1 / 36

Likvärdig bedömning

Likvärdig bedömning. ATT ARBETA LIKVÄRDIGT MED BETYG OCH BEDÖMNING I ÄMNESGRUPPEN. Vem? Vad? Varför?. Enligt eleverna. Det viktigaste egenskapen hos en bra lärare är… … att vara rättvis. Konversation i personalrummet 1998. A: Vad är egentligen ett MVG?

zhen
Download Presentation

Likvärdig bedömning

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Likvärdig bedömning ATT ARBETA LIKVÄRDIGT MED BETYG OCH BEDÖMNING I ÄMNESGRUPPEN

  2. Vem? Vad? Varför?

  3. Enligt eleverna Det viktigaste egenskapen hos en bra lärare är… … att vara rättvis.

  4. Konversation i personalrummet 1998 A: Vad är egentligen ett MVG? B: Enkelt! MVG är en 5:a, VG är en 4:a och G är 1:a – 3:a. IG är då detsamma som streck. C: Nej, nej nej! Du har helt fel! MVG är snarare som ett stort A. B: Ett stort A? C: Ja, alltså något som egentligen är omöjligt att få. B: Jaha, nej så hade inte jag fattat det.

  5. DN augusti 2010

  6. Hur ser det ut? • Vad är sanningen bakom rubrikerna i tidningarna? • Vad säger forskningen?

  7. Lärare sätter betyg även på intresse, motivation, ansvar för hemuppgifter, engagemang, personlighet Svensk forskning Viveca Lindberg Svensk forskning om bedömning och betyg Institutionen för samhälle, kultur och lärande

  8. Lärarnas makt över betygen har ökat eftersom de har oftast ensam makt och ”insyn” över kriterierna Svensk forskning

  9. De lokala tolkningarna av betygskriterierna ändras och ”tänjs” för att fler elever skall få godkänt Svensk forskning

  10. ”Kommunala skolor i konkurrens om elever tenderar att ge högre betyg” • ”Friskolor tenderar att ge sina elever märkbart högre betyg” Svensk forskning

  11. Betygen har i snitt höjts varje år sedan det ”nya” systemet togs i bruk • Motsvarande höjning i resultaten från Högskoleprovet kan inte konstateras Svensk forskning

  12. Elever i små skolor (under 300) får högre betyg än elever i stora skolor (över 1000) Svensk forskning

  13. Flickor får högre betyg i skolan medan pojkar får bättre resultat på Högskoleprovet Svensk forskning

  14. Det nya betygssystemet har flera validitets- och reliabilitetsproblem när det gäller funktionen som urvalsinstrument till högre utbildning Svensk forskning

  15. Karaktärsämneslärare (yrkesprogram) mer nöjda med nya betygsystemet • Kärnämneslärare mer missnöjda Svensk forskning

  16. I många kurser saknas användning av betygskriterier. • Sambedömning mellan lärare är sällsynt. • Innehållet i samma kurser skiftar stort mellan lärare, likaså bedömning och betygsättning. Svensk forskning

  17. Eleverna vet inte alltid vad som betygsätts. • Eleverna upplever i alltför hög grad betygsättningen som orättvis. Resultat från gymnasie-undersökningen

  18. Alltså… Det ser ju inte så bra ut. Betygen är godtyckliga

  19. Varför godtycke? • Inte lärarnas fel • Implementeringen av det ”nya” betygsystemet misslyckades • Konspiration?

  20. Nytt? • Redan 2004 konstaterade Riksrevisionsverket att…

  21. … en viktig orsak till att betygskraven inte kalibreras så att de blir likvärdiga inom och mellan skolor att varken regeringen eller Skolverket ställer krav på professionella samtal eller tydligt anger vilket ansvar huvudmännen och rektorerna har för likvärdig betygssättning.”

  22. ”Bristande likvärdighet i betygssättningen reser också frågor om utbildningens likvärdighet. Kommer den professionella samverkan inom och mellan skolor, som betygssystemet förutsätter, inte till stånd finns betydande risker att varken utbildning eller betygssättning blir likvärdig.”

  23. ”Det nuvarande betygssystemet är omöjligt att hantera ur likvärdighetssynpunkt om det inte finns en levande dialog på olika nivåer inom kommunen, och helst också mellan kommuner… • Den som bara litar på sina ”inre mallar” och sin tidigare erfarenhet riskerar att komma i otakt med den syn på kunskap och bedömning som råder inom professionen. Samsyn kan endast uppnåsgenom samverkan.” (Skolverkets hemsida)

  24. Alltså… • Vårt nuvarande betygsystem förutsätter att samsyn och samarbete kring mål och kriterier kommer till stånd.

  25. Klara kriterier? • Hur kan det inte bli godtycke med dessa kriterier: • Hi B - Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven klarlägger utifrån olika perspektiv långa linjer i den historiska utvecklingen och visar sinne för komplexiteten i densamma.

  26. Fler klara kriterier… • Ma B - Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven visar säkerhet beträffande beräkningar och lösning av olika typer av problem och använder sina kunskaper från olika delområden av matematiken. • Sv A - Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven använder i såväl tal som skrift stilmedel som är effektfulla och slående och anpassar sitt budskap så att det både berör och förstås av mottagarna.

  27. Men… • Kriteriernas formulering är inte det stora problemet, utan problemet är snarare att samordna en definition av kriterierna.

  28. Hjälper kriterier? • M. Price Oxford Bridge University • Omöjligt att verbalisera ett kriterium. • Särskilt svårt som vårt nuvarande betygssystem bedömer färdigheter och förmågor snarare än sakkunskap – exemplet naturkunskap. • Kriterier fungerar BARA med exempel. • Kriterier fungerar BARA med exempel.

  29. Steg 1 – Enas i ämnesgruppen • Gemensam definition av innehåll, mål & kriterier Hur? Elevexempel

  30. Möjlig arbetsgång i ämnesgruppen • Alla lärare tar med sig elevexempel • Utifrån exemplen diskuteras innehåll och koppling till kriterier. • Exemplen bedöms gemensamt och gruppen enas om ett betyg. • Ett ”prov” med kriterier konstrueras gemensamt och genomförs i alla parallella kurser. • Sambedömning. • Exempelbank byggs upp. • Arbetsgången upprepas.

  31. Glöm inte… • Alla uppgifter/prov i en kurs måste kopplas till mål och kriterier. Syftet måste vara klart.

  32. Steg 2 – Ta kriterierna till eleverna • Låt eleverna få ta del av både mål, kriterier och exempel • Låt eleverna använda sig av kriterier och exempel • Låt eleverna genomföra kamratbedömning och självbedömning • Koppla feedback till kriterier

  33. Möjlig arbetsgång i klassrummet Uppgift och kriterier presenteras Exempel på lösningar presenteras och bearbetas Övning inför provet Övningen självbedöms, kamratbedöms, lärarbedöms Feedback inför uppgiften Uppgiften genomförs

  34. Resultat • Betygssnittet ökat • Högre siffror i GY-undersökningen

  35. Arbetet börjar i ämnesgrupperna • Alla lärare tar med sig elevexempel • Utifrån exemplen diskuteras innehåll och koppling till mål och kriterier. • Exemplen bedöms gemensamt och gruppen enas om ett betyg. • Ett ”prov” med kriterier konstrueras gemensamt och genomförs i alla parallella kurser. • Sambedömning. • Exempelbank byggs upp. • Arbetsgången upprepas.

  36. Vad krävs för att lyckas?

More Related