lättast, möjliga eller nödvändiga att påverka och där patientens hela livsvärld involveras.- en aktivitet som planeras och genomförs tillsammans, två experter med olika kompetenser.


Förutsättningar

eller

Hinder?


Patientundervisande strategier sker- informellt- spontant

- integrerat i dagliga arbetsuppgifterUppfattas mer som en rutin än ett problemfokuserat arbete som utgår från patientens erfarenheter

(Friberg 2001, Gedda 2001, Öhman 2003)


Undervisar InformerarGer råd Ger direktivInstruerar VäglederGer stöd VisarHandleder BerättarUppmuntrar UppmanarFörklarar

(Friberg 2001, Gedda 2001, Öhman 2003)


Sjuksköterskan säger till patienten: ”Vi ska ta lite kontroller också”. Hon fattar patientens handled, tittar på klockan och säger efter en kort stund: ”den var 110, du har lite hög puls i dag.

Kan det bero på att du har feber? Kan du vara uppe och gå?….till toan till exempel?””Ja” säger patienten lite tyst.

Sjuksköterskan tar blodtrycket och säger: ”90 genom 60 i tryck…vi ska ta tempen också:”

Hon dar för draperierna och frågar: ”Kan du vända dig på sidan?” Patienten vänder sig utan att säga något. Sjuksköterskan sätter in tempen, väntar en stund, tar ut den tittar på den och säger: ”lite feber har du….38 grader”.

(Friberg 2002)


En patient pekar på venflonen som sitter i armvecket och frågar om han behöver den? ”Du behöver vätskedrivande ibland och då verkar det snabbare om man ger det där” säger sjuksköterskan.

”Jaha” säger patienten.

(Friberg 2002)


Sjuksk terskors r kavv njningsamtal till patienter med kol sterlund efraimsson 2010

Samtalets karakt frågar om han behöver den? ”Du behöver vätskedrivande ibland och då verkar det snabbare om man ger det där” säger sjuksköterskan.är

Mycket av

- att ge direktiv

Lite av

- att mana fram,

- samarbete,

- självständighet/stöd, empati

Samtalets innehåll

Mycket av

- information

- slutna frågor

- icke-fasthållande

- enkel reflektion

Lite av

- fasthållande

- öppna frågor

- komplex reflektion

Sjuksköterskors rökavvänjningsamtal till patientermed KOL(Österlund Efraimsson 2010)


Patientens vardag
Patientens vardag frågar om han behöver den? ”Du behöver vätskedrivande ibland och då verkar det snabbare om man ger det där” säger sjuksköterskan.

  • Hitta balans mellan det gamla jaget och det nya jaget – strävan efter jämvikt

  • Kroppen är en del av jaget, vill inte lämna över den till andra

  • Sjukdomen är en del av hela livsvärlden

  • Sjukdomen får inte ta över kontrollen av mitt liv

  • Testar och utvärderar (Arvidsson 2011, Berglund 2011, Kneck 2011)


Lärandets mål frågar om han behöver den? ”Du behöver vätskedrivande ibland och då verkar det snabbare om man ger det där” säger sjuksköterskan.Kunna fatta rationella och kloka beslutKunna genomföra beslutenKunna värdera resultaten av agerandenaTrygghet Säkerhet TillitHjärna Hjärta HänderVetande Klokhet Kunnande(Episteme Fronesis Techne)(Deccache & Aujuolat 2001, Hansson Scherman 2001, Rankin & Stalling 2005)


Patient empowerment frågar om han behöver den? ”Du behöver vätskedrivande ibland och då verkar det snabbare om man ger det där” säger sjuksköterskan.BemyndigandeMål och Metod?

  • En princip som ska stärka individens möjlighet att bli mer självständig, formulera egna mål, ta makt över sitt liv (National Encyklopedin)

  • Genom att dela med sig av sin professionella kunskap till patienten överförs någon form av makt till denne (Falk-Rafael 2001)

  • Patients are empowered when they have the knowledge, skills, attitudes and self-awareness necessary to influence their own behaviour and that of others in order to improve the quality of their lives, which also involves a sense of control over their own health and life-styles(Andersson m fl 1991)

B Klang 12


Patient bemyndigande frågar om han behöver den? ”Du behöver vätskedrivande ibland och då verkar det snabbare om man ger det där” säger sjuksköterskan.Medel

  • En förutsättning för ett optimalt bemyndigandeär att gemensamt

  • reflektera

  • planera

  • genomföra (implementering)

B Klang 12


Empowerment group education frågar om han behöver den? ”Du behöver vätskedrivande ibland och då verkar det snabbare om man ger det där” säger sjuksköterskan.2-dagars work-shop3 halvdagas uppföljning7 läkare, 12 sjuksköterskor(Thors Adolfsson m.fl. 2004)

B Klang 12


Fokusgrupp 3-9 månader frågar om han behöver den? ”Du behöver vätskedrivande ibland och då verkar det snabbare om man ger det där” säger sjuksköterskan.- Lätt att falla tillbaka i gamla roller- tidigare en mer distinkt roll- På ett sätt är det lättare att göra som vi brukar, undervisa och tala om för dem vad de ska göra- Tar tid att ändra sin roll, svårt att få tid till förberedelse- Att förstå är en sak, att genomföra det är en annan(Thors Adolfsson m.fl. 2004)

B Klang 12


Förändring från att vara expert och ge råd och rekommendationer till att vara facilitator med fokus på patientens behov- Vara en god lyssnare, vara känslig för kunskapsbrist, ge information när det behövs, ge pat. möjlighet att ta eget ansvar, uppmuntra till detta - Svårt med problemlösning, göra planer och sätta mål(Thors Adolfsson m.fl. 2004)

B Klang 12


Uppf ljning av information
Uppf rekommendationer till att vara facilitator med fokus på patientens behovöljning av information

67 patienter (cancerbehandling)Använt internet 47,5%Ej fått skriftlig information av personalen 30%Viktigt med information om sjukdom behandling/biverkningar, verksamheten ca 80%Önskar mer information 26%Personalen visat litet eller inget intresse 50%


Expert – Konsult rekommendationer till att vara facilitator med fokus på patientens behovVårdpersonalens syn på sitt ansvar

  • EXPERT

  • Jag ska lösa problemet

  • Jag matar dig med lösningar

  • Jag vet vad som är bra för dig

  • Skicklig problemlösare

  • KONSULT

  • Jag deltar i att lösa problemet

  • Jag respekterar och accepterar din känsla

  • Jag utgår från att du har kapacitet att lösa problemet

  • Skicklig i att fråga och lyssna

B Klang 12


”Jag var på en sådana kurs om att lära sig leva med sin sjukdom.

Men det har inte fastnat i min hjärna, det har runnit rätt igenom mitt huvud.

Kursen handlade om att lära sig lyfta och lyssna på sin kropp. Det fanns inte i min värld just då”

(Berglund 2011)


”På sjukhuset har de bara utbildat folk, de är inte diabetiker, de är sjuksköterskor och läkare som har ett visst kunnande, okej, men de har ingen erfarenhet av hur det är att vara diabetiker.

De kan inte tala om för en person till exempel att så och så är det”

(Berglund 2011)


HUR t diabetiker, de är sjuksköterskor och läkare som har ett visst kunnande, okej, men de har ingen erfarenhet av hur det är att vara diabetiker. änker Du om din situation?Erfarenheter - Farhågor

HUR tror Du att det vi beslutat kommer att fungera för dig?Förutsättningar - Hinder


diabetiker, de är sjuksköterskor och läkare som har ett visst kunnande, okej, men de har ingen erfarenhet av hur det är att vara diabetiker. Jag har aldrig forskat i vad som händer i kroppen eller brytt mig om det nämnvärt. Det har jag aldrig gjort. Jag menar, vad det beror på i den meningen, har ju ingen betydelse för jag kan inte påverka det. Det räcker för min del att jag vet vad jag är allergisk mot och försöker undvika det, men att veta vad som händer inne i kroppen, det hjälper ju inte mig.”(Hansson Scherman 1998)


diabetiker, de är sjuksköterskor och läkare som har ett visst kunnande, okej, men de har ingen erfarenhet av hur det är att vara diabetiker. Sjuk och sjuk, jag vet inte. Jag tänker inte så riktigt. Sjuk är man om man måste ligga i sängen. Det tycker jag är sjuk. Jag jobbar ju som vanligt, även om man kan vara tröttare”(Hansson Scherman 1998)


”Jag tänker aldrig låta sjukdomen kontrollera mig. Jag brukar testa den……

och då…….

hellre går jag emot den och tänker att så farligt kan det inte vara……

inte för mig”

(Arvidsson 2011)


F ruts ttningar
Förutsättningar brukar testa den……

  • Ålder

  • Kön

  • Yrke

  • Utbildning

  • Socialt/omgivning

  • Sjukdomshistoria

B Klang 12


F ruts ttningar1
Förutsättningar brukar testa den……

  • Tro/teorier/erfarenheter

  • Inställning/motivation/känsla av kontroll

  • Önska och förmåga att ”ta ansvar”, påverka

  • Trygghet, säkerhet, tillit

  • Friskfaktorer

  • Hanteringsförmåga, copingstrategier

  • Inlärningsstilar

  • Fysiska/psykosociala förutsättningar

B Klang 12


”Man ska äta medicinen tre gånger om dagen eller en gång om dagen, fastän man inte är sjuk för att förebygga om man ska bli sjuk. Och det tycker inte jag, att man ska äta medicin när man inte är sjuk. Så det blir inget med det”(Hansson Scherman1998)

B Klang 12


”Alla läkare har sina olika teorier om det här. Och jag tycker inte någon stämmer med vad jag tycker. Även om de vet en massa, så vet de i alla fall inte hur jag känner det. Om de inte vet det, så tror jag inte de kan bota mig heller”.

(Hansson Scherman 1998)

B Klang 12


F ruts ttningar strategier friskfaktorer

Känsla av sammanhang tycker inte någon stämmer med vad jag tycker. Även om de vet en massa, så vet de i alla fall inte hur (KASAM) eller

Sense of coherence (SOC)

- Begriplighet

- Hanterbarhet

- Meningsfullhet

(Antonovsky 1991)

Coping-strategier

- Emotionella

- Palliativa/lindrande

- Konfronterande

(Lazarus & Falkman 1984)

Förutsättningar - StrategierFriskfaktorer

B Klang 12


Copingstrategier tycker inte någon stämmer med vad jag tycker. Även om de vet en massa, så vet de i alla fall inte hur EmotionellaOroar sig, gråterRöker, äter, drickerDagdrömmeranklagar andraLindrandeLägger problemet åt sidanSoverSkrattar år sakenGör något annatKonfronterandeFysiska aktiviteterDiskuterarSöker hjälpSöker information

B Klang 09


”Jag äter medicin precis när jag behöver, när jag känner, för man lär ju känna sig själv. Och kan man känna igen symtomen och vet vad det är, så behöver man ju inte ta i förebyggande syfte i samma utsträckning”(Hansson Scherman 1998)

B Klang 12


”Jag tycker att kroppen ska kunna lösa det själv egentligen. Det är ju det som är felet att den inte klarar ut det. Det är väl någonting som den inte kan stå emot på något vis. Det får väl liksom få en chans först tycker jag”.(Hansson Scherman 1998?)

B Klang 09


”Jag är medveten om att jag inte kan lära en annan person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”

av Carl Rodgers

(Ewles & Simnett 2005)


Bed mning h j rta h j rna h nder self efficacy egenbed mning av sin f rm ga

Samtal person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”

Tester

Observationer

Beskrivningar/

dagböcker

vilja

ha fakta-kunskap

kunnautföra

Våga

BedömningHjärta - Hjärna - HänderSelf efficacy(egenbedömning av sin förmåga)

B Klang 12


Disease manager person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”aktiva och känner och tar ett huvudansvar för sin behandlingCompliantföljer vårdpersonalens råd, är mindre självständiga, vågar inte fatta egna beslutDishearteneduttrycker bekymmer och ser hinder i att själva kunna sköta sin behandling (Vég 2006)

B Klang 12


Fr geomr den
Frågeområden person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”

Hur ser du på (tänker du omkring) din egen roll i din sjukdom och behandling?Vad har du för mål med din sjukdom och behandling? Vilket stöd känner du att du behöver?(

(Veg 2006)


Fr geomr den1
Frågeområden person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”

  • Situationer som påverkats av sjukdomen?

  • Vad gjorde patienten?

  • Tankar omkring resultatet?

  • Nästa gång det händer, vad ska då prövas/göras?


M l f r vem och vad kroppsliga resultat eller h lsa v lbefinnande
Mål person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”För vem och vad?Kroppsliga resultat eller hälsa/välbefinnande

Medicinska mål

kontra

Individuella mål


M l individuella

Fakta, förstå person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”(kognitivt)

Bearbeta känslor, reaktioner, attityder(affektiv)

Kunna utföra(psykomotorisk)

(Rankin & Stalling 1996)

Veta ATT - know that

Veta HUR - know how

Veta VAD - know what

(Sarvimäki 1988)

Måste veta

Bör veta

Vill - önskar veta

MålIndividuella

B Klang 12


Genomf randet

Kommunikation person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”

Hjälpmedel

Individuellt - grupp

Varför, Vad, När, Hur av Vem

Medverkan

Information/undervisning

Träning

Observation

Stöd

Miljö

Speciell omvårdnad

Samordning

Genomförandet

B Klang 12


Uppf ljning
Uppföljning person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”

  • Utgå från målen

  • Bedöm uppnådda resultat

  • Bedöm tillvägagångssättet

  • Alltid tillsammans med patienten

  • Gruppundervisning ska följas upp individuellt

B Klang 12


Effekter av program
Effekter av program person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”

  • Finns några evidenser?

  • Går det att utvärdera ett lärande?


4-5 träffar - uppföljning efter 1 år person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”

- ökad kunskap- ingen skillnad i self-efficacy, nöjdhet med det dagliga livet, BMI eller HbA1c

(Thors Adolfsson m.fl. 2007)


Studiecirklar under ett person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”år med personer med typ 2 diabetes

Efter 6 månader ett sänkt HbA1c för att åter öka efter 12 månader

(Veg 2006)


SSF (svensk sjuksköterskeförening) person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”Arbetande konferensca 350 artikelgenomgångar(Patientundervisning och patienters lärande. GOTHIA 2007)----------Cochrane granskningar (47 genomgångar)Få evidenserpgaSvaga designerSmå materialOlika interventionerOlika uppföljningsparametrar

B Klang 12


M person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”öjliga evidenser- Program över lång tid- Komplexa program (innehåll, aktörer)- Ren föreläsning ger inget lärande


Patientundervisning inom diabetes SBU rapport person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”

Gruppundervisning ger effekt på HbA1C vilket inte individuell undervisning visat

(SBU rapport nr 195, 2009)


Effektvariabler h lsa och kunskap
Effektvariabler person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”Hälsa och kunskap

  • Medicinska parametrar

  • Livskvalitet – välbefinnande - funktioner

  • Egenvårds- beslutsförmåga

  • Hopp, lycka, trygghet, motivation, möjligheter, stress, oro………….

  • Faktakunskap, förståelse (beskriver, gör, reflekterar)

  • ??????????


Avslutande sammanfattningar person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”


Individen är unik- finns bara en av varje sort person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”Medicinska parametrar bestämmer inte lärandebehov/mål/välbefinnandeStöd/information/undervisning ska starta tidigt utifrån patientens förutsättningarStöd/information/undervisning kan ges individuellt och dels i gruppStöd/information/undervisning är en behandlingsåtgärd likställd med medicinska ordinationer

B Klang 09


En modell person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning” som utgångsbas kan inte garantera den patientcentrering som krävsEtt pedagogiskt förhållningssätt är ingen självklar kompetens som vi har med oss, kräver kontinuerlig träning.Patientundervisning ska haen självklar plats i det dagliga vårdarbetetPatientundervisande åtgärder bör värderasoch motiveras ur ett kostnadseffektivitetstänkandePatient”lärande” åtgärder måstebli synliga och värderas likvärdigt som annan behandling

Ska vi sträva efter att hitta evidenser på hur ett undervisande/stödjande program bäst ska utformas för att nå resultatet av en trygg, säker och tillitsfull patient? Både JA och NEJ


”Jag är medveten om att jag inte kan lära en annan person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning”

av Carl Rodgers

(Ewles & Simnett 2005)


”An empowerment/collaborative approach involves much more than trying a new educational or behavioural change technique. It is a true paradigm shift”(Andersson & Funnell 2000)

B Klang 09


than trying a new educational or behavioural change technique. It is a true paradigm shift”Feeling powerless is perhaps the most devastating aspect of an illness. Patient education is the most effective means of returning control to the patient by reducing feelings of helplessness and enhancing the ability to be the chief decision maker in the management of one´s health and illness.”(Rankin & Stalling 1996)

B Klang 09


B Klang 09 than trying a new educational or behavioural change technique. It is a true paradigm shift”


TACK than trying a new educational or behavioural change technique. It is a true paradigm shift”


ad