Svensk ekonomisk tillv xt
Download
1 / 51

SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT - PowerPoint PPT Presentation


  • 90 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT. Klas Eklund SNS, 8 september 2003. INNEHÅLL. Vad är ekonomisk tillväxt? Tillväxtens för- och nackdelar Internationella data Sveriges tillväxt Tillväxtteorier Vad har styrt de senaste decenniernas upp- och nedgångar? Framtidens utmaningar.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha

Download Presentation

SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT

Klas Eklund

SNS, 8 september 2003


INNEHÅLL

  • Vad är ekonomisk tillväxt?

  • Tillväxtens för- och nackdelar

  • Internationella data

  • Sveriges tillväxt

  • Tillväxtteorier

  • Vad har styrt de senaste decenniernas upp- och nedgångar?

  • Framtidens utmaningar


UTGÅNGSPUNKTDEFINITIONER

  • Ekonomisk tillväxt: Ökning av BNP över tiden

  • Ej tillfälliga konjunktursvängningar (svängningar i graden av kapacitetets-utnyttjande)

  • Utan förändring av ”potentiell” BNP


POTENTIELL TILLVÄXT OCH KONJUNKTURSVÄNGNINGAR

BNP

Tid


DEFINITIONER

  • BNP från produktionssidan:

    BNP = värdet av alla färdiga varor och tjänster

    = summan av alla förädlingsvärden

  • BNP från användningssidan:

    BNP = Privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + export - import


HÅLL TUNGAN RÄTT I MUN!

  • Skilj på BNP och BNP/capita

  • Skilj på löpande och fasta priser (svårare än det låter!)

  • Skilj på BNP och NNP

  • Skilj på BNP och BNI

  • Korrigering (PPP) för att mäta köpkraft

  • Notera att BNP kan öka genom

    • Fler arbetade timmar

    • Eller ökad produktion/timme (ökad produktivitet)

    • Eller pris- och valutaändringar etc etc

  • och att valet av mätperiod är viktigt


MÄT- OCH TOLKNINGSPROBLEM

  • Vad ingår och vad saknas?

    • Vad är produktion och vad är förutsättning för produktion?

    • Hushållsarbete

    • Svart sektor

  • Hur mäta offentlig sektor?

  • Hur mäta miljöeffekter?

  • Fördelning, hälsa etc ingår inte

  • BNP mäter m.a.o inte välfärd i vid mening

  • Alternativa mått?


FÖRDELAR MED TILLVÄXT

  • Högre materiell standard

    • Privat konsumtion

    • Offentlig konsumtion

    • Utrymme för investeringar

  • Förbättrade icke-materiella villkor

    • Ökad livslängd

    • Folkhälsa

    • Social trygghet

  • Utrymme för kortare arbetstid

  • Slutsats: Även om tillväxt ej är liktydigt med välfärd, så finns ett samband


RISKER MED TILLVÄXT

  • Social utarmning

    • Stress och hets

    • Nya folksjukdomar

    • Arbetslöshet?

  • Miljöproblem

    • Resursförbrukning

    • Utsläpp

  • Ekonomernas motargument

    • Tillväxt ger köpkraft som kan ge jobb

    • Tillväxt ger resurser som kan användas för miljön

    • Tillväxt som kommer från ökad effektivitet kan minska resursåtgång

    • Ekonomiska styrmedel begränsar effekterna


EKONOMISK-POLITISK REALITET

  • Alla länder och regeringar har ekonomisk tillväxt som prioriterat mål

    • För att häva fattigdom, skapa resurser till reformer etc

  • Utgångspunkt här: Tillväxt är önskvärd

  • … i synnerhet om den kommer från ökad produktivitet

“En hög inkomst är det bästa recept

på lycka jag hört”

Jane Austen


HUR HAR DET GÅTT?GLOBAL TILLVÄXT 0-2000, BNP/cap

Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD


HUR HAR DET GÅTT?GLOBAL TILLVÄXT 1820-2000, BNP/cap

Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD


HUR HAR DET GÅTT?REGIONAL TILLVÄXT 1970-1998, BNP/cap

Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD


SVERIGES TILLVÄXT SEDAN 1870Årlig BNP-tillväxt, procent, femårsgenomsnitt


TILLVÄXTANALYS

Tillväxt (högre BNP) genereras av

  • Ökade arbetsinsatser

  • Ökade insatser av kapital (investeringar)

  • Ökad produktivitet

  • Håll isär:

  • Partiell produktivitet (en insats hålls konstant), ex arbetsproduktivitet

  • Ökad totalfaktorproduktivitet


1. NEOKLASSISK TILLVÄXT;INVESTERINGARNA AVGÖR


”GROWTH ACCOUNTING”

  • Produktionsfunktion: DBNP = wDA + (1-w)DK + Dtfp

  • där tfp är ”teknisk utveckling”

  • Investeringar lyfter tillväxten till ny långsiktig bana

  • Men det är TFP som avgör den...

  • ...och TFP kan ej fångas av neoklassisk teori (”ett mått på vår okunskap”)


2. “ENDOGEN” TILLVÄXT;HUMANKAPITALET AVGÖR


HUMANKAPITALET KAN BÅDE LYFTA TIILVÄXTBANAN OCH HÖJA TAKTEN

  • Utbildning

    • Bredd och spets

  • Incitamentsstrukturen

    • Utbildningspremien

  • Samverkan human- och realkapital

  • Externa effekter


3. INSTITUTIONELLA FAKTORER:VIKTIGAST PÅ LÅNG SIKT

  • Real- och humankapitalbildning stimuleras av goda och stabila incitament

  • Öppenhet mot omvärlden, konkurrens och omvandlingstryck

  • Lagar som stimulerar produktion, sparande och investeringar

  • Stabilitet i social och politisk infrastruktur

  • ”Företagarklimat”


4. SCHUMPETER OCH DE LÅNGA VÅGORNA

  • Industriella revolutioner sätter igång vågor av innovationer, utvecklingsblock och kreditutvidgning

  • Tre stora revolutioner:

    • Ångmaskinen – manuellt arbete ersätts av maskiner, järnvägen

    • El- och explosionsmotorerna – bilismen, smidig elkraftdistribution

    • Informationsteknologin den tredje?

  • Djupa recessioner mellan dem, finansiella kriser


5. EMPIRISKA STUDIER:HAR BLIVIT VANLIGARE

  • Tvärsnittsanalys

    • Jämför olika länder

  • Långa serier

    • Samma land över tiden

  • Datamodeller matas med stora faktamängder om human- och realkapitalbildning

  • Relativ position: Upphinnarfaktorn


Period

1870-1880

1880-1890

1890-1900

1900-1913

1913-1929

1929-1938

1938-1950

1950-1960

1960-1970

1970-1979

1979-1988

Sverige/snitt

1,1

1,4

1,7

1,7

1,2

1,9

2,2

0,9

1

0,8

0,9

SVENSK RELATIV TILLVÄXTÖkning av BNP/arbetad timme i Sverige och 16 i-länder 1970-1988

Källa: Angus Maddison, 1982: Phases of Capitalist Development”


VARFÖR VÄXTE SVERIGE SÅ SNABBT FRAM TILL 1950?

  • Upphinnarfaktorn - sen industrialisering

  • Gynnsam industristruktur

  • God utbildning

  • Frihandel och avregleringar

  • Stor kapitalimport fram till 1914

  • Fred


VAD LÅG BAKOM DEN GODA TILLVÄXTEN EFTER KRIGET?

  • Återuppbyggnad

  • Handelsliberalisering

  • Stabila växelkursrelationer

  • Stabila råvarupriser

  • Viktiga industriella utvecklingsblock mognade ut

  • Stora investeringar

  • Överflyttningsvinster

  • Sverige kunde imitera USA - men Europa och Japan växte ännu snabbare


SVENSK TILLVÄXT JÄMFÖRT MED OMVÄRLDEN SEDAN 1970BNP volymtillväxt, logskala


1970

1 Schweiz 154

2 USA 148

3 Luxemburg 134

4 Sverige 115

5 Kanada 108

6 Danmark 107

7 Frankrike 106

Holland 106

9 Australien 104

2001

1 Luxemburg 199

2 Norge 150

3 USA 144

4 Irland 123

Schweiz 123

6 Danmark 120

Island 120

Holland 120

9 Kanada 119

18 Sverige 106

SVENSK KÖPKRAFT I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSEBNP/cap, köpkraftsjusterad, procent av OECD-snittet


TILLVÄXTJÄMFÖRELSE 1960-1997BNP/timme och BNP/cap, procent/år

Källa: Långtidsutredningen 1999/2000


SVENSK TILLVÄXT 1960-1997Uppdelning av BNP/cap, procent/år

Källa: Långtidsutredningen 1999/2000


VARFÖR STAGNERADE TILLVÄXTEN UNDER 70- OCH 80-TALEN?

  • Effekterna av återuppbyggnaden klingade av

  • Störningar – olja, inflation, dollarkris – bromsade investeringar

  • Försvagade drivkrafter för realkapitalbildning

  • Försvagade drivkrafter för humankapitalbildning

  • Försvagat omvandlingstryck


REALKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES

  • Tillväxten i kapitalintensiteten bromsade in

  • Osäkerheten om den ekonomiska politiken

  • Sviktande lönsamhet

  • Devalveringspolitik

  • Skattesystemet

  • Långsammare teknisk utveckling


HUMANKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES

  • Sverige tappade försprånget inom utbildningen

  • Transfereringssystemen minskade drivkrafterna att arbeta

  • Skattesystemet försvagade drivkrafterna att arbeta och utbilda sig

  • Kraftigt krympande löneskillnader


FÖRSVAGAT OMVANDLINGSTRYCK

  • Snabbt växande offentlig sektor

    • Svårmätt produktivitetsutveckling

    • Men lågt omvandlingstryck

    • Anslags- och budgetstyrning

    • Stigande skattetryck

  • Näringspolitiken

    • Bevarande av gamla strukturer

  • Devalveringspolitiken

    • Förändrade relativa faktorpriser

    • Gratisvinster


GRÄLET OM KONJUNKTUR OCH STABILISERINGSPOLITIK

  • Korpi mfl: Eftersläpningen kom vid mitten av 70-talet och början av 90-talet

    • En följd av misslyckad stabiliseringspolitik

  • Lindbeck, Eklund mfl: Men cykliska uppsving mellan dess kriser saknas

    • Och de akuta kriserna var en följd av andra missgrepp

  • Slutsats: Både strukturproblem och stabiliseringspolitik bakom den låga tillväxten


SVENSK TILLVÄXT 1970-95Enligt neoklassisk respektive endogen tillväxtteori

BNP

BNP

1970

1970


1990-TALET: DEN STORA U-SVÄNGEN

  • 1990-talsdepressionen bekräftade tillväxtproblemen

  • Men drev också fram ett uppvaknande

  • Stålbadet tvingade fram en omorientering

  • Både skärpt omvandlingstryck, förbättrade drivkrafter för kapital-bildning samt ny stabiliseringspolitik


SKÄRPT OMVANDLINGSTRYCK

  • EU-medlemskap gav skärpt konkurrens, ökade direktinvesteringar

  • Skärpt inhemsk konkurrenslagstiftning

  • Avregleringar i flera sektorer

  • Gradvis öppnande av offentlig sektor

  • Stramare finansiella ramar i offentlig sektorn

  • Växande allmänt tryck från globaliseringen


BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR HUMANKAPITALBILDNING

  • “Århundradets skattereform” 1991

  • Decentraliserad lönebildning

  • Stigande utbildningspremie

  • Något lägre ersättningsnivåer i socialförsäkringarna

  • Nytt pensionssystem


BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR REALKAPITALBILDNING

  • Enklare och mer likformig kapitalbeskattning

  • Kraftigt stigande avkastning på investeringar

  • Utbyggd infrastruktur

  • Inflationsbekämpning och lägre räntor

  • EU-medlemskap


EN STABIL STABILISERINGSPOLITIK

  • Högre prioritet för inflationsbekämpning

  • Självständig Riksbank

  • Mer stringent statlig budgetprocess

  • Längre mandatperioder

  • EU-medlemskap och EMU-förberedelser


1971-1980

Belgien 7,1

Holland 6,2

Danmark 5,6

Italien 5,4

Japan 5,4

Frankrike 4,5

Tyskland 4,1

Sverige 3,5

Kanada 2,9

Norge 2,8

1981-1990

UK 5,1

Japan 4,1

Belgien 4,0

Holland 3,7

Frankrike 3,5

USA 3,3

Sverige 2,6

Italien 2,6

Kanada 2,6

Tyskland 2,5

STUDS AV PRODUKTIVITETENÅrlig produktivitetsökning i industrin, genomsnitt

1991-2000

Sverige 4,9

Frankrike 4,1

USA 3,8

Holland 3,2

Belgien 3,0

Japan 2,9

UK 2,8

Tyskland 2,5

Kanada 2,0

Italien 1,7

Källa: US BLS


VARFÖR?

  • Utslagningen under 1991-93 rensade bort de svaga företagen

  • Kronfallet och det cykliska uppsvinget 1993-1995 höjde kapacitets-utnyttjandet

  • Omlagd ekonomisk politik och strukturreformer höjde den potentiella tillväxten från 1993

  • “Den nya ekonomin”?


DEN ”NYA EKONOMIN”

  • Globalisering

  • Minskade handelshinder

  • Friare kapitalrörelser

  • Snabb teknisk utveckling

    • Snabbare kommunikation

    • Lägre transaktionskostnader

    • Lägre distributionskostnader

    • Lägre sökkostnader

    • Mindre lager

    • Nya affärsmodeller


PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN I USA 1960-2003Kvartalsvis förändring, näringslivet


2,0

1,8

1,6

1,4

1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

0

SEX SEKTORER FÖRKLARAR UPPGÅNGEN1994-2000, enligt McKinsey

Kumulerat bidrag till produk-tivitets-ökningen

1,32

1,33

Telekom

Datortillverkning

Halvledartillverkning

Värdepappershandel

Detaljhandel

Partihandel

31

80

40

60

100

0

20

Kumulativ andel av BNP GDP


INTERNET-EFFEKTER ENLIGT BROOKINGSÅrlig kostnadsbesparing i olika sektorer 2005 (mrd USD)

  • UtbildningOsäkert

  • Finansiella tjänster19 (“seems low”)

  • Offentlig administrationMinst 12

  • Hälsovård41

  • Tillverkningsindustri50-100

  • DetaljhandelOsäkert

  • Transporter3-79

  • Totalt125-251

  • Vilket motsvarar 0,25-0,5% per år


DÄRUTÖVER

  • Ytterligare tekniska genombrott kan höja siffrorna

  • Icke mätbara kvalitetsvinster

    • Folkhälsa

    • Bekvämlighet

    • Valfrihet

    • Distansarbete

    • Distansundervisning

    • Sociala nätverk

    • Offentlig sektor


MEN SVERIGE OCH EUROPA HAR SÄMRE FÖRUTSÄTTNINGAR

  • Sverige långt framme på telekom, av historiska skäl

    • Och GSM-harmoniseringen gav stor marknad

  • Men i övrigt sämre förutsättningar än USA att ta till sig den nya tekniken:

    • Mindre flexibel arbetsmarknad

    • Stelare priser

    • Mer reglerade produktmarknader

    • Utbildning och hälsovård i offentlig sektor

    • Betydligt svårare att etablera nya företag

    • Mindre utvecklad riskkapitalmarknad


HUR RANKAS SVERIGE I DAG?

  • Högt på teknisk kompetens, kvinnors arbetsdeltagande, breddutbildning, infrastruktur, miljö, management, FoU

  • Långt framme på IT-specialindex

  • Medium på produktmarknader, finansiell sektor

  • Lågt på skatter, lönebildning, arbetsvilja, spetsutbildning

  • Summa: En tudelad bild. Kan viktas samman på olika sätt


KOMMANDE UTMANINGAR

  • Ökat demografiskt tryck

    • Blir besvärande från 2010

  • ”Baumols sjuka”

    • Ett problem då en så stor del av tjänstesektorn ligger i offentlig sektor

  • Globalisering sätter press på skattesystemet

    • Både skattebaser och utgiftsbaser blir rörliga

  • Vad betyder EMU?

    • Handel, pristransparens, investeringar


VAD KAN GÖRAS?

  • Öka antalet arbetade timmar

    • Förbättrade drivkrafter för arbete

    • Skatter, transfereringar, pensioner

    • Arbetskraftsinvandring

  • Höj produktiviteten

    • Håll uppe omvandlingstrycket

    • Både för privat och offentlig sektor

    • Åtgärder för att stimulera kapitalintensiteten

    • Skatter

    • Handel

    • Bättre spetsutbildning


ad
  • Login