Mentalisering: Teori, forskning och kliniska till mpningar

DownloadMentalisering: Teori, forskning och kliniska till mpningar

Advertisement
Download Presentation
Comments
wood
From:
|  
(196) |   (0) |   (0)
Views: 82 | Added: 03-06-2012
Rate Presentation: 0 0
Description:
Bakgrund. Utbildning1995-2000 Psykologprogrammet 2002-2005 Psykoterapeutprogrammet2007 Mentalization Based Treatment for Borderline Personality Disorder2007 Reflective Functioning on the Adult Attachment InterviewArbetslivserfarenhet2000-2002 PTP inom psykiatrisk ppenvrd, Motala Lasarett 2
Mentalisering: Teori, forskning och kliniska till mpningar

An Image/Link below is provided (as is) to

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use only and may not be sold or licensed nor shared on other sites. SlideServe reserves the right to change this policy at anytime. While downloading, If for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.











- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -




1. Mentalisering: Teori, forskning och kliniska till?mpningar Fredrik Falkenstr?m

2. Bakgrund Utbildning 1995-2000 Psykologprogrammet 2002-2005 Psykoterapeutprogrammet 2007 Mentalization Based Treatment for Borderline Personality Disorder 2007 Reflective Functioning on the Adult Attachment Interview Arbetslivserfarenhet 2000-2002 PTP inom psykiatrisk ?ppenv?rd, Motala Lasarett 2002- Samtalscentrum Unga Vuxna, Nyk?ping

3. Intresseomr?den Buddhistisk meditation och psykodynamisk teori Utfallsforskning i klinisk vardag Relationella aspekter p? antidepressiv medicinering Olika perspektiv p? behandlingars evidens

4. Mentaliseringsteori

5. Vad ?r mentalisering? En implicit och explicit tolkning av egna och andras handlingar som meningsfullt baserade p? avsiktliga mentala tillst?nd (?nskningar, behov, k?nslor, anledningar, tro)

6. N?rmre definition Att se sig sj?lv utifr?n och andra inifr?n (kunna skifta perspektiv) Att f?rst? missf?rst?nd mellan m?nniskor Att ha den andres ?mind in mind?, dvs att t?nka om den andres inre Att f?rst? samband och f?r?ndringar mellan nu, d? och framtid

7. Varf?r ?r mentalisering viktigt? Eget och andras beteende blir f?ruts?gbart Mentalisering gynnar och uppr?tth?ller trygg anknytning Mentalisering underl?ttar distinktionen mellan hur saker kan framst? och hur de ?r (appearance-reality) Mentalisering underl?ttar kommunikation Mentalisering befr?mjar meningsfulla samband mellan den inre och yttre verkligheten

8. Evolution?ra och neurobiologiska aspekter Evolution?r f?rdel att kunna f?rst? socialt samspel och f?ruts?ga andras handlingar Anknytningssystemet sannolikt underbyggt av samma bel?ningssystem som ligger bakom alkohol- och drogberoende

9. Utveckling av mentaliseringsf?rm?ga Mentalisering utvecklas inom anknytningsrelationen genom kongruent och markerad spegling av barnets inre tillst?nd ? ?vilket g?r att barnet utvecklar ?andra ordningens representationer? av sina inre tillst?nd ? ... vilket i sin tur g?r att barnet f?r m?jlighet att integrera de primitiva s?tt att uppleva verkligheten p? d?r det inre antingen ?r exakt detsamma som det yttre (psykisk ekvivalens) eller ?r helt fr?nkopplat fr?n det yttre (pretend mode)

10. Icke-mentalisering Teleologiskt l?ge: Endast det observerbara finns (konkret t?nkande) Psykisk ekvivalens: Inre = yttre Pretend mode (l?tsasl?ge): Inre ? yttre

11. Forskning

12. Adult Attachment Interview (AAI; George, Kaplan & Main, 1985) 20 fr?gor om relationer till f?r?ldrar, fr?mst under tidig barndom Inleds med fr?gor om fem adjektiv som beskriver relationen med varje f?r?lder F?r varje adjektiv kr?vs ett specifikt exempel i form av ett episodiskt minne Detta f?ljs av fr?gor om vem av f?r?ldrarna man stod n?rmast, minnen av f?rsta separationen, trauman, f?rluster, varf?r f?r?ldrarna betedde sig som de gjorde etc.

13. Skattning av AAI F?rm?ga att minnas specifika episodiska minnen Samst?mmighet mellan minnessystem (semantiskt kontra episodiskt minne) Distinkthet (l?ngd och specificitet) Koherens Metakognitiv kontroll eller ?thinking about thinking in the moment?

14. Skattning av AAI forts. Fem kategorier av anknytningsm?nster: Trygg (F), otrygg avvisande (Ds), otrygg insn?rjd (E), ol?st f?rlust (U) och kan inte klassificera (CC) Plus kombinationer och underkategorier

15. Reflective functioning (RF; Fonagy, Target, Steele, & Steele, 1998) Operationalisering f?r forsknings?ndam?l av mentaliseringsbegreppet f?r att det ska g? att m?ta Utgick ursprungligen fr?n metakognitionsskalan p? AAI Skattas p? en skala mellan -1 (negativ RF) och 9 (exceptionell RF)

16. Tecken p? m?ttlig till h?g RF A: Medvetenhet om mentala tillst?nds natur B: Explicita f?rs?k att reda ut mentala tillst?nd bakom beteende C: F?rst?else f?r utvecklingsm?ssiga aspekter av mentala tillst?nd D: Mentala tillst?nd i relation till intervjuaren

17. Exempel p? RF-skattning, l?gre niv?er Varf?r tror du att dina f?r?ldrar betedde sig som de gjorde under din uppv?xt? Det vet v?l inte jag, det ska v?l du veta ? det ?r ju du som ?r psykolog! (-1, aktivt avvisande) Pappa fick alltid n?got i blicken ? flera ?r efter sin d?d kom han tillbaka, han var arg (-1, bizarr attribution) - ? vet inte ? ingen aning (1) - Det kanske var sv?rt f?r honom att orka med v?ra behov ? han hade ju inte haft s? l?tt i sin barndom. (3)

18. H?gre skattningar N?r de skilde sig blev mamma s? fruktansv?rt ledsen, och eftersom vi barn p?minde henne om pappa s? tror jag att det blev sv?rt f?r henne att orka se v?ra behov ? (5) ? och det har gjort att jag har f?tt s? stora prestationsbehov, f?r ett bra provresultat i skolan var enda s?ttet att g?ra mamma glad (7) D? trodde jag alltid att mamma inte brydde sig om mig, och jag var j?ttearg och besviken p? henne, men det visade jag aldrig ? nu n?r jag ber?ttar om det h?r s? inser jag att hon nog inte f?rstod hur mycket jag beh?vde henne, f?r jag var bara arg och sur hela tiden. Egentligen var jag nog mest ledsen, men jag st?tte bort henne ist?llet f?r att be om det jag mest hade beh?vt. Att bli sedd, lyssnad p? ? kanske tr?stad (9)

19. Mentalisering och psykisk h?lsa Psykiatriska patienter l?gre RF ?n matchad kontrollgrupp L?gst RF hos patienter med borderline personlighetsst?rning eller ?tst?rning Patienter med personlighetsst?rning generellt l?gre RF ?n personer utan RF skiljer ut borderline fr?n neurotisk personlighetsorganisation? (Diamond & Kernberg, 2008) Panik?ngestpatienter normal generell RF, men l?g RF specifikt f?r paniksymptom (Rudden et al., 2008)

20. F?rb?ttring av RF genom psykoterapi Levy mfl (2006) visade p? f?rb?ttring av RF efter ett ?r av Transference Focused Psychotherapy Ingen f?rb?ttring av RF med Dialektisk Beteendeterapi eller Psykodynamisk st?dterapi Rudden mfl (2006) visade p? f?rb?ttring av panikspecifik RF efter 24 sessioner Panic Focused Psychodynamic Psychotherapy Ingen f?rb?ttring av RF genom till?mpad avslappning

21. London Parent Child Project Unders?kte RF hos 100 blivande f?r?ldrar. Starkt samband mellan s?v?l moderns som faders RF med barnets anknytning (trygghet) i Strange Situation vid 1 ?rs ?lder Inget samband mellan f?r?lderns (beskrivna) barndomsupplevelser och barnets anknytning Hos f?r?ldrar med sv?r deprivation under uppv?xten (trauma, f?rlust, sjukdom, l?nga separationer, vanv?rd) var sambandet mellan RF och barnets trygghet n?stan perfekt Hos f?r?ldrar utan deprivation under uppv?xten fanns n?stan inget samband

22. RF och psykisk h?lsa (Target, 2008) RF h?gst hos personer med ?earned security? Personer med trygg anknytning utan sv?ra upplevelser i barndomen f?r oftast l?g till medelh?g RF Personer utan sv?ra upplevelser och l?g till medelh?g RF m?dde b?ttre ?n de med ?earned security? och h?g RF H?g RF tycks ha samband med viss vaksamhet f?r problem och f?rh?jd risk f?r depression Depressiv realism kontra positiv illusion? De med h?g RF verkade ha b?ttre f?rm?ga att tackla nya sv?righeter

23. Kan mentalisering m?tas med sj?lvrapportformul?r?

24. Subjektiva och ?objektiva? perspektiv p? sj?lvet ?Metodvarians? Kr?ver sj?lvrapportering av personlighetsdrag en viss niv? av mentalisering? Hur svarar en person med d?lig mentaliseringsf?rm?ga p? sj?lvrapportformul?r?

25. Kliniska implikationer av mentaliseringsteorin

26. Id?n bakom MBT Alla traditionella psykoterapier f?ruts?tter mentalisering, speciellt insiktsorienterad psykoterapi I icke-mentaliserande l?ge kr?vs interventioner f?r att ?teruppr?tta mentalisering Fokus p? mentalisering som process snarare ?n inneh?ll

27. Mentaliseringsbaserad terapi f?r borderline personlighetsst?rning Borderlinepatienter tenderar enl. Fonagy att tappa mentaliseringsf?rm?ga i anknytningsrelationer I terapin aktiveras anknytningssystemet, vilket g?r att mentaliseringsf?rm?gan minskar Patienter med BPD har l?rt sig avv?rja mentalisering som f?rsvar mot att t?nka om f?r?varens intentioner Traditionell psykoanalytisk h?llning riskerar att underminera mentalisering med denna patientgrupp

28. Psykoterapeutisk h?llning i MBT Inquisitive stance: Terapeuten ?r inte i n?gon privilegierad position att veta Terapeuten erk?nner egna misstag (?ven sm? s?dana) Gemensamt utforskande av mentala tillst?nd i och utanf?r den terapeutiska relationen Enkla interventioner som handlar om identifikation av mentala tillst?nd och f?rst?else av sociala skeenden i eller utanf?r terapirummet H?r-och-nu fokus T avh?ller sig fr?n komplexa ?verf?ringstolkningar f?r att inte g?ra P mer f?rvirrad Ej terapeutens uppgift att f?rklara mentala tillst?nd

29. Stanna upp (stop, listen, look) Unders?k i detalj situationer kring sm?rtsamma h?ndelser (tex sj?lvskadeh?ndelser) Identifiera k?nslor och tankar d?r-och-d? Identifiera k?nslor och tankar h?r-och-nu Uppmuntra nyfiket utforskande Uppmuntra symbolisering genom tal, skrift eller bild

30. Mentalisering av ?verf?ringen F?rskjutning av fokus fr?n inneh?ll till process Terapeuten tolkar inte ?verf?ringsinneh?ll, utan fokuserar p? olika perspektiv Terapeuten ?ppen med egna k?nslor och tankar, och noga med att markera dessa som egna

31. Exempel Klassisk dynamisk h?llning: P: Jag f?rst?r inte att du kan ha den h?r fula mattan i rummet! T: Ber?tta mer, vad t?nker du om att jag har den h?r mattan? (Uppmuntrar utveckling av ?verf?ringsfantasier) MBT-h?llning: P: Jag f?rst?r inte att du kan ha den h?r fula mattan i rummet! T: Jaha, tycker du att den ?r ful? Sj?lv tycker jag den ?r ganska snygg. Vad t?nker du om det? (Utforskar olika perspektiv)

32. Exempel p? interventioner (demand-fr?gor) Varf?r tror du att han/hon gjorde s?? Tror du att han/hon f?rstod att du k?nde s?? Hur f?rst?r du det som h?nde? Hur tror du att den h?r upplevelsen har p?verkat dig? Jag f?r intrycket att du ?r arg p? mig, vad t?nker du om det?

33. Evidens ? Evidensen f?r MBT ?n s? l?nge begr?nsad till en enda (!) publicerad studie En till ?r p? g?ng, men ?ven den ?r gjord av Bateman & Fonagy MBT ?nnu inte j?mf?rd med n?gon annan aktiv psykoterapiform (endast TAU och ?manualized clinical management?) Trots goda resultat har man ?nnu inte visat att MBT f?rb?ttrar patienternas mentaliseringsf?rm?ga

34. Transference Focused Psychotherapy for Borderline Personality Disorder Kernberg-gruppen menar att Fonagy & Bateman underskattar borderlinepatienters f?rm?ga att ta till sig tolkningar I TFP menar man att tolkning av primitiva f?rsvar, speciellt klyvning, f?rb?ttrar patientens mentaliseringsf?rm?ga

35. Teknik i TFP Klarifikation av sj?lv-objekt-affekt konstellationer Konfrontation av mots?gelser Tolkning av klyvningens funktion att skydda goda objekt fr?n aggressiva impulser Leder till integration av goda och d?liga (onda) objektrepresentationer

36. Evidens ? I en ett?rig studie visade TFP lika bra resultat som DBT och dynamisk st?dterapi (Clarkin et al., 2007) TFP f?rb?ttrade s?v?l anknytningstrygghet som mentaliseringsf?rm?ga, vilket ingen av de ?vriga terapierna gjorde (Levy et al., 2006) En holl?ndsk studie visade p? goda resultat av TFP ?ver tre ?r, men s?mre effekt (framf?r allt st?rre bortfall) ?n schemafokuserad terapi (Giesen-Bloo mfl, 2007) Allegiance-effekter?

37. Brief Relational Therapy Bygger p? relationell psykoanalys, anknytningsteori och alliansforskning (Safran & Muran, 2000) Arbete med identifikation och reparation av brott i terapialliansen Mindfulness centralt f?r terapeuten f?r att uppt?cka egna reaktioner p? patienten, och f?r att d?rigenom identifiera alliansbrott ?Sj?lvavsl?janden? och metakommunikation centrala tekniker f?r att uppn? en ?tredje position? varifr?n reflektion ?ver samspel kan ske

38. Evidens ? En studie (Safran et al., 2005a) med b?ttre resultat ?n kontrollgrupp f?r patienter med sv?righet att etablera allians En studie (Safran et al., 2005b) visade lika bra resultat som KBT och ?standard? PDT vid personlighetsst?rningar (kluster C + UNS) Mindre avhopp fr?n BRT Alla studier hittills gjorda av Safran & Muran?s forskargrupp


Other Related Presentations

Copyright © 2014 SlideServe. All rights reserved | Powered By DigitalOfficePro