R folkh lsan s mre i gr nsregionen
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 47

Är folkhälsan sämre i gränsregionen? PowerPoint PPT Presentation


  • 110 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Är folkhälsan sämre i gränsregionen?. En studie av ett antal folkhälsoindikatorer i Västra Götalands län och Östfold fylke September 2012.

Download Presentation

Är folkhälsan sämre i gränsregionen?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


R folkh lsan s mre i gr nsregionen

Är folkhälsan sämre i gränsregionen?

En studie av ett antal folkhälsoindikatorer i Västra Götalands län och Östfold fylke

September 2012


R folkh lsan s mre i gr nsregionen

Temagrupp Folkhälsa:Hege Marie Edvardsen, Fredrikstad kommuneSofia Reimbert, Uddevalla kommunGöran Carlsson, Trollhättans StadTormod Lund, Fylkesmannen i ÖstfoldKnut-Johan Rognlien, Östfold fylkeskommune


R folkh lsan s mre i gr nsregionen

Valda indikatorer:

  • Andel avhoppare från gymnasieutbildning

  • Valdeltagande

  • Utbildningsnivå

  • Arbetslöshet

  • Dödsrisk

  • Självupplevd hälsa

  • Brottslighet


R folkh lsan s mre i gr nsregionen

Innehåll och metod

  • Geografiskt mönster

  • Utveckling över tid

  • Kombination av indikatorer

  • Frågeställningar för fortsatta studier

  • Indexering


Avhopp fr n gymnasieskola

Avhopp från gymnasieskola

  • Val av indikator

  • Absoluta tal och Indexerad statistik för att studera om avhoppen är större i gränsregionen än i övriga landet.

  • Tillgänglig statistik från 2006-2010.

  • Avhoppen är generellt sett högre i Norge än i Sverige


R folkh lsan s mre i gr nsregionen

Andel avhopp från gymnasieskolan 2006

Andel avhopp från gymnasieskolan 2010


Avhopp fr n gymnasieskola geografi

Avhopp från gymnasieskola – geografi

  • I Östfold har avhoppen för nästan alla kommuner ökat under perioden.

  • I Västra Götaland är det mer variationer.

  • Bengtsfors har minskat andelen avhopp medan Dals-Ed har ökat från men i perioden mellan haft låga siffror med avhopp.

  • 15 av 18 kommuner i Östfold har ett index över 100 år 2010

  • Höga indexsiffror på svensk sida men här är bilden inte lika tydlig


R folkh lsan s mre i gr nsregionen

Avhopp från gymnasieskolan 2006 - indexerat

Avhopp från gymnasieskolan 2010 - indexerat


Resultat och slutsatser avhopp fr n gymnasieskolan

Resultat och slutsatser - avhopp från gymnasieskolan

  • Man kan knappast urskilja något enhetligt mönster kopplat till gränstrakter vare sig i Östfold eller Västra Götaland.

  • Det finns i norra Fyrbodal extremvärden åt båda hållen.

  • En hovedforskjell synes å gå mellom landene: Det er høyest andeler frafall i videregående skole i Norge, og andelen øker.


F r fortsatta studier avhopp fr n gymnasieskola

För fortsatta studier – avhopp från gymnasieskola

  • Vad ligger bakom extremvärden vissa år i vissa kommuner och varför verkar vissa kommuner ha kunnat förbättra sina siffror? Har man vidtagit speciella åtgärder?

  • Utbildningssystemen skiljer sig åt i de båda länderna, liksom möjligheten att få arbete för ungdomar. Medverkar det till att Norge generellt har högre andel avhoppare?

  • Östfold bör jämföras med Oslo och Akershus för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda.


Valdeltagande

Valdeltagande

  • Kan visa på delaktighet och engagemang

  • Definition: Andel av de röstberättigade som röstat i de tre senaste kommunvalen i Norge och Sverige.

  • Valdeltagandet är generellt högre i Sverige än i Norge

  • Indexering till respektive lands genomsnitt tar bort den effekten


Valdeltagande geografi

Valdeltagande - geografi

  • Fyrbodal: Lågt deltagande i Dalsland och Norra Bohuslän, även jämfört med andra perifera områden av länet.

  • Fyrbodal: Strömstad, Dals Ed och Bengtsfors har lägst index i hela länet.

  • Östfold: 12 av 18 kommuner har under 100. Högst valdeltagande i öster, mer splittrat i väster.

  • Östfold: Aremark, Römskog och Marker utmärker sig positivt liksom Hvaler och Råde.

  • Variation över åren, men ett visst mönster kan sägas bestå mellan de tre valen


Valdeltagande 2002 indexerat

Valdeltagande 2002 indexerat

Valdeltagande 2010 indexerat


Valdeltagande 2010 andel r stande

Valdeltagande 2010, andel röstande


Resultat och slutsatser valdeltagande

Resultat och slutsatser - valdeltagande

  • Valdeltagandetär lägre i svenska gränsregionen än i andra delar av Västra Götaland.

  • Detta kan delvis kopplas till andra indikatorer som hör samman med folkhälsa, men inte helt.

  • Östfolds kommuner har ofta lågt valdeltagande.

  • Intressanta undantag med högt valdeltagande finns i Östfold, dock inte i Fyrbodal.


F r fortsatta studier valdeltagande

För fortsatta studier - valdeltagande

  • Varför har norra Fyrbodal det lägsta valdeltagandet i Västra Götaland? Avståndet till ”makten” i Sverige? Närheten till grannlandet?

  • Varför avviker t ex Romskog, Aremark och Öckerö med högt valdeltagande? Finns där en kultur av samhörighet? Finns något att lära av detta?

  • Vad beror Norges jämfört med Sverige låga valdeltagande på?

  • Östfold bör jämföras med motsvarande siffror för Oslo och Akershus kommuner för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda bättre.


Utbildningsniv

Utbildningsnivå

  • Kopplas samman med kunskap och delaktighet i samhällslivet.

  • Förbättrar möjlighet till arbete, god ekonomi m fl folkhälsofaktorer.

  • Definition: Den andel av befolkningen 25-74 år som inte har högre än förgymnasial utbildning.

  • Indexering har skett inom respektive land

  • Tidsperioden omfattar 2001-2010


Utbildningsniv geografi

Utbildningsnivå - geografi

  • Fyrbodal: Alla kommuner har större andel lågutbildade än

    genomsnittet i Sverige. Högt index även i andra perifera delar

    av länet.

  • Fyrbodal: Särskilt högt index har Dalslandskommunerna

    (förutom Åmål). Lägst index i Uddevalla-Trollhättan Vänersborg

  • Östfold: Även här ligger alla utom en kommun över rikssnittet

    men skillnaden är inte så stor.

  • Östfold: Ett visst mönster med lägre index i kustkommunerna i

    väster, främst i Hvaler. Högst värde i Marker i öster och Skiptvet.

  • Successiv höjning av utbildningsnivån under perioden


L g utbildningsniv 2010 indexerat

Låg utbildningsnivå 2010 indexerat


Utbildningsniv ns f r ndring 2001 2010 i stfold och fyrbodal

Utbildningsnivåns förändring 2001-2010 i Östfold och Fyrbodal


Resultat och slutsatser utbildningsniv

Resultat och slutsatser - utbildningsnivå

  • Utbildningsnivån är ofta lägre i perifera delar inklusive gränsbygder.

  • Förklaringar här är näringslivsstruktur, läge och befolkningsunderlag, inte gränsen i sig.


F r fortsatta studier utbildningsniv

För fortsatta studier - utbildningsnivå

  • Vi fann ett mönster med högre utbildningsnivå i kranskommuner runt storstaden Göteborg. Finns motsvarande mönster även i Osloregionen?


Arbetsl shet

Arbetslöshet

  • Val av indikator

  • Olika innehåll i statistiken

  • Indexering för att jämföra gränsområdet


Arbetsl shet geografi

Arbetslöshet- geografi

  • Stora skillnader mellan Norge och Sverige

  • Hög arbetslöshet i Dalsland, Trestadskommunerna och norra Skaraborg. Låg längst kusten och Göteborgs östra kranskommuner

  • ”Hög” arbetslöshet i Sarpsborg, Fredrikstad, Halden och Moss. Låg i Römskog, Spydeberg och Trögstad


R folkh lsan s mre i gr nsregionen

Arbetslösa i % år 2008

Arbetslösa i % år 2010


R folkh lsan s mre i gr nsregionen

Arbetslösa 2008 - indexerat

Arbetslösa 2010 - indexerat


Resultat och slutsatser arbetsl shet

Resultat och slutsatser - arbetslöshet

  • Arbetslösheten är troligtvis mer beroende av näringslivsstrukturen i kommunerna samt pendlingsavstånden än av närheten till nationsgränsen, såväl i Norge som i Sverige.

  • Arbetslösheten har stigit under perioden.

  • Stora skillnader mellan länderna


F r fortsatta studier arbetsl shet

För fortsatta studier - arbetslöshet

  • Varför verkar Strömstad påverkas positivt gällande arbetslöshet och närhet till gränsen när samma inte gäller för Dals-Ed och Bengtsfors? Beror det på andra faktorer än näringsstrukturen?

  • Är det sant att i vissa kommuner med ont om jobb flyttar folk som är eller riskerar bli arbetslösa ut (och arbetslöshetssiffrorna hinner inte bli höga) medan de arbetslösa i andra kommuner bor kvar. Om det är så, vad beror det på?


D dsrisk

Dödsrisk

  • Kan ses som en objektiv indikator på hälsoläge

  • Vi antar att en för tidig död kan vara en följd av olika folkhälsovariabler.

  • Definition: antal döda per 100 000 inv i åldrarna 0-74 år.

  • Dödlighet (0-74 år) finns för både Västra Götaland och Östfold för åren 2006-2010.


D dsrisk geografi

Dödsrisk - geografi

  • Fyrbodal: Hög dödlighet i norra delarna men även i perifera områden som norra Skaraborg och i delar av centrala Västergötland.

  • Fyrbodal: Mellerud och Strömstad hade högst index i länet näst efter Töreboda 2010.

  • Östfold: 12 av 18 kommuner i Östfold ligger över snittet för Norge.

  • Östfold: Dödligheten är högst i ett något varierande stråk i mitten och lägst i Romskog längst österut och Rygge längst i väster.

  • Ingen trend i huvudmönstret över tid i Fyrbodal, däremot en svag tendens till ökade index i Östfold. Stor variation mellan åren i mindre kommuner.


D dsrisker 2010 indexerat

Dödsrisker 2010 indexerat


Resultat och slutsatser d dsrisker

Resultat och slutsatser - dödsrisker

  • Dödligheten är ofta högre i gränskommuner men även i andra perifert belägna kommuner.

  • Det geografiska mönstret visar att dödligheten bör kunna ha en grund i strukturella problem samt levnadsvanor.


F r fortsatta studier d dsrisker

För fortsatta studier - dödsrisker

  • Har Romskog och Rygge något gemensamt som sänker dödligheten?

  • För att dra fler slutsatser om dödligheten i Östfold bör man jämföra med andra norska kommuner, t ex runt Oslo.

  • Eftersom kommuner med hög medelålder också i regel har större andel i de övre delarna av åldrarna 0-74 år är denna indikator delvis missvisande. En analys bör göras med dödligheten rensad från effekter av kommunens ålderstruktur.


Upplevd d lig h lsa

Upplevd dålig hälsa

  • En subjektiv indikator på hälsoläge

  • Källor: Folkhälsoinstitutets (FHI) nationella folkhälsoundersökning i Sverige och Östfolds folkhälsoenkät.

  • Definition: Den andel som svarat dåligt eller mycket dåligt på en femgradig skala.

  • Siffror finns för svenska kommuner för fyraårsperioder från 2006. Senaste värden avser 2008-2011. För Östfold finns motsvarande uppgifter för 2011.

  • Ingen indexering har gjorts då inga rikssiffror finns för Norge.


Upplevd d lig h lsa geografi

Upplevd dålig hälsa - geografi

  • Fyrbodal: Inget påtagligt mönster men i delar av området upplever man sig ha dålig hälsa, liksom även i vissa andra delar av länet.

  • Fyrbodal: Vid senaste mätningen hade Munkedal och Färgelanda upplevt dåligast hälsa, befolkningen i gränskommunen Strömstad mår dock relativt bra.

  • Östfold: Generellt mår man något sämre i Östfold än i Västra Götaland. Inget påtagligt mönster märks men tre av de östra gränskommunerna har ganska höga värden.

  • Östfold: Andelen som mår dåligt är störst i Askim, bäst mår man i Römskog i öster.

  • Värdena varierar ofta mellan åren för enskilda svenska kommuner men inte sällan återkommer samma kommun med dåligt upplevd hälsa.


Upplevd d lig h lsa senaste v rden

Upplevd dålig hälsa, senaste värden


D dlighet och upplevd h lsa kommuner som sticker ut

Dödlighet och upplevd hälsa: kommuner som ”sticker ut”


Resultat och slutsatser upplevd d lig h lsa

Resultat och slutsatser - upplevd dålig hälsa

  • I vissa gränskommuner har man höga värden på självupplevd ohälsa men flera undantag finns.

  • Det verkar som om man "traditionellt" mår sämre i vissa kommuner oavsett om de ligger i gränsregion eller ej.


F r fortsatta studier upplevd d lig h lsa

För fortsatta studier – upplevd dålig hälsa

  • Varför anser man sig må bra i vissa kommuner trots att dödligheten är relativt stor? Vad är det som höjer dödligheten i Strömstad trots att de anser sig mår bra där?

  • Varför mår man ”traditionellt” sämre i vissa kommuner, t ex Munkedal? Finns gemensamma orsaker eller är förklaringarna olika från fall till fall?

  • I detta material har vi endast uppgifter om den självupplevda hälsan i Östfold för år 2011. Är mönstret likartat längre tillbaka i tiden?

  • Finns möjlighet att jämföra Östfold med Oslo och Akershus för att ett eventuellt gränsmönster ska framträda?


Brottslighet

Brottslighet

  • Indikatorn hör ihop med trygghet/otrygghet.

  • Definition: Antal anmälda brott per 1000 invånare

  • Uppgifter för båda länderna redovisas i materialet för åren 2008-2010.


Brottslighet geografi

Brottslighet - geografi

  • Fyrbodal: Brottsligheten är relativt låg i Fyrbodal och ingen av kommunerna når över riksindex under treårsperioden. I övrigt är variationen stor i Västra Götaland. Endast Göteborg har större brottslighet än rikssnittet.

  • Fyrbodal: Strömstad och vissa år Trollhättan, Uddevalla och Mellerud har dock relativt höga siffror.

  • Östfold: Sju av de 18 kommunerna har högre brottslighet än rikssnittet i Norge.

  • Östfold: Två av kommunerna med gränsövergångar, Halden och Marker, har den högsta brottsligheten. Moss och ö-kommunen Hvaler hade också relativt hög brottslighet. Minst brottslighet hade Römskog längst i nordost. Inget påtagligt mönster märks i övrigt.

  • En del kommuner varierar avsevärt i kriminalitet mellan åren vilket delvis kan förklaras med ett lågt befolkningsunderlag i förening med speciella händelser.

  • Ingen påtaglig trend över tid framträder, treårsperioden är kort. Mönstret har hållit sig i stora drag.


Brottslighet 2010 indexerat

Brottslighet 2010 indexerat


Resultat och slutsatser brottslighet

Resultat och slutsatser - brottslighet

  • Brottsligheten är inte generellt högre för att det är gränstrakt, flera gränskommuner och perifert belägna kommuner har låg brottslighet.

  • Det finns dock exempel på gränskommuner med relativt hög brottslighet såsom, Halden, Marker och Strömstad där också gränsövergångarna finns för E6 och E18.


F r fortsatta studier brottslighet

För fortsatta studier - brottslighet

  • Skiljer sig mönstret om man separerar olika brottstyper?

  • Finns det likheter mellan Strömstad, Marker och Halden avseende typ av brott, spelar gränsövergångarna någon roll?

  • Hur varierar brottligheten med avståndet till Oslo? I Göteborgsregionen är brottsligheten i kommunerna runt Göteborg inte hög


Samvariation mellan indikatorer 2010

Samvariation mellan indikatorer 2010


Sammanfattning

Sammanfattning

  • Fyra av sju indikatorer hade ett geografiskt mönster i Fyrbodal som tyder på sämre folkhälsa i gränsregionen. Enbart för valdeltagande är gränsen dock ett tydligt mönster. För övriga tre finns motsvarande mönster även i andra delar av länet, främst perifert belägna.

  • Fyra indikatorer i Östfold kan tyda på sämre folkhälsa i gränsregionen. Undersökningsområdet i Norge är dock för litet för att göra motsvarande analys som i Västra Götaland av perifert belägna områden.

  • Den relativt höga brottsligheten i vissa gränskommuner kan vara kopplade till större gränsövergångar.

  • Det geografiska mönstret för valdeltagande kan tyda på ett lägre engagemang för Sverige i norra Fyrbodal p g a av längre avstånd från ”makten”, kortare avstånd till grannland samt faktorer såsom arbetsmarknad och utbildningsnivå. Högt engagemang i vissa norska kommuner är intressanta undantag.

  • Tolkning i övrigt: Det mönster vi funnit beror av bakomliggande faktorer såsom avstånd till arbete och utbildning samt kommunikationer.


R folkh lsan s mre i gr nsregionen

  • www.fhi.se Folkhälsoinstitutet

  • www.fhi.noFolkehelseinstituttet

  • [email protected]

  • [email protected]


  • Login