Konferens om korruptionsforskning

1. Konferens om korruptionsforskning Tisdagen den 15 maj 2012 Konferenscentrum Wallenberg, Göteborgs universitet Arrangör: QoG-institutet

2. Hjärtligt välkomna till QoG-institutets praktikerkonferens • Institutet för forskning om korruption och kvalitet i samhällsstyrningen • Startades i liten skala 2004 • Erhöll mer omfattande anslag 2007 • Nu cirka 25 forskare och forskningsassistenter • Kommer att fortsätta i (minst) fem år till • Idag är tanken att vi skall redogöra för och diskutera ett antal av viktigare våra forskningsresultat

3. Dagensprogram Allmän presentation: 11:00 – 12:00 Lunch: 12:00 – 13:00 Valbara seminarer I: 13:00 – 14:00 Kaffepaus: 14:00 – 14:20 Valbara seminarier II: 14:20 – 15:20 Panelsamtal: 15.30 – 16:15 Ett stort tack till Riksbankens Jubileumsfond som har gjort denna tillställning möjlig.

4. Varför startades QoG-institutet? • Den institutionella revolutionen • En förändrad syn på vad som skapar välstånd • Nya möjligheter att mäta institutionell kvalitet • Starka samband mellan QoG och välstånd • Närmare bestämt ville vi ha svar på tre frågor: 1.) Vad är QoG? 2.) Varför har olika länder så olika mycket QoG? 3.) Vilka effekter har hög/låg QoG? Samt, detta hade dittills varit ett mycket underbeforskat område.

5. Vad är QoG (Quality of Government)? • Vad är kvalitet i samhällsstyrning (Quality of Government)? • Förekomsten av pålitliga, opartiska, icke-korrupta, icke-diskriminerande och kompetenta offentliga institutioner • QoG är därmed inte detsamma som representativ demokrati • Demokratiska länder kan ha hög och låg kvalitet i samhällsstyrningen

6. Hur fungerar QoG-institutet? • Problemdrivet forskningsprogram • Sammanhållet forskningsprogram • Oberoende forskningsprogram • Stark internationell orientering • Utbildningsprogram • Utåtriktade aktiviteter • Stora, öppna och alltmer lättillgängliga databaser

7. Forskningsresultat • Problemet med låg QoG har mycket mera, djupgående och omfattande effekter på mänskligt välstånd än man tidigare insett • Långt ifrån enbart ett problem för u-länder eller fd. kommunistiska länder • Den i både forskning och politik mest använda definitionen av korruption visar sig vara utan värde • De två dominerande teorierna på området missförstår med stor sannolikhet korruptions-problemets grundläggande natur

8. Välfärdspolitikoch social tillit • Möjligheterna att bedriva en omfattande välfärdspolitik visar sig vara beroende av hög QoG • Människors tillit till ”andra människor i samhället” visar sig vara starkt beroende av QoG

9. QoG skapar rikedom d.v.s. är bra för ekonomi och välstånd

10. QoG räddar liv

11. QoG bidrar till rent vatten

12. QoG gör människor lyckligaMEN,

13. Är QoG bra för ekonomisk tillväxt?

14. Räddar QoG miljön?

15. Minskar QoG ond bråd död?

16. Jan Teorell

17. Korruption, demokrati och krig Kan man lära sig något av den svenska historien?

18. Svensk ”korruption” var främst (a) lokal och (b) personlig Den försvann innan vi fick allmän rösträtt och folklig kontroll över regeringsmakten En viktig förutsättning för dess bekämpning var ett oberoende och opolitiserat rättsväsende Även om krig byggde den tidigmoderna svenska staten var det förlust av ett krig som utlöste statsförvaltningens reformering på 1800-talet

19. Lärdomar? Att förstå oss själva har givetvis ett egenvärde när vi vill lära andra Men: historiens lärdomar kan vara (a) unika för sin tid/kontext och därmed svåra att överföra; samt (b) normativt oförsvarliga!

20. Nicholas Charron

21. Korruptioni Europa Under 2009-2011 genomförde vi ett forskningsprojekt, finansierat av EU-kommissionen, med syfte att kartlägga hur korruption och samhällsstyrningens kvalitet ser ut i EU-länder (nationell nivå) samt i regioner inom länder (regional nivå) Nationell analys – Världsbankens data belyser ”4 olika Europa” Regionalanalys – Vår egen insamlade data bygger på en stor enkät med 34.000 svarande från 172 olika regioner i 18 EU länder.

22. Varför ska vi bry oss om korruption i Europa? Vad gäller korruption, så är variationen mellan länder inom EU större än variationen mellan länder i Afrika…

23. Varför fokusera på regioner istället för länder? Skillnader mellan regioner inom länder är (ibland) större än skillnaden mellan länder. T.ex. är skillnaden mellan Bolzano och Campania i Italien större än skillnaden mellan Danmark och Ungern…

24. Lena Wängnerud

25. Kön och korruption DilmaRousseff “It is my duty as President of all Brazilians to see an end to the impunity which shelters many of those accused of involvement in corruption practices…we will punish all abuses and excesses”.The Rio Times, 23 augusti, 2011

28. En relativt ny inriktning inom korruptionsforskningen Förklaringsperspektiv: könsskillnader • Kvinnor uppfostras till att bli mer laglydiga än män • Kvinnor större omsorgsansvar än män Förklaringsperspektiv: möjlighetsstrukturer • Kvinnor mer knutna till familjen/den privat sfären än män • Kvinnor utestängda från ’good old boys networks’ Förklaringsperspektiv: vägen till politiska uppdrag • Kvinnliga politiker kommer från en annan bakgrund än manliga politiker t.ex. kyrkan eller sociala rörelser

29. Carl Dahlström

33. Maria Gustavson

34. Den afrikanska förvaltningen –tidigare forskning • Annorlunda regler, normer och kulturell kontext – västerländska normer och administrativa reformer problematiska att överföra • MEN få empiriska studier • Vad anser de afrikanska tjänstemännen själva?

35. Revisorer i den afrikanska förvaltningen -empiriska resultat • På tvärs mot förväntningarna • En tydlig professionell identitet • Poängterar fördelar med att revision fungerar på samma sätt världen över. • Samarbete över nationsgränserna, framförallt regionalt

36. Nya perspektiv! På afrikanska tjänstemän och revision • Historiska erfarenheter, lokala gemenskaper och lokal kulturell kontext är viktigt • MEN - Lojaliteter och identiteter är mer komplexa. Skapas och omformas genom utbildning och professionella gemenskaper • Skapar revision Quality of Government?

37. Monika Bauhr

38. Biståndoch korruption: resultat 1 Biståndets legitimitet: Korruption minskar allmänhetens stöd för bistånd, men det finns viktiga variationer inom EU

39. Biståndoch korruption: resultat 2 Biståndets organisation: Opartiskhet och förutsägbarhet i internationella organisationers beslutsfattande ökar byråkraters stöd för antikorruptionsåtgärder

40. Biståndoch korruption: resultat 3 Biståndets antikorruptionsåtgärder: Traditionella antikorruptionsåtgärder kan ibland vara kontraproduktiva

41. Biståndets legitimitet: Korruption minskar allmänhetens stöd för bistånd, men viktiga variationer inom EU • Biståndets organisation: Opartiskhet och förutsägbarhet i internationella organisationers beslutsfattande ökar byråkraters stöd för antikorruptionsåtgärder • Biståndets antikorruptionsåtgärder: Traditionella antikorruptionsåtgärder kan vara kontraproduktiva

42. Marcia Grimes

43. Förändring utifrån och in?Kan civila samhällsorganisationer bidra till minskad korruption?

44. Civilsamhälletoch korruption i OECD länder

45. Civilsamhället och korruption alla länder

46. Vad kan det civila samhället göra? • Mobilisera protester • Stärka ansvarsutkrävande • Informera och göra allmänheten medveten • Ombudsmanliknande roll • Befrämja reformer (t.ex. anti-korruptionslagar, transparenslagar)

47. Kontext, kontext, kontext • Instanser som är villiga att väcka åtal • Välvilliga politiker och tjänstemän • Stöd från gräsrötterna • Engagemang från medierna • Stöd från det internationella samhället • Inte allt för korrupta institutioner

48. Stefan Dahlberg

49. QoG-institutets databaser QoG Standard Dataset (1946-2010) 194 länder 869 variabler • WII (vad det är) - variabler som rör de grundläggande faktorerna i QoG (såsom korruption, byråkratisk kvalitet och demokrati) • HTG (hur man uppnår det) - variabler som främjar QoG (t.ex. olika former av valsystem eller  statlig styrning, maktdelning, kolonialt arv). • WYG (vad du får) - variabler som härrör till konsekvenserna av QoG (såsom ekonomisk utveckling, fred, hållbar utveckling, jämställdhet och politiskt förtroende).

50. QoG-institutets databaser QoG Social Policy Dataset (1946-2011) 194 länder 1070 variabler • Variabler relaterade till socialpolitik (ex. sociala utgifter). • Variabler relaterade till skattesystem (ex. skattesatser). • Strukturella indikatorer för socialpolitikens förutsättningar (ekonomisk ojämlikhet, BNP, arbetslöshet, utbildningsnivå, hälsotillstånd). • Opinionsdata (attityder till socialpolitik, skatter och staten i allmänhet).  • Politiska indikatorer (valresultat, politiska institutioner). • Variabler som rör grundläggande faktorer inom QoG  (korruption, byråkratisk kvalitet och demokrati).