Hälso- och sjukvård i
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 61

vgregion.se/analysenhet PowerPoint PPT Presentation


  • 110 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2009 Medicinska sektorsråd Ordförandekonferens 10 juni 2010 Marianne Förars, Anna Kjellström, Staffan Björck, Jarl Torgerson. www.vgregion.se/analysenhet. Samlad årlig uppföljning av hälso- och sjukvården. Sjätte rapporten

Download Presentation

vgregion.se/analysenhet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Vgregion se analysenhet

Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2009Medicinska sektorsrådOrdförandekonferens10 juni 2010Marianne Förars, Anna Kjellström, Staffan Björck, Jarl Torgerson

www.vgregion.se/analysenhet


Samlad rlig uppf ljning av h lso och sjukv rden

Samlad årlig uppföljning av hälso- och sjukvården

  • Sjätte rapporten

  • Skall ge en sammanhållen bild av hälso- och sjukvården i regionen

  • Jämförelser mellan områden och över tid

  • Befintliga data

  • Komplement till årsredovisning och annan uppföljning

  • Samverkan mellan flera enheter

  • Nytt care need index, akutmottagning, sjuklighet i hjärt- kärlsjukdomar, mer undvikbar slutenvård

  • Kommentar ur genusperspektiv i kort om rutor

  • Webprofiler


Information och beslut

Information och beslut

  • 26 maj HSU information

  • 1 juni RS

  • 3 juni sjukvårdsgrupp

  • 10 juni sektorsråd ordförandekonferens

  • 14 juni Regionala fackliga gruppen

  • 23 juni HSU åtgärder med anledning av VA 2010

  • + Inbokade av flera nämnder


Inneh ll

Innehåll

  • Regionens befolkning – Care Need Index

  • Perspektiv på resurser och resursförbrukning

  • Patientströmmar och VGPV

  • Sjukhusens akutmottagningar

  • Tillgänglighet

  • Konsumtion av hälso- och sjukvård och av särskilda planerade operationer, mer undvikbar slutenvård, sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar

  • Kvalitetsuppföljning

  • Befolkningens uppfattning

  • Läkemedel

  • Tandvård

  • Kostnader

  • Hälso- och sjukvårdspersonal

  • Basala uppgifter + Tabellbilaga


Regionens befolkning

Regionens befolkning

  • Demografi

  • Ålder

  • Befolkningsprognos 2015

  • Socioekonomi

  • Care need index (CNI)

  • Folkhälsa

  • Allmänt

  • Öppna Jämförelser Folkhälsa 2009

  • Psykisk ohälsa

www.skl.se


Vgregion se analysenhet

BEFOLKNING - ålder

Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta, år 2009.

VG-snitt: 17,7%

Antal kommuner/ sdn där andelen 65+ är över 21 procent

%

Källa: Statistiska centralbyrån och Göteborgs stad


Vgregion se analysenhet

BEFOLKNING - prognos

Figur A-5. Prognostiseradförändring av folkmängden (antal) i Västra Götaland mellan år 2008 och 2015, fördelat på sex åldersklasser.

Källa: VGR Statistikdatabasen, Regional utveckling


Vgregion se analysenhet

BEFOLKNING - CNI

0,94

1,04

Figur A-7. Care need index (CNI) jämfört mot mediankommunens CNI-värde, fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar, 2008. Källa SCB.

1,00

0,81

1,02

0,83

  • Care need index – beskriver behovet av primärvård

  • De ingående variablerna (och deras vikter):

  • • Ålder över 65 år och ensamstående (6,15)

  • • Personer födda i Syd- och Östeuropa (ej EU), Asien, Afrika eller Latinamerika (5,72)

  • • Arbetslösa eller i åtgärd (5,13)

  • • Ensamstående förälder med barn < 17 år (4,19)

  • • Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området senaste året (4,19)

  • • Lågutbildade 25-64 år (3,97)

  • • Ålder yngre än 5 år (3,23)

0,85

1,00

0,91

0,96

1,18

1,51

Källa: Statistiska centralbyrån


Figur a 8 relativ ranking av kommuner avseende 15 indikatorer i ppna j mf relser folkh lsa

BEFOLKNING – ÖJ folkhälsa

Figur A-8. Relativ ranking av kommuner avseende 15 indikatorer i Öppna jämförelser folkhälsa.

  • 21 indikatorer i Öppna Jämförelser Folkhälsa 2009

  • LEVNADSVILLKOR

  • Socialt deltagande

  • Socialt stöd – tillit till andra

  • Trygg miljö

  • Behörighet till gymnasieskolan*

  • LEVNADSVANOR

  • Fysisk aktivitet*

  • Matvanor – frukt och grönt*

  • Rökvanor*

  • Rökande blivande mammor*

  • Riskabla alkoholvanor*

  • HÄLSOEFFEKTER

  • Självskattat allmänt hälsotillstånd*

  • Psykiskt välbefinnande*

  • Medellivslängd

  • Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet

  • Hjärtinfarkt*

  • Lungcancer*

  • Skador bland barn

  • Fallskador bland personer 65 år och äldre*

  • Tonårsaborter*

  • Klamydia 15-29 år

  • Fetma*

  • Tandhälsa*

  • * Redovisas på kommunnivå i rapporten

Åldersstandardiserade värden.

Källa: Öppna jämförelser 2009. Folkhälsa. Sveriges kommuner och landsting 2009.


Kort om regionens befolkning

BEFOLKNING

Kort om regionens befolkning

  • Demografi

  • Den äldsta befolkningen i Västra Götaland finns i Dalsland och Norra Bohuslän och även Skaraborg

  • 40 000 fler i åldrarna 65-79 år, år 2015

  • Socioekonomi

  • Care need index (CNI) beskriver behov av primärvård utifrån sju sociodemografiska variabler. Måttet används som en del i regionens ersättningssystem till godkända primärvårdsenheter i vårdvalet.

  • Stora skillnader mellan HSN och kommuner/stadsdelar

  • Folkhälsa

  • Öppna jämförelser folkhälsa 21 indikatorer – VG’s resultat likt riket

  • Stora skillnader mellan kommuner. Gbgs stadsdelar ej redovisade.

  • Psykisk ohälsa

  • Unga kvinnor har fortfarande en mycket högre andel med självrapporterad nedsatt psykiskt välbefinnande och vårdtillfällen för självtillfogad skada än övriga.


Kort om regionens befolkning1

BEFOLKNING

Kort om regionens befolkning

  • Demografi

  • Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens ålder; behovet/kostnaderna ökar brant från 65 års ålder.

  • Den äldsta befolkningen i Västra Götaland finns i Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) och även Skaraborg (HSN 9, 10)

  • Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos kommer befolkningen i Västra Götaland att öka med 4 procent fram till år 2015, men det finns inomregionala skillnader. Andelen över 65 år kommer att öka från 17 procent år 2008 till 19 procent år 2015. Andelen över 80 år kommer däremot vara stabil.

  • År 2015 förväntas Dalsland och Norra Bohuslän ha 28 respektive 27 procent av befolkningen som är 65 år eller äldre, Göteborg cirka 16 procent.

  • Socioekonomi

  • Care need index (CNI) beskriver behov av primärvård utifrån sjuk sociodemografiska variabler. Måttet används som en del i regionens ersättningssyster till godkända primärvårdsenheter i vårdvalet.

  • Det är omöjligt att beskriva behovet av primärvård exakt, men måttet indikerar ändå att det finns stora skillnader mellan hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kommuner/stadsdelar i behov.

  • Folkhälsa

  • Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa publicerades för första gången hösten 2009. Syftet är att öka insyn och öppenhet om vad kommuner och landsting åstadkommer samt stimulera till förbättringsarbete. Rapportens 21 indikatorer är viktiga faktorer för folkhälsa och är på olika sätt påverkbara.

  • Hälsoläget i Sverige och Västra Götaland är överlag mycket gott. Resultatet för Västra Götaland som helhet är i många fall en spegling av resultatet för riket och de flesta variabler visar gult för Västra Götaland. På kommunnivå ses däremot större skillnader.

  • Könsskillnader finns. Kvinnor äter mer frukt och grönt än män. Män drabbas i högre grad av hjärtinfarkt, lungcancer, alkoholrelaterade sjukdomar.

  • Psykisk ohälsa

  • Psykisk ohälsa bland unga, mätt med självrapporterad data och registerdata, har ökat dramatiskt sedan slutet av 1980-talet, men tenderar att ha avstannat under senare delen av 2000-talet. Men fortfarande har unga kvinnor en mycket högre andel med självrapporterad nedsatt psykiskt välbefinnande och vårdtillfällen för självtillfogad skada än övriga.


V rdkonsumtion

Vårdkonsumtion

  • Kontaktgrad

  • Öppenvård

  • Slutenvård

  • Undvikbar slutenvård

  • Hjärt- och kärlsjukdomar

  • Inklusive dödlighet utanför sjukhus


Vgregion se analysenhet

KONSUMTION – undvb sv

Figur F-9. Undvikbar slutenvård, 2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter.

”om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande

i den öppna vården, så kan man förhindra ”onödiga” inläggningar på sjukhus.”

Drygt 17 000 personer i VG år 2009

Antal

Källa: Vårddatabasen Vega


Vgregion se analysenhet

KONSUMTION – undvb sv

Figur F-9. Undvikbar slutenvård, 2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter.

”om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande

i den öppna vården, så kan man förhindra ”onödiga” inläggningar på sjukhus.”

Drygt 17 000 personer i VG år 2009

  • VG samma nivå som riket

  • Inomregionala skillnader:

  • Högre än länssnittet:

  • - NÖ Göteborg (HSN12)

  • Ö Skaraborg (HSN10)

  • Lägre än länssnittet

  • M-älvsborg (HSN6)

  • Göteborg CV (HSN5)

Antal

Källa: Vårddatabasen Vega


Vgregion se analysenhet

KONSUMTION – undvb sv

Figur F-12. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare per år, fördelat på åldersgrupper.

Kärlkramp och diabetes står för minsk-ningen

Hjärtsvikt minskar inte

Källa: Vårddatabasen Vega


Vgregion se analysenhet

KONSUMTION – undvb sv

Figur F-14. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden 2004-2005, 2006-2007 och 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. 95 % konfidensintervall.

Åldersstandardiserade värden.

Källa: Vårddatabasen Vega


Vgregion se analysenhet

KONSUMTION – undvb sv

Figur F-15, F-16. Undvikbar slutenvård i Nordöstra Göteborg (HSN 12) och Ö Skaraborg (HSN 10). Procentuell avvikelse från Västra Götalandsvärde i antal personer med undvikbara vårdtillfällen, fördelat på sjukdomsgrupperna. Medelvärde för perioden 2007-2009.

Gråmarkerad ruta avser statistiskt

signifikant skiljt från Västra Götaland.

%

%

Samtliga nämndsprofiler finns i tabellbilagan och på sikt på weben

Åldersstandardiserade värden.

Källa: Vårddatabasen Vega


Vgregion se analysenhet

KONSUMTION – undvb sv

Figur F-18. Diabetesprevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E10-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden 2008-2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. 95 % konfidensintervall.

4,5% av bef

Har i högre utsträckning än övriga HSN slutenvårdats för diabetes

Åldersstandardiserade värden.

Källa: Vårddatabasen Vega och behovskartläggningar HSK


Vgregion se analysenhet

KONSUMTION – undvb sv

Figur F-17. Andel diabetiker (diagnos i öppen eller slutenvård 2008 eller 2009) som slutenvårdats med diabetesdiagnos (enligt undvikbar slutenvårdsdefinition, medel för år 2007-2009), fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden.

Åldersstandardiserade värden.

Källa: Vårddatabasen Vega


Kort om undvikbar slutenv rd

KONSUMTION – undvb sv

Kort om undvikbar slutenvård

  • Undvikbar slutenvård har minskat under perioden 2004-2009,

  • i alla nämndsområden,

  • framförallt i åldrarna 45-79 år.

    Det beror på att antalet personer som slutenvårdats för kärlkramp och diabetes har minskat. Hjärtsvikt har däremot inte minskat.

  • Undvikbar slutenvård är högst i Nordöstra Göteborg (HSN 12) och Östra Skaraborg (HSN 10) under perioden 2008-2009, liksom vid tidigare mätningar. Östra Skaraborg är även det område som har den högsta totala slutenvårdskonsumtionen och den lägsta konsumtionen av läkarbesök per invånare.

  • Sannolikt tillför begreppet värdefull information om en påverkbar del av sjukvården och förbättringsområden beträffande kvalitet och kostnadseffektivitet


Kort om undvikbar slutenv rd1

KONSUMTION – undvb sv

Kort om undvikbar slutenvård

  • Indikatorn undvikbar slutenvård baseras på antagandet att om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande i den öppna vården, så kan man förhindra ”onödiga” inläggningar på sjukhus. I detta avsnitt har givits en översikt av begreppet som visar att indikatorn kan ge betydelsefull information men tolkningen är komplex och en rad faktorer utöver de man önskar mäta kan påverka utfallet.

  • Undvikbar slutenvård är vanligare bland män än bland kvinnor, i alla åldrar, till följd av valet av diagnoser.

  • Undvikbar slutenvård har minskat under perioden 2004-2009, både i Sverige och i Västra Götaland, i alla nämndsområden, och framförallt i åldrarna 45-79 år. Det beror på att antalet personer som slutenvårdats för kärlkramp och diabetes har minskat. Hjärtsvikt har däremot inte minskat.

  • Undvikbar slutenvård är högst i Nordöstra Göteborg (HSN 12) och Östra Skaraborg (HSN 10) under perioden 2008-2009, liksom vid tidigare mätningar. Östra Skaraborg är även det område som har den lägsta konsumtionen av läkarbesök per invånare.

  • I Nordöstra Göteborg är det den högre andelen personer som vårdats för framförallt KOL och hjärtsvikt, följt av diabetes som gör att området har ett högre värde för undvikbar slutenvård jämfört med övriga länet.

  • I Östra Skaraborg (HSN 10) är det den högre andelen personer som vårdats för framförallt hjärtsvikt och diabetes, men även diarré som gör att området har ett högre värde för undvikbar slutenvård jämfört med övriga länet.

  • Sannolikt tillför begreppet värdefull information om en påverkbar del av sjukvården. En fördjupad analys av de viktigaste diagnosgrupperna skulle kunna ge information om förbättringsområden beträffande kvalitet och kostnadseffektiv


V rdkonsumtion1

Vårdkonsumtion

  • Kontaktgrad

  • Öppenvård

  • Slutenvård

  • Undvikbar slutenvård

  • Hjärt- och kärlsjukdomar

  • Hjärtinfarkt

  • Stroke

  • Inklusive dödlighet utanför sjukhus


Hj rtinfarkt

Hjärtinfarkt


Vgregion se analysenhet

HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Figur F-21. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och, fördelat på kön, under perioden 1987-2007.

Åldersstandardiserade värden.

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser, hjärtinfarktstatistik


Vgregion se analysenhet

HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Figur F-22. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akuthjärtinfarkt (I21, I22)som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde 2008-2009. 95% konfidensintervall.

Samma mönster för:

- 20-79 år

- huvuddiagnos

Åldersstandardiserade värden.

Källa: Vårddatabasen Vega


Vgregion se analysenhet

HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Figur F-23. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I20-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden 2008-2009, fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. 95% konfidensintervall.

Hjärtinfarkter SV

Åldersstandardiserade värden.

Källa: Vårddatabasen Vega


Vgregion se analysenhet

HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Figur F-25. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akuthjärtinfarkt (I21, I22)som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, 2009. 95% konfidensintervall.

Åldersstandardiserade värden.

Källa: Vårddatabasen Vega


Tabell f 5 antal v strag tal nningar med akut hj rtinfarkt i21 i22 r 2007

HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Tabell F-5. Antal västragötalänningar med akuthjärtinfarkt (I21, I22) år 2007.

Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Vårddatabasen Vega


Vgregion se analysenhet

KONSUMTION – undvb sv

Figur F-30. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20-79 år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde 2006-2007. 95% konfidensintervall.

Åldersstandardiserade värden.

Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.


Vgregion se analysenhet

KONSUMTION – undvb sv

Figur F-31. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20-79 år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde för perioderna 2002-2003, 2004-2005, 2006-2007. 95% konfidensintervall.

Åldersstandardiserade värden.

Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.


Stroke

Stroke


Vgregion se analysenhet

HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Figur F-34. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64)som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, 2009. 95% konfidensintervall.

Samma mönster för:

- 20-79 år

- huvuddiagnos

Åldersstandardiserade värden.

Källa: Vårddatabasen Vega


Vgregion se analysenhet

HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Figur F-37. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som avlidit med stroke (I61, I63, I64)som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Medelvärde för perioden 2006-2007. 95% konfidensintervall.

Åldersstandardiserade värden.

Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.


Kort om hj rt och k rlsjukdomar

HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Kort om hjärt- och kärlsjukdomar

  • Hjärt- och kärlsjukdomar har minskat dramatiskt både bland kvinnor och män,

  • Hjärtinfarkt och stroke är vanligare bland män än bland kvinnor i alla åldrar.

  • Hjärtinfarkt

  • Göteborg, centrum väster har en lägre hjärtinfarktsjuklighet jämfört med övriga länet.

  • Nordöstra Göteborg har en klart högre åtgärdbar ischemisk hjärtdödlighet i åldrarna under 80 år jämfört med övriga länet.

  • Andelen personer som har slutenvårdats eller avlidit för akut hjärtinfarkt har minskat i regionen men mönstret är inte lika tydligt i alla nämndsområden.

  • Stroke

  • Andelen personer som har slutenvårdats för stroke har minskat i regionen under perioden 2005-2009 men mönstret är inte lika tydligt i alla nämndsområden.

  • Andelen personer som har avlidit av stroke har minskat i regionen under perioden 2002-2007.


Kort om hj rt och k rlsjukdomar1

HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Kort om hjärt- och kärlsjukdomar

  • Hjärt- och kärlsjukdomar har minskat dramatiskt både bland kvinnor och män, och det är den vikigaste anledningen till att medellivslängden ökar. Under de senaste tjugo åren har hjärtinfarktdödligheten i det närmaste halverats och strokedödligheten har minskat med en tredjedel. Orsaken är både minskning av riskfaktornivåer och förbättrade behandlingar.

  • Hjärtinfarkt och stroke är vanligare bland män än bland kvinnor i alla åldrar.

  • Hjärtinfarkt

  • Det finns inomregionala skillnader i hjärtinfarkt­förekomst, samt hjärtinfarktdödlighet. Göteborg, centrum väster har en lägre hjärtinfarktsjuklighet jämfört med övriga länet.

  • Nordöstra Göteborg har en klart högre åtgärdbar ischemisk hjärtdödlighet i åldrarna under 80 år jämfört med övriga länet.

  • Andelen personer som har slutenvårdats för akut hjärtinfarkt har minskat i regionen under perioden 2005-2009 men mönstret är inte lika tydligt i alla nämndsområden.

  • Andelen personer som har avlidit av hjärtinfarkt respektive ischemisk hjärtsjukdom har minskat i regionen under perioden 2002-2007, men mönstret är inte lika tydligt i alla nämndsområden.

  • Stroke

  • Det finns inomregionala skillnader i strokeförekomst och strokedödlighet.

  • Andelen personer som har slutenvårdats för stroke har minskat i regionen under perioden 2005-2009 men mönstret är inte lika tydligt i alla nämndsområden.

  • Andelen personer som har avlidit av stroke har minskat i regionen under perioden 2002-2007.


Vgregion se analysenhet

Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården 2009 - VårdbarometernÖJ-indikatorer- Tidstrend 2002-2009- Ålder, kön, socioekonomi och hälsotillstånd- Inomregionala skillnader(Årsrapport 2009, maj 2010)

www.vgregion.se/analysenhet


Vgregion se analysenhet

Verksamhetsanalys 2009

Tillgång till vård

Förtroende för vård, VC resp sjh

Telefonframkomlighet 1177

Fick förväntad hjälp

Rimlig väntetid besök VC

Telefonframkomlighet VC

Vårdbarometerns årsrapport 2009

Tillgång till vård

Förtroende för vård, VC resp sjh

Telefonframkomlighet 1177

Har ringt 1177

Var vill man söka information

Behov av vård men ej sökt

Resa till annat sjukhus vid vårdkö

VÅRDBAROMETERN

Innehåll vårdbarometern- Tidstrend 2002-2009- Ålder, kön, socioekonomi och hälsotillstånd- Inomregionala skillnader


Allt fler v strag tal nningar r n jda med sjukv rden

VÅRDBAROMETERN

Allt fler västragötalänningar är nöjda med sjukvården

Rimlig väntetid VC

Tillgång till vård

Telefonfram-komlighet VC

Förtroende VC

Förtroende sjh


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

”Jag har tillgång till den vård jag behöver”. Förtroende för vård och behandling vid vårdcentral respektive sjukhus. Andel i befolkningen (%), 2002-2009 +kvartal 1 2010.

Källa: Vårdbarometern


Betyg vid v rdcentralsbes ket andel bland de som bes kt v rdcentral 2002 2009 kvartal 1 2010

VÅRDBAROMETERN

Betyg vid vårdcentralsbesöketAndel (%) bland de som besökt vårdcentral, 2002-2009 +kvartal 1 2010.

ARBETSMATERIAL

Källa: Vårdbarometern


Vgregion se analysenhet

Förtroende för vård och behandling vid vårdcentral Fördelat på befolkningen och de som besökt vårdcentral Andel i befolkningen (%), 2002-2009 +kvartal 1 2010.

ARBETSMATERIAL

Källa: Vårdbarometern


Jag har tillg ng till den v rd jag beh ver hsn

VÅRDBAROMETERN

Jag har tillgång till den vård jag behöver - HSN

  • Perioden 2002-2009:

  • Högre än länssnittet:

  • Sjuhärad (HSN 8)

  • Östra Skaraborg (10)

  • Lägre än länssnittet:

  • Nordöstra Göteborg (12)

  • Norra Bohuslän (1)


Sammanfattning

VÅRDBAROMETERN

Sammanfattning

  • Befolkningen är nöjdare med vården - andelen som anser att de har tillgång till vård och förtroende för vårdcentral ökar successivt över tid

  • Tre av fyra anser att de har tillgång till den vård de behöver

  • Minst tillgång i Norra Bohuslän och Nordöstra Göteborg

  • Var femte har varit i behov av sjukvård men ej sökt

  • Äldre mest nöjda med vården

  • Personer som mår bra mest nöjda med vården

  • Personer födda utomlands är mindre nöjda med vården


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

”Jag har tillgång till den vård jag behöver”. Förtroende för vård och behandling vid vårdcentral respektive sjukhus. Andel i befolkningen (%), 2002-2009 +kvartal 1 2010.Redovisas ej i verksamhetsanalysen

Källa: Vårdbarometern


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

Figur I-1 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”. Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, respektive inte instämmer, 2002-2009.Redovisas ej i verksamhetsanalysen

Källa: Vårdbarometern


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

Figur I-2 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler 2005-2009 respektive husläkare 2002-2004. Frågan ställd på nytt sätt från år 2005.

Källa: Vårdbarometern


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

Figur I-3 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid sjukhus, 2005-2008. Frågan ny från år 2005.

Källa: Vårdbarometern


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

Figur I-4 Andel (%) som helt eller delvis ansåg att man fick den hjälp man förväntade sig vid besöket vid vårdcentral, sjukhus, akut eller privat vårdgivare 2002-2009.

Källa: Vårdbarometern


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

Figur I-5 Andel (%) som anser att väntetiden var rimlig vid besök på vårdcentral (motsvarande) bland de som ej fick tid samma dag, 2002-2008.

Källa: Vårdbarometern


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

Figur I-6 Andel (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt respektive svårt eller mycket svårt att komma fram per telefon till vårdcentral (motsvarande) bland dem som besökt vårdcentral (2002-2007) respektive i befolkningen (2008-2009).

Källa: Vårdbarometern


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

Figur I-7 Andel (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt respektive svårt eller mycket svårt att komma fram per telefon till sjukvårdsrådgivningen 2002-2009. Frågan ställd på nytt sätt från år 2008

Källa: Vårdbarometern


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

Figur I-8 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 2009, fördelat på bakgrundsvariabler. 95% konfidensintervall.

Källa: Vårdbarometern


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

Figur I-9 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 2002 respektive 2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Mellersta Bohuslän (HSN4) är med i vårdbarometern från kvartal 3 2005). 95% konfidensintervall.

Källa: Vårdbarometern


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

Figur I-10 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid vårdcentral (motsvarande), 2009. 95% konfidensintervall.

Källa: Vårdbarometern


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

Figur I-11 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid sjukhus, 2009. 95% konfidensintervall.

Källa: Vårdbarometern


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

Figur I-12 Andel i befolkningen (%) som ringt sjukvårdsrådgivning (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram på telefon, 2009. 95% konfidensintervall.

Källa: Vårdbarometern


Vgregion se analysenhet

VÅRDBAROMETERN

Figur I-13 Andel (%) i befolkningen som ringt vårdcentral som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram per telefon till vårdcentral (motsvarande), 2009. 95% konfidensintervall.

Källa: Vårdbarometern


Kort om befolkningens uppfattning om v rden

VÅRDBAROMETERN

Kort om befolkningens uppfattning om vården

  • Västra Götaland ligger nu på samma nivå som riket vad gäller andel som anser att de har tillgång till den vård de behöver och förtroende för vården vid vårdcentral och sjukhus. Andelen positiva har successivt ökat sedan år 2002, både i riket och Västra Götaland, men något snabbare i Västra Götaland

  • Andelen personer med positiv attityd till vårdcentraler fortsätter att öka under perioden 2002-2009. Andelen som har stort förtroende för vård vid vårdcentral, telefonframkomlighet till vårdcentral och andelen som inte fick tid samma dag vid vårdcentralen men ändå ansåg att väntetiden var rimlig har ökat kontinuerligt.

  • Personer över 65 år samt personer som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra är i helhet mer nöjda med vården än övriga. Personer födda utanför Europa anser i lägre utsträckning att de har tillgång till den vård de behöver.

  • Det finns inomregionala skillnader i andel som upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver, som har förtroende för vård vid vårdcentral och sjukhus. Befolkningen i Östra Skaraborg och Sjuhärad anser i högst utsträckning att de har tillgång till vård. Norra Bohuslän och Nordöstra Göteborg i lägst utsträckning. Det finns även inomregional skillnader i andel som tyckte det var lätt att komma fram på telefon till vårdcentral respektive sjukvårdsrådgivning.

Källa: Vårdbarometern


  • Login