Varf r g r det inte att bota oro med medicinska tg rder
Sponsored Links
This presentation is the property of its rightful owner.
1 / 18

Varför går det inte att bota oro med medicinska åtgärder? PowerPoint PPT Presentation


  • 118 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Varför går det inte att bota oro med medicinska åtgärder?. Tema Rädsla vid graviditet och förlossning Stockholm 2014-03-28 Åsa Kadowaki Psykiater, leg KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården i Östergötland www.lakaremedgranser.org.

Download Presentation

Varför går det inte att bota oro med medicinska åtgärder?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Varför går det inte att bota oro med medicinska åtgärder?

Tema Rädsla vid graviditet och förlossning

Stockholm 2014-03-28

Åsa Kadowaki

Psykiater, leg KBT-psykoterapeut

Verksam i primärvården i Östergötland

www.lakaremedgranser.org


Sverige som kontext(alla beteenden sker och förstärks i ett sammanhang)

  • Nollvisioner – vi har som mål att förhindra att saker ska ske

  • Känslomål – ”man ska inte behöva känna…” (sig otrygg)

  • Rättighetstänkande – vad andra ska göra för mig när jag inte har det bra

  • Diagnostiken sker hemma vid datorn och patienten inkommer med beställning av vård


…och hur ser livet ut?

  • ”Hårt, orättvist och sedan dör man.”

  • Enda absoluta rättvisan är att dygnet har 24 timmar och att vi alla vi får välja vad vi fyller tiden med.

  • Vanligast med hot och våld inom egna familjen.

  • Jag får ett liv och det fylls successivt med hur jag beter mig.

  • Trygg blir man när man klarar av att vara rädd.


Vad är vårt uppdrag som behandlare?

Vad ska vi ha mötet med patienten till?


Antaganden – mötet i vården

Nöjda kunder – inget ska kännas= vara trygg

Patientcentrering – pat vet vad den behöver

Bra utfallsmått – kvantitet>kvalitet

Ordinera hälsa (motion på recept)

Fylla i…diagnoser, åtgärdskoder, samtalsteman som ger €

Annat?


…..”Annat”?...

  • Återerövra mötet mellan två människor

  • Ickedömande förstå vad den andra kämpar med

  • Ha redskap att stimulera motivation till förändring som kan gynna patientens hälsa och leda till ett mer värdefullt och tillfredsställande liv

  • Salutogenes – begripa, hantera, mening


”Two minds in one brain” OCH ett sammanhang

Chaufför eller passagerare (Uppnå – Undvika)

Agerande eller reagerande (Ändamålsenliga beteenden kontra impulsivitet)

Åsa Kadowaki

Specialist i allmän psykiatri


Så vad är ÅNGEST?

  • Trigger (stressor)

  • Respons: Katastroftanke, rädsla (ilska, illamående, nedstämdhet, skam) och sympaticuspåslag

  • Säkerhetsbeteenden (fight or flight)

  • Lättnad på kort sikt, sensitisering på lång sikt – om kvarvarande säkerhetsbeteenden utvecklas ett syndrom


Vad är ”normalt lidande”?

  • Förmågan att känna och reagera

    - sympaticusreaktionen : i hela kroppen!

    - grundkänslor: ilska, rädsla, äckel, nedstämdhet, skam, skuld, förvåning, intresse och glädje

    - tankar, associationer, minnen

    Vilka reaktioner har din patient – kartlägg och normalisera/avdramatisera (med respekt och validering)


Att vara människa – vad är det vi gör när vi gör det vi gör?

Handling

Flykt/kamp/undvikanden

- oftats kortsiktig förstärkning

I värderad riktning

Strävan efter långsiktiga mål

med mening

Fysiologiska reaktioner

Känsla

Tanke

Situation / Stimuli

Åsa Kadowaki

Specialist i allmän psykiatri


SORKK

Kort sikt Lång sikt

Automatiska

responser

Valt beteende

Funktionell beteendeanalys”Vad är det jag gör när jag gör det jag gör?

Situation

Organism

Reaktion

Konsekvenser

Åsa Kadowaki

Specialist i allmän psykiatri


Negativ förstärkning

  • Ett beteende ger lättnad på kort sikt

  • Samma beteende bekräftar att oron var riktig vilket gör att reptilhjärnan kommer uppmärksamma det som ännu mer hotfullt än tidigare = symptomförstärkning på lång sikt.


Diagnostik - orsak, vidmakthållande, bot?

Psykiatriskt syndrom

Kropp

Sjukdom – behandling

Hälsobeteenden/ohälsobeteenden

Sympaticus-Parasympaticus: andning!

Cave undvikande som

behandlingsordination! – gynnar depressionsutveckling

Ältande?

Vad är egentligen problemet?

Personlighet

Psykosocial belastning

Uppväxthistoria

Livshändelser/pågående stressorer

Emotionell reaktivitet, fast i tanketeman, impulsivitet, copingstrategier, medveten närvaro, acceptans, värden

Åsa Kadowaki

Specialist i allmän psykiatri


Validering V1-V6 (Marsha Linehan)

Att bekräfta och visa att man accepterar en persons upplevelser, tankar, känslor

V1: lyssna; visa närvaro med ögonen – var vaken, delta utan att döma/sätta etikett på

det som sägs, visa intresse, var nyfiken

V2: empatiska svarsbeteenden: reflektera direkt och korrekt, sammanfatta

V3: verbalisera känslor – säg det outsagda: ord på känslor, tankar och beteenden (OBS! Inga tolkningar utan återge som reflektioner och inte sanningar.)

V4: validera genom att ta in tidigare erfarenhet – bekräfta utifrån hur det sett ut under uppväxt och utifrån biologisk sårbarhet

V5: validera här och nu: vad är förståeligt utifrån aktuell situation och vanligt fungerande (normalisera och avdramatisera)

V6: var ”radikalt genuin” – delta som du är, var rak och ärlig

Bli bäst på att vara du och använd det i samspelet med andra (validera dig själv!).


Validering

Bli sedd och lyssnad på – jag kan sammanfatta det jag hört

Bli tagen på allvar = trodd på/stöd i egen förmåga

Få empati- jag ser ditt lidande och osäkerhet

Få respekt/inte bli betraktad som skör

Bli utmanad/pushad (TROTS lidandet) – motsatsen till curling! OBS!; realistiska krav

Konfrontation OCH bekräftelse samtidigt (jag tror mer på dig än vad du tror på dig själv)

  • Validering

  • Bli lyssnad på

  • Bli tagen på allvar/trodd på

  • Få empati/bekräftelse/stöd

  • Få respekt/inte bli betraktad som skör

  • Bli utmanad/pushad (TROTS lidandet) – motsatsen till curling!

  • Få realistiska krav

  • Konfrontation OCH bekräftelse samtidigt (jag tror mer på dig än vad du tror på dig själv)

  • Professionell hållning handlar om att veta HUR man ska bekräfta och inte låta sig invaderas av den andres lidande.

  • Terapeuten behöver ha god interpersonell funktion – allians/validering

  • Dessutom göra en konceptualisering, målsättningsnivå, struktur, teori, teknik

  • Att öka sin expertis – vad, fakta

  • Procedurellt – använda det – omsätta katalogkunskaperna

  • Reflektiv kunskap – vara i sitt och patientens perspektiv samtidigt – uppmärksamheten skärpt på både patient och mig – använda det som händer i rummet – ”dansar på expertnivå


Sinnesrobönen

Giv mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra.

Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden mellan de båda.

Så; vad bidrar du till när du gör det du gör?


Litteraturtips!

  • Wadström, Olle. Att förstå och påverka beteendeproblem. Psykologinsats

  • Wadström, Olle. Tvångssyndrom. Psykologinsats

  • Wadström, Olle. Sluta grubbla och älta…Psykologinsats

  • Törneke, N. & Ramnerö J. Beteendets ABC. Studentlitteratur

  • Ortiz, L. När förändring är svårt

  • Miller & Rollnick. Motiverande samtal. Kriminalvårdsverket. www.kvv.se artikel 4771

  • Kadowaki, Å. svensk sjukvård till vanvett… Psykologinsats

  • Harris, Russ (3 böcker) Lyckofällan, Kärlekens ACT och ACT helt enkelt

  • Jeding, Kerstin (3 böcker) 29 sidor om – stress, oro, sömnstörning


  • Login