Den svenska skolmarknaden

1. Den svenska skolmarknaden Jonas Vlachos Stockholms universitet och IFN

2. Stora kunskapsförsämringar (1995-2009)

4. Försämring över hela linjen: oklar spridningsprofil

5. USA harettkritiseratskolsystemochstorasociala problem… Matematikresultat i Sverige och USA (TIMSS 2011)

6. Ökad spridning mellan skolor: socialt men främst resultatmässigt

7. Ingen generell resursbrist

8. Invandring ingen viktig förklaring • Kan förklara 12 procent av PISA-skillnaden mot Finland • Andelen elever med utländsk bakgrund stabil under 00-talet • Betydelsen av utländsk bakgrund för skolresultat stabil tom 2008

9. Finns ingen riktigt bra styrmodell för skolan • Målstyrning • Regelstyrning • Marknadsstyrning

10. Om marknaden fungerar perfekt • Inga informationsproblem • Ingen skillnad mellan individ- och samhällsintresse • Ingen monopolmakt • Om regler och styrning fungerar perfekt • Entydiga definitioner av uppdraget • Perfekt övervakning • Perfekt incitamentsstyrning • Men annars spelar utförarens motiv roll! Ibland spelar det ingen roll vem utföraren är

11. Skolmarknaden fungerar knappast perfekt • Vilka behov har mina barn? • Vilken skola är bäst på att erbjuda detta? • Levererar skolan vad jag hoppats? • Stort och osäkert beslut att byta skola • Kan inte ta betalt för kvalitet • Lokal monopolmakt uppstår lätt • Varumärken och produktdifferentiering • Omöjligt att utkräva ansvar efteråt • ”Kunden” är medproducent • Vinst inte liktydigt med hög kvalitet

12. Ibland bör inte marknadskrafterna styra • Är en nöjd kund en välutbildad kund? • Väljer skola efter vilka elever som (inte) går där • Kunskapsmål kan sänka trivseln • Önskar man rättvisande betyg? • Skolan har tydliga samhällsmål • Skollag, skolplikt, kurs- och läroplaner • En bred och allmän utbildning av likvärdig kvalitet

13. Motsättning likvärdighet-marknadsstyrning • Om marknadskrafterna fungerar väl styrs resurser från dåliga till bra skolor • Fungerar dåligt/långsamt i skolan • Kan vilja förstärka detta genom monetära incitament för de som lyckas (svårt) • Likvärdighet: resurser tillförs till svaga miljöer • Ska vinstdrivande aktörer kompenseras för misslyckanden?

14. Expansion och strukturförändring i friskolesektorn • Drygt 12% i grundskolan, knappt 25% på gymnasiet • Det dubbla i Stockholm • Snabbt ökande andel vinstdrivande koncerner • Klar majoritet av friskoleeleverna i aktiebolagsskolor

15. Vinstdrivande producentens intresse • Kan inte ta betalt för kvalitet • ”Tillräckligt” god kvalitet • Ge ”kunderna” vad de vill ha till lägsta möjliga kostnad • Satsa på ”kunder” med störst marginaler • Utnyttja stordriftfördelar/standardisera • Differentiera gentemot andra • Sprid arbetssätt

16. Kvalitetsproblem i privat sektor? Lärartäthet (grundskola) • Lägre lärartäthet • Lägre andel behöriga • Färre specialpedagoger • Färre syo-konsulenter • Färre specialsalar och bibliotek • Högre kostnader för skolmat och material • Nöjda kunder

17. Kunskapsresultat på fristående grundskolor jämfört med kommunala (grovt justerat för elevbakgrund)

18. Generösare provrättning i friskolor jämfört med kommunala

19. Spridning i kvalitet: mellan skolor, även inom koncerner

20. Spridning i förutsättningar

21. Spridning det normala på en marknad • I privat näringsliv är produktivitetsspridning stor mellan företag i samma bransch • Likvärdig kvalitet inte det ”normala” utfallet i en marknadsekonomi • Likvärdig och hög kvalitet förutsätter aktiv styrning

22. Grundskolan • Små positiva genomsnittseffekter på betyg och NP • Vissa effekter på betygsinflation • Ökad spridning mellan skolor • Om gymnasiet vet vi nästan ingenting • Flera exempel på låg kvalitet • Mängder av inriktningar av tveksamt värde • … vilket i sig försvårar jämförelser och styrning • Svårt att slå ut undermåliga skolor Konkurrensens konsekvenser i skolan

23. Konkurrensstudier och skoljämförelser fångar inte generella effekter av dagens styr- och regelsystem

24. Incitamentstyrning: belöna och bestraffa utifrån resultat? • Skolan har många och svårmätbara mål • Det man kan mäta tränger undan annat • Måtten går oftast att manipulera • Olika lokala förutsättningar gör styrningen svår • Är det rimligt att föra resurser från elever på dåligt fungerande skolor till elever på välfungerande skolor?

25. Regeringens svar: detaljreglering av verksamheten • Lärarlegitimation och krav på skolledare • Krav på skolbibliotek: hur ser ett sådant ut? • Rätt till särskilt stöd: för vem och hur? • Minskade möjligheter att ge estetiska kurser • Detaljerade kursplaner och betygskriterier • Ökad användning av nationella prov • Påbud om betyg från åk 6 (åk 3?) • Uppföljnings- och dokumentationskrav • Signaler om mer detaljerade timplaner (gymnasiet?)

26. Mer att vänta? • Krav på mer standardiserad information/utvärdering • Extern rättning av prov • Försäkringar för att säkerställa skolgången • Kommunal adminstration av köer

27. Central regelstyrning blir lätt destruktiv byråkratisering • Olika lokala förutsättningar • Regelefterlevnad tränger undan faktiskt kvalitetsarbete • Riskerar att driva ut egenmotiverade aktörer • Professionell autonomi nödvändig • Autonomi kan lätt missbrukas i skolan • Regelverket påverkar hela skolsystemet Skolkvalitet kan inte detaljregleras fram

28. Styr med resurser: riktade satsningar • Begränsade möjligheter att påverka • Särskilda satsningar (tex elevhälsa, fortbildning, lärartäthet) innebär stöd till aktörer som sparat in på dessa områden • Karriärstjänster skapar delat arbetsgivaransvar • Tränger undan satsningar som ändå hade gjorts • Problem med kommunala huvudmän, men särskilt stort med vinstmotiverade aktörer • Svårt att få självständiga aktörer att göra sånt de inte vill

29. Relaterade styrproblem • Vad händer om kommunen ritar upptagningsområden för att minska segregation? • Socioekonomisk resurstilldelning via skolpeng • Bygger på förväntat snarare än faktiskt behov • Tillfaller den verkligen eleverna? • Ersättning efter ”faktiskt behov” (bla resursskolor) • Snabb etablerings- och kostnadsökning samt höga vinstnivåer • Hur kontrollera vad resurserna används till? • Efterfrågestyrd dimensionering av gymnasieskolan • Oro för kompetensförsörjning • Krävs kraftiga ingrepp i etableringsrätten för att påverka

30. Aktiva skolvårdande myndigheter? • Alternativ väg är att bistå med resurser och aktiv hjälp till skolorna • Svårt att göra enligt formella kriterier: krockar med principen om konkurrensneutralitet • Riskerar att tränga undan skolans eget arbete • Krockar med marknadsmekanismen som styr resurser i motsatt riktning • Svårt att hantera aktörer med vitt skilda motiv och ansvarsområden • Är likabehandling en bra princip?

31. Klokt med vinstmotiverade aktörer i skolan? • Expansionskraften finns bland dessa • Lönsamma segment tas över • Hur upprätthålla likvärdig och hög kvalitet? • Stark konkurrens svårhanterlig i skolan • Krav på detaljstyrning ökar för att motverka avarter Är staten neutral inför utförarens motiv måste den ta ställning i detaljerade pedagogiska frågor för att kunna reglera och utkräva ansvar

32. Alternativ incitamentsstyring: ta bort bort motiv till kostnadsminimerning • Fungerar utdelningsbegränsningar? • Köp, hyr och låna dyrt av egna bolag • Kräver förbud mot vissa affärsrelationer • Andra möjliga sätt att reglera ägandet • Kostnadsersättning (+förbud mot vissa affärsrelationer) • Ägarprövning, även vid överlåtelser • Stopp för externa ägare • Överlåtelseregler • Insyn och meddelarfrihet

33. Vinstmotiverad konkurrens leder knappast till hög och likvärdig skolkvalitet • Kräver omfattande reglering • Minskar utrymmet för tillitsbaserad styrning • Offentliga skolan grunden i skolsystemet • Upphandling snarare än skolpeng utan denna ordning • Styrmodell måste passa offentlig skola • Kan krocka med konkurrensneutralitet • Ta hänsyn till aktörernas motiv innan skolor öppnar • Mer autonomi kan ges om aktörer åtnjuter förtroende • Politiskt och juridiskt svårt att stänga skolor Vad betyder detta?