1 / 12

Föroreningstyper och spridning

Föroreningstyper och spridning. Sören Nilsson Påledal, SGI. Vad vill jag ha sagt med passet?. Översikt över föroreningstyper och deras egenskaper. Föroreningstyper Vad letar vi efter?. Organiska och/eller oorganiska ämnen? Hur har de kommit dit? Kom det i fast eller flytande form?

upton
Download Presentation

Föroreningstyper och spridning

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Föroreningstyper och spridning Sören Nilsson Påledal, SGI

  2. Vad vill jag ha sagt med passet? • Översikt över föroreningstyper och deras egenskaper

  3. FöroreningstyperVad letar vi efter? • Organiska och/eller oorganiska ämnen? • Hur har de kommit dit? • Kom det i fast eller flytande form? • Flyktighet? • Löslighet i vattenfas? • Säregen färg eller lukt? • Hälsofaran för provtagaren?

  4. Föroreningars egenskaper De viktigaste är: • flyktighet • densitet • löslighet i vatten • Andra egenskaper är t.ex. • nedbrytbarhet • eventuella nedbrytningsprodukter

  5. Föroreningars egenskaper

  6. Metallers egenskaper Form • Saltform, lätt- eller svårlöslig i vatten, t.ex blyklorid (PbCl2) • Jonform, löst i vatten, t.ex. Pb 2+ • Hårt bundna i mineral, t.ex. Blysulfid (PbS) • Ofta elektrostatisk laddade- adsorberande till partikelytor • Exempel på förorening: kisaska • Kvicksilver är en flyktig metall

  7. Organiska föroreningar • Flyktiga eller icke- flyktiga (ex bensin, PAH) • Lätt- eller svårlösliga i vatten (ex fenol, PAH) • Ofta flytande form- tyngre eller lättare än vatten? LNAPL- DNAPL • Säregna lukter är vanliga! • Kan omvandlas och nedbrytas genom mikrobiologisk aktivitet

  8. Light Non-Aqueous Phase Liquids (LNAPLs) • Organiska flytande ämnen som är lättare än vatten och inte blandbara med vatten • T. ex. olja, bensin

  9. Dense non- aqueous phase liquid (DNAPL) • Organiska flytande ämnen, tyngre än vatten och inte blandbara med vatten t.ex. klorerade lösningsmedel (per- och trikloretylen), Kreosot

  10. Markens egenskaper – geologi och hydrogeologi • Jordart • Le,Si,Sa,St, B • Se SGF Beteckningsblad, jordartskarta SGU • Lagerföljd • Markytans och bergytans lutning • Ytskikt • Grundvattennivå • Ledningsgravar • Täta lager - lerskikt

  11. Jordartsbeteckningar enl. SGF Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg Bl blockjord bl blockig F fyllning Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gr grus gr grusig gr grusskikt Le lera le lerig le lerskikt Mn morän Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt Sa sand sa sandig sa sandskikt Si silt si siltig si siltskikt St stenjord st stenig st stenskikt T torv t torvskikt Vx växtdelar (trärester) vx med växtdelar vx växtdelskikt ( ) något () tunnare skikt t (efter huvudord) torrskorpa, t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt v varvig, t ex vLe = varvig Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel : sisaLe si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand. Mer om SGF beckningsblad senare!

  12. Övning • Sågverk i Lessebo • Kort beskrivning muntligt och på utdelat blad • Uppgifter • Vilka ämnen är intressanta att undersöka? • Vad har de för egenskaper och hur sprids de? • Vad ska provtas och ungefär hur många prov?

More Related