Förebyggande arbete kring barn och unga i Helsingborg helsingborg.se/part

1. Förebyggande arbete kring barn och unga i Helsingborg www.helsingborg.se/part Ett samverkansarbete mellan Skol- och Fritidsnämnden, Socialnämnden, Utvecklingsnämnden, Kulturnämnden, Kommunstyrelsens förvaltning samt Helsingborgs Lasarett genom Sektionen för Mödra- Barn och Ungdomshälsovård

2. Målgrupper i behov av preventiva insatser Största riskgrupperna för ogynnsam utveckling över tid: • Familjehemsplacerade barn • Barn som växer upp i familjer med långvarigt försörjningsstöd • Barn som är nyanlända i Sverige • Barn som tidigt debuterar med antisocialt beteende Källa: Bl.a. Rädda Barnens årsrapport 2007

3. PArT – Lokal samverkan med gemensamt fokus SFF SOF KSF KF PArT UVN Lasarett LOKAL LEDNING ARBETE MED BARN I RISKGRUPPER

4. Ett forskarstött samverkansarbete mellan Skol- och Fritidsnämnden och Socialnämnden i Helsingborg www.helsingborg.se/skolfam

5. Bakgrunden till SkolFam Jämfört med genomsnittet har de familjehemsplacerade barnen i högre utsträckning: • Mycket dåliga skolresultat • En väsentligt lägre utbildningsnivå • Hög risk för suicid • Förhöjda risker för missbruk och psykisk sjukdom • En högre andel tonårsgraviditeter • Högre risk för arbetslöshet

6. Kort fakta om SkolFam • 25 barn = ”25 projekt” • 24 familjehem • 22 skolor • 2 kartläggningar/barn

7. Psykolog, spec.ped, soc.sekr. Lärare/ skola Elev Familjehem Planering och uppföljning Kartläggning 2 Pedagogisk och psykologisk Kartläggning 1 Pedagogisk och psykologisk

8. Psykologisk kartläggning Tester: • WISC (begåvningskartläggning) • VMI (visuell motorisk integration) • Beck (bedömning av emotionell och social problematik) • SDQ (skattning av styrkor och svårigheter) • Relation mellan lärare och elev (känslomässigt/kunskapsmässigt)

9. Pedagogisk kartläggning Tester: • Vilken bild är rätt? • DLS läshastighet med förståelse • DLS rättstavning • DLS ordförståelse • Läskedjor • Olof Magnes matematikdiagnoser • Observation av barnet i klassrummet • Vid behov: Inlärningsstilsanalys, fonologiska tester, ”fria skrivningar”, nationella prov. • Skattning av ”skolkompetenser”

10. Erfarenheter efter kartläggning 1 • Barnen är normalbegåvade • Barnen är relativt väl emotionellt fungerande • Barnen har relativt bra självförtroende MEN: • De flesta, 15 av 25 barn, ”underpresterar” i skolan(i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet) • Många av lärarna övervärderar barnens prestationer • Testerna/ kartläggningen och de individuellt anpassade insatserna leder snabbt till markanta förändringar för många enskilda barn

11. Analys av barnets utvecklingskapacitet Exempel: Eleven ”underpresterar” i ämnena svenska och matematik (i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet). WISC = Wechsler Intelligence Scale for Children (begåvningskartläggning)

12. Utvecklingsområden/ mål Skriva, läsa, matematik Socialt samspel Självförtroende, ambition, autonomi Fysik (ex: motorik, syn, hörsel) Självkänsla, mående Allmänbildning, ordförråd Göra läxor Genomförda aktiviteter Pedagogisk handledning; exempelvis MG-programmet Psykosocial handledning/ klassrumsklimat/ organisation Synliggörande av kompetens - strategier för undervisning Handledning kring motorik - kontakter med experter: MTI, FMT m.fl Samtal med barn/ kontakt med BUP Handledning till familjehem Skapa förutsättningar för hemarbete Utvecklingsbehoven styr insatserna

13. Erfarenheter efter kartläggning 2 Skolsatsning ger resultat! • Barnen visar en markant högre kognitiv prestationsförmåga • Medelvärdena har förbättrats i nästan alla pedagogiska tester • Läshastigheten har markant ökat bland barnen • Relationer och prosocial förmåga har förbättrats bland barnen MEN: • Några av barnen mår emotionellt sett sämre enligt självskattning. Analys av orsak pågår. Trots detta har barnen gjort pedagogiska framsteg • Områdena matematik och ordförståelse behöver generellt sett förbättras och utvecklas (arbetsmetoder och inlärning)

14. WISC

17. Upplevda framgångsfaktorer i arbetet • Kartläggningen – vikten av att kartlägga barnens förutsättningar och synliggöra behov • Problem lyfts från barnet till miljö/samspel/organisation • Anpassning av det pedagogiska upplägget utifrån elevens behov • Arbetsalliansen – den allians som skapas mellan involverade parter • Arbetsmodellen – kontinuerlig systematisk uppföljning av arbetet • Initierande av en lärandeprocess i skolan kring elevens utveckling • Familjehemmens och föräldrarnas kompetens synliggörs inför skolan • Socialsekreteraren kan bättre hävda barnets behov i skolan • Pedagoger får dels inspiration kring andra professionella verktyg i sitt pedagogiska arbete samt erbjuds och drar nytta av ”coaching” • Rektorn är med i arbetsprocessen

18. Utbildning, Samverkan, Insatser, kunskap, Tillämpning, Ekonomi, Resultat

19. Vidareutveckling i UTSIKTER Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt försörjningsstöd Barn som är nyanlända i Sverige • Nya målgrupper • Fokus även på hälsa • Ambition att bedriva verksamhetsutveckling

20. Målområden 2009-2011 Bättre utbildning och hälsa för barn i riskgrupper 2008 • Förutsättningar: • Skolutveckling • Hälsoutveckling • Koppling forskning – • praktik • Föräldramedverkan • Kulturens medverkan • Kommunikation • Effektiv resursfördelning Vidgad målgrupp Fokus även på hälsa Verksamhetsutveckling 2005 SkolFam UTSIKTER