Behandling av nedre urinv gsinfektion uvi hos kvinnor
Download
1 / 90

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor - PowerPoint PPT Presentation


  • 163 Views
  • Uploaded on

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Rekommendationer efter workshop november 2006. Huvudbudskap. Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta tid med symtom. Huvudbudskap II.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor' - tobit


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Behandling av nedre urinv gsinfektion uvi hos kvinnor

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor

Rekommendationer efter workshop november 2006


Huvudbudskap
Huvudbudskap

  • Akut cystit i flesta fall ofarligt

  • Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka

  • Antibiotikabehandling främst för att förkorta tid med symtom


Huvudbudskap ii
Huvudbudskap II

  • Anamnesen betydelsefull för diagnos

    • Vid typiska nytillkomna symtom (sveda, täta trängningar och frekventa miktioner) hos icke-gravid kvinna krävs i regel ingen ytterligare diagnostik

  • Faktorer vid val av antibiotikum

    • lokala resistensläget

    • patientens ålder och njurfunktion


Huvudbudskap iii
Huvudbudskap III

  • Pivmecillinam och nitrofurantoin likvärdiga förstahandspreparat

  • Trimetoprim möjligt för empirisk terapi

  • 3-5 dygns behandling oftast tillräcklig

  • Misstänkt cystit hos gravida: odling och behandling direkt


Huvudbudskap iv
Huvudbudskap IV

  • ABU hos icke gravida ska ej antibiotikabehandlas

  • Starkt luktande urin och ospecifika symtom hos äldre i vård och omsorg: ej behandling

  • Metenaminhippurat rekommenderas ej som profylax


Definitioner
Definitioner

  • NedreUVI: akut cystit (blåskatarr)

    Sveda, täta trängningar och frekventa miktioner

  • Okomplicerad UVI

    • normala urinvägar

  • Sporadisk UVI

    • högst en antibiotikabehandlad infektion det senaste halvåret eller högst två det senaste året


Definitioner ii
Definitioner II

  • Recidiverande UVI

    • minst två behandlade UVI senaste halvåret eller minst tre senaste året

  • Asymtomatisk bakteriuri (ABU)

    • >108 cfu/L i två konsekutiva mittstråleprov

    • frånvaro av urinvägssymtom


Definitioner iii
Definitioner III

  • Primärpatogena arter

    vanligaste orsaken till UVI

    • E.coli och S. saprophyticus

  • Sekundärpatogena arter

    • orsakar sällan förstagångs-UVI

  • Tveksamt patogena arter

    • nära uretra. Orsakar sällan UVI

      Urinodling bör skei mikrobiologiskt laboratorium. Ej

      Dipslide


Epidemiologi
Epidemiologi

  • 10 % av svenska kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år

  • 30-40 % av dessa får ytterligare en eller flera infektioner under det följande året


Epidemiologi ii
Epidemiologi II

  • 50% minst en akut cystit under sitt liv

  • Verkliga incidensen sannolikt högre

  • Akut cystit drygt 10 % av alla infektioner i primärvården

  • Yngre samt postmenopausala kvinnor drabbas mest


Epidemiologi iii
Epidemiologi III

  • Kända riskfaktorer

    • sexuell aktivitet

    • pessar med spermiedödandel medel

    • maternell hereditet

  • Ej vetenskapligt stöd för att kyla, väta, kalla bad eller lågt vätskeintag disponerar för UVI


Naturalf rlopp
Naturalförlopp

  • Sällan komplikationer

  • Recidiverande cystit eller obehandlad ABU ger ej försämrad njurfunktion eller förhöjt blodtryck

  • Spontanläkning inte ovanlig

    • Cirka 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka

      Antibiotikabehandling i första hand för att förkorta tid med symtom


Etiologi
Etiologi

  • 70-80 % med symtom har positiv urinodling

  • Orsaker till negativ odling

    • kort blåsinkubationstid

    • krävande bakterier

    • annan etiologi

  • Flertalet urinvägspatogener från tarmflora


Etiologi ii
Etiologi II

  • E. coli vanligaste orsak till UVI (75%) i alla åldrar

  • Äldre patienter

    Klebsiella pneumoniae, Proteus mirabilis m fl

  • Yngre patienter

    S. saprophyticus


Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens

  • Antibiotikaresistensen lägre i Sverige och övriga Norden än i de flesta andra länder

  • Resistensen ökar men det finns fortfarande urinvägsantibiotika för vilka resistensen är låg (pivmecillinam, nitrofurantoin)


Antibiotikaresistens ii
Antibiotikaresistens II

  • Resistensmekanismerna ofta koncentrerade till vissa bakteriekloner

  • Vissa stammar resistenta mot många olika antibiotika medan andra inte uppvisar någon antibiotikaresistens

  • Ca 75 % av alla urinvägsisolat av E. coli-stammarej resistenta


Antibiotikaresistens iii
Antibiotikaresistens III

  • Inflödet av multiresistenta bakterier från utlandet ökar

  • Valet av empirisk behandling av nedre UVI måste därför regelbundet omprövas

  • Lokala mikrobiologiska laboratoriet

    • stort ansvar för att tillhandahålla aktuell information om det lokala resistensläget


Tabell 1 urinv gspatogena bakterier och deras antibiotikaresistens i sverige
Tabell 1. Urinvägspatogena bakterier och deras antibiotikaresistens (%) i Sverige.

1) Ciprofloxacin, levofloxacin, norfloxacin och ofloxacin.

2) Fosfomycin är för närvarande ej tillgängligt i Sverige.


Diagnostik
Diagnostik antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Typiska symtom på cystit

    • sveda, täta trängningar och frekventa miktioner

  • Empirisk behandling förutsatt:

    • enbart typiska symtom

    • ej gravid

    • ej genitala symtom, flanksmärta eller feber


Diagnostik ii
Diagnostik II antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Typiska symtom på cystit och avsaknad av genitala symtom:

    • sannolikheten för akut cystit mycket hög

  • Endast ett symtom

    • sannolikheten för akut cystit cirka 50 %

  • Samtidiga genitala symtom

    • sannolikheten för cystit minskar avsevärt


Diagnostik iii
Diagnostik III antibiotikaresistens (%) i Sverige.


Diagnostik iv
Diagnostik IV antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Endast ett symtom eller lindriga symtom

    • testremsa för nitrit och leukocytesteras

  • Positivt fynd ökar sannolikheten för bakterieuri

  • Negativt fynd

    • lämpligt att avvakta med behandling efter samråd med kvinnan

    • urinodling kan övervägas


Diagnostik v
Diagnostik V antibiotikaresistens (%) i Sverige.


Diagnostik vi
Diagnostik VI antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Vid cystit som debuterar i nära anslutning till utlands- eller sjukhusvistelse bör urinodling göras pga. ökad risk för infektion med resistenta bakterier


Diagnostik vii
Diagnostik VII antibiotikaresistens (%) i Sverige.

Differentialdiagnoser


Diagnostik viii
Diagnostik VIII antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Om genitala symtom

    • Gynekologisk undersökning och eventuell provtagning för STD

  • Vid symtom på cystit, trots upprepade negativa urinodlingar

    • urologisk/gynekologisk utredning

    • utvidgad odling


Diagnostik ix
Diagnostik IX antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Akut pyelonefrit bör misstänkas vid feber >38 grader och/eller flanksmärta

    • klinisk status

    • urinundersökning med testremsa

    • odling

    • CRP


Diagnostik x
Diagnostik X antibiotikaresistens (%) i Sverige.

Behandlingssvikt och recidiverande cystit

  • Vid behandlingssvikt eller recidiv inom 1 – 2 månader

    • urinundersökning med testremsa

    • odling

    • överväg provtagning för STD


Utredning recidiverande cystit
Utredning recidiverande cystit antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Anamnesen inriktas på

    • miktionsmönster

    • urinflöde

    • eventuell förekomst av urininkontinens


Utredning recidiverande cystit ii
Utredning recidiverande cystit II antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Rutinmässig utredning av urinvägarna med urografi/ultraljud eller cystoskopi rekommenderas inte

  • Episoder av akut pyelonefrit ökar indikationen för utredning


Utredning recidiverande cystit iii
Utredning recidiverande cystit III antibiotikaresistens (%) i Sverige.

Förslag till utredning:

  • Gynekologisk undersökning

    • efter menopaus eller vid misstanke om gynekologisk sjukdom

  • Uroradiologisk utredning och uretrocystoskopi

    • vid upprepade infektioner med stenbildande bakterier

  • Urodynamisk utredning

    • vid misstanke om blåsdysfunktion


Utredning recidiverande cystit iv
Utredning recidiverande cystit IV antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Särskilt bland äldre kan gynekologiska avvikelser som tumör, prolaps och atrofiska slemhinnor predisponera för UVI

  • Gynekologisk undersökning rekommenderas för dessa patienter


Utredning recidiverande cystit v
Utredning recidiverande cystit V antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Vid upprepade infektioner orsakade av ureasproducerande (stenbildande) bakterier

    • urografi

    • cystoskopi

      för att utesluta konkrement i njurbäcken eller urinblåsa


Utredning recidiverande cystit vi
Utredning recidiverande cystit VI antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Vid misstanke om blåsdysfunktion

    • urodynamisk utredning

      • urinflödesprofil och maximalt urinflöde

    • mätning av residualurin med ultraljud


Behandling
Behandling antibiotikaresistens (%) i Sverige.


F rskrivningsm nster
Förskrivningsmönster antibiotikaresistens (%) i Sverige.

  • Bruket av sulfa som monoterapi upphörde på 1970-talet pga. biverkningar

  • Även användningen av nitrofurantoin minskade kraftigt till följd av lungbiverkningar hos äldre som fått preparatet i hög dos under lång tid

  • 1980-tal

    • trimetoprim-sulfa och amoxicillin

    • ersattes successivt av trimetoprim, pivmecillinam och norfloxacin

  • Senare år

    • fluorokinoloner och trimetoprim minskat

    • pivmecillinam och nitrofurantoin ökat


Antibiotika mot urinvägsinfektioner, öppenvård 2000 - 2006

Kvinnor, recept/1000 invånare och år

Källa: Apoteket AB, Xplain

60

2000

2001

50

2002

2003

40

2004

2005

2006

30

Recipen/1000 inv

20

10

-

Kinoloner (J01MA02,

Trimetoprim (J01EA01)

Pivmecillinam (J01CA08)

Nitrofurantoin (J01XE01)

J01MA06)



Faktorer som p verkar antibiotikavalet
Faktorer som påverkar antibiotikavalet 2006

  • Njurfunktion, särskilt hos de äldsta

  • GFR ungefär 100 ml/min hos 50-åringar, minskar därefter med 10 ml/min per decennium


Faktorer som p verkar antibiotikavalet ii
Faktorer som påverkar antibiotikavalet II 2006

  • Viktigt med kännedom om

    • lokala resistensläget

    • antibiotikas ekologiska effekter på normalfloran

  • Vid recidiv bör antibiotikum ur annan grupp väljas än vid föregående infektion


Antibiotika
Antibiotika 2006

  • Hos 30 % försvinner cystitsymtomen spontant inom 1 vecka

    • möjligt att avvakta med antibiotikabehandling

  • Pivmecillinam och nitrofurantoin är likvärdiga förstahandspreparat, båda har låg resistens hos E. coli


Antibiotika ii
Antibiotika II 2006

  • Trimetoprim kan övervägas för empirisk terapi trots det ogynnsamma resistensläget

  • Korsresistens mot andra antibiotikagrupper förekommer ofta hos trimetoprimresistenta bakterier


Antibiotika iii
Antibiotika III 2006

  • Cefalosporiner och fluorokinoloner rekommenderas inte som förstahandsval pga. risk för resistensutveckling


Antibiotika iv
Antibiotika IV 2006

  • Fluorokinoloner kan undantagsvis väljas med hänsyn till aktuell resistenssituation

  • Vid terapisvikt väljs antibiotikum utifrån urinodling med resistensbestämning


Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid
Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid 2006

  • Behandlingens längd beroende av preparatens farmakokinetik

  • Pivmecillinam, nitrofurantoin och cefalosporiner

    • elimineras snabbt med urinen

    • terapeutiska urinkoncentrationer i högst ett dygn efter avslutad terapi


Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid ii
Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid II 2006

  • 5 dygns behandling baseras på farmakokinetiska överväganden och klinisk erfarenhet

  • Pivmecillinam i 3 dygn för kvinnor < 50 år, äldre kvinnor bör behandlas i 5-7 dygn


Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid iii
Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid III 2006

  • Trimetoprim och fluorokinoloner ger terapeutiska urinkoncentrationer i 2-3 dygn efter avslutad behandling

    • 3-dygnskur motsvarar 5 dygns behandling


Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid iv
Dosering av antibiotika och rekommenderad behandlingstid IV 2006

  • Korta behandlingstider flera potentiella fördelar

    - bromsa resistensutvecklingen

    - minska risken för bieffekter


Behandling av 2006

recidiverande cystit


Recidiverande cystit
Recidiverande cystit 2006

  • Vid odlingsverifierade täta recidiverande cystiter kan patienten erbjudas tidigt påbörjad egenbehandling med antibiotika eller reinfektionsprofylax


Sj lvordinerad behandling
Självordinerad behandling 2006

  • Egna diagnostiska träffsäkerheten hög (>90%) hos kvinnor med recidiverande cystit

  • Tidigt påbörjad egenbehandling kan erbjudas

  • Förutsätter kontinuitet i patient-läkarkontakten


Antibiotikaprofylax
Antibiotikaprofylax 2006

  • Reinfektionsprofylax med trimetoprim (100 mg) eller nitrofurantoin (50 mg)

    • väldokumenterad

    • få genombrottsinfektioner

    • god tolerans

  • Cefadroxil/cefalexin mindre väl dok.


Antibiotikaprofylax ii
Antibiotikaprofylax II 2006

  • En tablett tas i anslutning till samlag eller regelbundet till natten efter blåstömning

  • Effekten kvarstår närmaste dygnet

  • Profylaxen utvärderas efter 4-6 månader, kan då i regel avslutas


Strogen
Östrogen 2006

  • Vetenskapligt stöd för att lokalt östrogen kan ha profylaktisk effekt mot recidiverande cystit hos äldre kvinnor


Metenaminhippurat
Metenaminhippurat 2006

  • Inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera användning av metenaminhippurat som profylax


Tranb r
Tranbär 2006

  • Inget godkänt läkemedel/naturläkemedel med tranbärsjuice/extrakt

  • Ej stöd för rekommendation av produkterna som profylax mot återkommande UVI

  • Interaktionsrisk warfarin-tranbärsprodukter


Probiotika
Probiotika 2006

  • Probiotika, särskilt laktobaciller, har prövats som profylax mot UVI

  • Effekt och säkerhet bristfälligt studerat, förebyggande behandling kan ej rekommenderas


Asymtomatisk bakteriuri
Asymtomatisk bakteriuri 2006

  • ABU ofarligt hos icke gravida kvinnor och ska inte behandlas

  • Prevalensen av ABU ökar med stigande ålder

    • skolflickor 1-2%

    • kvinnor upp till 50 årsåldern 1-5 %

    • kvinnor över 80 år 20 %


Asymtomatisk bakteriuri ii
Asymtomatisk bakteriuri II 2006

  • 25-50% av äldre i särskilt boende har ABU

  • Diagnostiska problem, risk för överbehandling med antibiotika

  • Antibiotikabehandling av ABU minskar inte

    • incidensen av akut cystit

    • prevalensen av ABU


Asymtomatisk bakteriuri iii
Asymtomatisk bakteriuri III 2006

  • Upprepade antibiotikakurer ökar risken för biverkningar och multiresistenta bakterier

  • ABU orsakas ofta av lågvirulenta bakteriestammar

  • Om lågvirulenta stammar elimineras genom antibiotikabehandling ökar risken för en symtomgivande infektion med mer virulenta stammar


Uvi och abu hos gravida
UVI och ABU hos gravida 2006

  • Upp till 1/3 av gravida med obehandlad ABU drabbas av pyelonefrit

  • Screening och behandling av ABU minskar risken för pyelonefrit under graviditet

  • Gravida kvinnor med ABU ska alltid antibiotikabehandlas

  • Risk för missfall/prematuritet orsakad av pyelonefrit har inte kunnat verifieras


Uvi och abu hos gravida ii
UVI och ABU hos gravida II 2006

  • Risk för pyelonefrit pga fysiologiska förändringar vid graviditet

  • Första trimestern: ökade halter av framför allt progesteron ger nedsatt tonus i blåsa och urinledare

  • Andra trimestern: uterus och dess kärlförsörjning påverkar uretärerna mekaniskt


Uvi och abu hos gravida iii
UVI och ABU hos gravida III 2006

  • De fysiologiska förändringarna ökar uretärernas volym

  • Renal genomblödning och tubulär reabsorption ökar


Uvi och abu hos gravida iv
UVI och ABU hos gravida IV 2006

  • Fördelning av urinvägspatogener och symtombilden vid UVI densamma som hos icke gravida

  • Urinundersökning med testremsa och odling rekommenderas


Uvi och abu hos gravida v
UVI och ABU hos gravida V 2006

  • Antibiotikabehandling av misstänkt cystit påbörjas innan svar på odling föreligger

  • Eftersom såväl klinisk som bakteriologisk utläkning eftersträvas kan behandlingen behöva modifieras efter resistensbestämning


Antibiotikabehandling gravida
Antibiotikabehandling gravida 2006

  • Pivmecillinam 200 mg x 3 (5 dygn) Rekommendationsgrad D


Antibiotikabehandling gravida ii
Antibiotikabehandling gravida II 2006

  • Nitrofurantoin 50 mg x 3 (5 dygn)

  • Ej i anslutning till förlossningen eller under första månaden efter förl om modern ammar

  • Rekommendationsgrad D


Antibiotikabehandling gravida iii
Antibiotikabehandling gravida III 2006

  • Cefadroxil 0,5 g x 2 eller 1g x 1 (5 dygn) Rekommendationsgrad D

  • Cefalexin 500 mg x 2 (5 dygn) Rekommendationsgrad D


Antibiotikabehandling gravida iv
Antibiotikabehandling gravida IV 2006

  • Trimetoprim 300 mg x 1 eller 160 mg x 2 (3 dygn)

    • endast i trimester 2 och 3 och efter resistensbestämning

    • Rekommendationsgrad D


Uppf ljning av gravida
Uppföljning av gravida 2006

  • Urinodling 1–2 veckor efter avslutad behandling

  • Om ≥ 2 cystitepisoder eller kvarstående ABU

    • Nitrofurantoin 50 mg eller cefadroxil/cefalexin 250-500 mg till natten under återstoden av graviditeten


Nedre uvi hos ldre i v rd och omsorg
Nedre UVI hos äldre i vård och omsorg 2006

  • På särskilda boenden är diagnosen misstänkt akut cystit mycket vanlig

  • Orsakar cirka 60 % av alla antibiotikaordinationer


Nedre uvi hos ldre i v rd och omsorg ii
Nedre UVI hos äldre i vård och omsorg II 2006

  • Svårt skilja mellan ABU och symtomgivande nedre UVI

    • äldre multisjuka individer med nedsatt kognitiv funktion

    • ABU förekommer hos cirka 50 % av dessa patienter


Nedre uvi hos ldre i v rd och omsorg iii
Nedre UVI hos äldre i vård och omsorg III 2006

  • Lokala symtom från urinvägarna ska diagnostiseras och behandlas som misstänkt cystit

  • Enbart starkt luktande urin inte en indikation för antibiotikabehandling


Nedre uvi hos ldre i v rd och omsorg iv
Nedre UVI hos äldre i vård och omsorg IV 2006

  • Ospecifika symtom som trötthet, förvirring, oro och nedsatt aptit tyder inte på nedre UVI

  • Bör därför inte föranleda provtagning med testremsa, odling eller antibiotikabehandling


Nedre uvi hos ldre i v rd och omsorg v
Nedre UVI hos äldre i vård och omsorg V 2006

  • Andra möjliga orsaker till ospecifika symtom bör undersökas

  • Basala hygienrutiner minskar risken för att personal sprider bakterier mellan patienter



Penicillin
Penicillin 2006

Pivmecillinam

  • Prodrug till mecillinam, vilken har god aktivitet mot E. coli, Klebsiella spp och P. mirabilis

  • S. saprophyticus resistent in vitro men elimineras vanligen pga. de höga koncentrationer som uppnås i urinen


Penicillin ii
Penicillin II 2006

  • Mecillinam reducerar antalet aeroba gramnegativa bakterier i tarmen (Enterobacteriaceae), men risken för resistensutveckling förefaller låg

  • Biverkningsprofilen gynnsam

  • Pivmecillinam kan ges under hela graviditeten (korttidsbehandling)


Cefalosporiner
Cefalosporiner 2006

Cefadroxil/cefalexin

  • God aktivitet mot S. saprophyticus

  • E. coli, Klebsiella spp. och Proteus spp. låg känslighet invitro men elimineras vanligen pga. de höga koncentrationer som uppnås i urinen


Cefalosporiner ii
Cefalosporiner II 2006

  • Tarmfloran påverkas i högre grad än av pivmecillinam

  • Naturligt resistenta stammar anrikas ofta under pågående behandling

  • Biverkningsprofilen gynnsam

  • Kan användas under hela graviditeten


Nitrofurantoin
Nitrofurantoin 2006

  • God aktivitet mot

    • E. coli, S. saprophyticus och E. faecalis

  • Otillräcklig aktivitet mot

    Klebsiella spp. och Proteus spp.

  • Nitrofurantoin påverkar inte tarmfloran och selekterar därför inte resistenta stammar

  • Vid nedsatt njurfunktion blir behandlingseffekten osäker pga. för låg urinkoncentration


Nitrofurantoin ii
Nitrofurantoin II 2006

  • Nitrofurantoin tolereras i allmänhet väl

  • Akut överkänslighetsreaktion förekommer men är ovanlig

    • hosta, feber, dyspné, eosinofili och flyktiga lunginfiltrat

  • Tillståndet är snabbt reversibelt


Nitrofurantoin iii
Nitrofurantoin III 2006

  • Kort behandlingstid medför ingen risk för kroniska lungbiverkningar

  • Viktigt att patienten är välinformerad om symtomen vid akut lungbiverkan


Nitrofurantoin iv
Nitrofurantoin IV 2006

  • Nitrofurantoin kan ges under graviditet

  • Bör undvikas i omedelbar anslutning till förlossning

    • sällsynt risk för hemolys hos nyfödda som har brist på reducerat glutation


Trimetoprim
Trimetoprim 2006

  • God aktivitet mot

    • E. coli, S. saprophyticus, Klebsiella spp. och Proteus spp.

  • Resistensen hos Enterobacteriaceae ökar, nu hos 10–20 % av E-coli-isolaten

  • Den aeroba gramnegativa tarmfloran påverkas kraftigt och trimetoprimresistenta stammar selekteras lätt

  • Upprepad behandling med trimetoprim inom ett halvt år bör därför undvikas


Trimetoprim ii
Trimetoprim II 2006

  • Toleransen är god

  • Trimetoprim ska undvikas under första trimestern men kan ges under resten av graviditeten


Fluorokinoloner
Fluorokinoloner 2006

Ciprofloxacin och norfloxacin

  • God aktivitet mot

    • E. coli,Klebsiella spp., Proteus spp. och

      S. saprophyticus

  • Resistensen hos Enterobacteriaceae ökar (5-10 % av isolaten av E. coli)


Fluorokinoloner ii
Fluorokinoloner II 2006

  • Känsliga gramnegativa bakterier i tarmfloran elimineras effektivt och kan därmed minska risken för tidiga recidiv

  • Resistenta stammar selekteras lätt


Fluorokinoloner iii
Fluorokinoloner III 2006

  • Ciprofloxacin bör väljas framför norfloxacin pga. högre aktivitet mot Enterobacteriaceae

  • Tolereras i allmänhet väl men kan orsaka speciella biverkningar som tendinit och senruptur

  • Hos gamla förekommer inte sällan CNS­ biverkningar

  • Börundvikas under graviditet


Uva e
Uva-E 2006

  • Naturläkemedel (maskros, mjölonris) för symtomlindring vid UVI som tillägg till annan behandling

  • Godkännandet baseras på traditionell användning

  • Det finns ej vetenskapligt stöd för att rekommendera användning av Uva-E för behandling av UVI


ad