Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans?
Download
1 / 63

Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans? Samverkan i Partnerskap - PowerPoint PPT Presentation


  • 123 Views
  • Uploaded on

Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans? Samverkan i Partnerskap Fredrik Lindencrona, SKL 27 januari 2012. Samma barn och unga och samma utmaningar – två olika faser Modellområdesprojektet (09-11) och Psynkprojektet (12-14). The Cheshire Cat i Alice i Underlandet.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans? Samverkan i Partnerskap' - tim


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans?

Samverkan i Partnerskap

Fredrik Lindencrona, SKL

27 januari 2012


Samma barn och unga och samma utmaningar – två olika faser

Modellområdesprojektet (09-11) och Psynkprojektet (12-14)


The faserCheshire Cat i Alice i Underlandet

”Om du inte vet var du ska spelar det ingen roll vilken väg du väljer”


Psynken
”PSYNKEN” faser

Psykisk hälsa + Synkronisering

www.skl.se/psynk


Agenda
Agenda faser

  • Problembilden

  • Vad har vi gjort?

  • Vad har vi lärt oss?

  • Hur tänker vi framåt?


Hur m r barn och unga
Hur mår barn och unga? faser

  • En trend av ökad psykisk ohälsa kan konstateras sedan mitten av 1980-talet – lättare psykisk ohälsa bedöms ha ökat med 2-3 ggr, mest hos flickor, mest i tonåren

  • Vi saknar bra epidemiologiska data, ssk. för barn under 10 år

  • Det finns ett starkt ömsesidigt orsakssamband mellan skolprestation och psykisk hälsa

    Källa: Kungliga vetenskapsakademins projekt kring Barn och ungas Psykiska Hälsa (www.buph.se)


Allt h nger ihop
Allt hänger ihop! faser

  • Av de 37% av barn och unga med symtom på psykisk ohälsa finns också problem med: skolan, familjen, kamrater, fritid

  • Barn som uppger att de har problem i familjen har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa

  • Barn som uppger att de har problem i skolan har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa

    Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)



Allts
Alltså… hälsa och ….

Ett kontinuerligt dynamiskt samspel!

Båda typerna av förmågor behövs för ett gott liv

Förmågor bygger nya förmågor

Sociala och personliga förmågor möjliggör kognitiva förmågor

De olika förmågorna kan ha olika effekt vid olika tillfällen i livet


V hälsa och ….

U

X

E

N

L

I

V


Data hälsa och …. från the Dunedin Multidisciplinary

Health and Development Study

Koenen et al. 2009


BUP hälsa och ….

Ungdomsverksamhet

Fritidsgårdar

Elevhälsa

Primärvård

SiS

Tandvård

Socialtjänst

Öppen förskola

Ungdomsmottagning

BVC

MHV

Vuxenpsykiatri

HVB

Polis

Frivilligorganisationer

Skola

Lägger vi ens samma pussel?


? hälsa och ….


P g ende sjukfall 31 december 2010 kvinnor per diagnosgrupp och lder
Pågående sjukfall 31 december 2010 (kvinnor), per diagnosgrupp och ålder

Källa: http://statistik.forsakringskassan.se/portal/page/portal/intstat/sjf/sjfall/diag/Pagsjukfall

[email protected]


P g ende sjukfall 31 december 2010 m n per diagnosgrupp och lder
Pågående sjukfall 31 december 2010 (män), per diagnosgrupp och ålder

Källa: http://statistik.forsakringskassan.se/portal/page/portal/intstat/sjf/sjfall/diag/Pagsjukfall

[email protected]


13000 varje r som inte tar sig in p arbetsmarknaden i sverige
13000 varje år som inte tar sig in på arbetsmarknaden i Sverige

160 Miljarder/årskull

Sveriges BNP 2010 = 3300 miljarder


“” SverigeStriktekonomisktsåärdet en klokidéattinvesterai de unga

”Ju senare i livet som vi försöker åtgärda tidiga brister desto dyrare blir botemedlet”

Professor James Heckman , University of Chicago

”Nobelprisvinnare” i Ekonomisk vetenskap år 2000


Heckmans kurva returns of investment in education
Heckmans Sverigekurva - Returns of investment in education


Modellområdesprojektet Sverige

2009 – 2011

www.skl.se/psynk


Uppdraget modellomr den
Uppdraget – Modellområden Sverige

  • Grundar sig i en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL

  • Uppdraget:

    • Utveckla ”första linjen” utifrån olika geografiska sammanhang med sina olika betingelser

    • Stöd förbättringsarbete för att optimera ”helheten”

  • 2009-2011

  • 14 geografiska områden (kommun + landsting)


Frågeställning: Sverige

Hur ska den första instansen där barn och ungdomar kan söka hjälp för ett problem utformas?


Skol-, SverigeSociala-, Psykiska-, Kroppsliga problem

Hjälp med att bedöma problemet, hitta rätt, få samlad hjälp

Nära och tidigt!


Erfarenheter och slutsatser

Modellområdesprojektet (2009 – 2011) Sverige

Erfarenheter och slutsatser



Fokus f r f rb ttring obs skolform anger endast ldersgrupp
Fokus för förbättring detaljeringsgrad!)(OBS! Skolform anger endast åldersgrupp)


Niv er f r f rb ttring
Nivåer för förbättring detaljeringsgrad!)


Inriktning
Inriktning detaljeringsgrad!)


Vergripande strategier
Övergripande strategier detaljeringsgrad!)



L sningar
Låsningar detaljeringsgrad!)


KOSTNAD detaljeringsgrad!)

FÖR EN

INSATS

KOSTNAD

FÖR ATT

AVSTÅ

RESURSER TILL BARN & UNGA

EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING?

Källa: I.Nilsson


Of renliga nskem l
Oförenliga önskemål detaljeringsgrad!)

Optimerade delar kontra

optimerad helhet

Insyn & informationsöverföring kontra

integritetsskydd

Kontinuitet

kontra

valfrihet

Önskan om förändring

utan att behöva ändra något


L sningar1
Lösningar detaljeringsgrad!)


F r att g ra skillnad beh ver vi
För att göra skillnad behöver vi: detaljeringsgrad!)

1. Helhetssyn

2. Övervinna motstånd

3. Förtydliga ansvar

4. Skapa förutsättningar för samordning

5. Gemensamma resultat skapar gemensamma incitament

6. Kompetens för att kvalitetsutveckla

7. Synkronisering på nationell nivå

8. Dubbellyft

9. Första linjen behövs


V detaljeringsgrad!)

U

X

E

N

L

I

V




Timo utveckling hos de med stor risk?

Zarah

Jennie

20

0


POLITISK SAMORDNING – FÖRTROENDEVALDA utveckling hos de med stor risk?

STRATEGISK SAMORDNING – ÖVERGRIPANDE LEDNING

PROFESSIONELL SAMORDNING – PROFESSIONELLA OCH ARBETSLEDNING

SYSTEMATISKT KONTINUERLIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE TILLSAMMANS


Psynk utveckling hos de med stor risk? 2012 - 2014

Hur tänker vi framåt?


Uppdraget psynk
Uppdraget – utveckling hos de med stor risk?Psynk

  • Grundar sig i en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL

  • Uppdraget:

    • Stöd förbättringsarbete för att optimera ”helheten”

    • Utveckla en ny projektmodell

  • 2012-2014

  • Alla kommuner + landsting i Sverige matchat efter deras ambitioner, möjligheter och behov


Skolresultat och psykisk hälsa utveckling hos de med stor risk?

Tidiga insatser/

sociala investeringar

Första linjen

Barn med omfattande problematik

Gemensam ledning och styrning


F rsta linjen
Första linjen utveckling hos de med stor risk?


Gemensam ledning och styrning
Gemensam ledning och styrning utveckling hos de med stor risk?

  • Helhetsbild & Systemtänkande

  • Ansvarsfördelning

  • Styrning & Systematiskt kontinuerlig förbättring

    Var finns möjligheterna?

    Hur tar vi oss förbi hindren?


Olika niv er olika problem
Olika nivåer – olika problem utveckling hos de med stor risk?

Hur ska samhällets resurser totalt sett fördelas för att nå de viktigaste målen mest effektivt?

Hur ska de resurser man fått till sin verksamhet användas för att nå de viktigaste målen mest effektivt?


POLITISK SAMORDNING – FÖRTROENDEVALDA utveckling hos de med stor risk?

STRATEGISK SAMORDNING – ÖVERGRIPANDE LEDNING

PROFESSIONELL SAMORDNING – PROFESSIONELLA OCH ARBETSLEDNING

SYSTEMATISKT KONTINUERLIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE TILLSAMMANS


Viktiga principer f r strategisk planering av samverkan leutz 1999 2005
Viktiga principer för strategisk planering av samverkan ( utveckling hos de med stor risk?Leutz, 1999 & 2005)

  • Man kan samordna allt för en liten grupp, lite för många, men inte allt för alla

  • Samverkan kostar innan den börjar betala sig

  • Din samordning är min splittring

  • Man kan inte samordna en fyrkantig kloss med ett runt hål

  • Den som leder samordningen bestämmer


Psynkronisering att matcha behov och strategi f r maximal effekt
Psynkronisering utveckling hos de med stor risk? = att matcha behov och strategi för maximal effekt

Mellan sektorer – intersektoriell samverkan

Mellan organisationer – interorganisatorisk samverkan

Mellan professioner – interprofessionell samverkan

Gemensamma mål, effekt och processkvalitéer – som mäts och utvecklas tillsammans


Psynken1
”PSYNKEN” utveckling hos de med stor risk?

Häng på vår gemensamma resa!

Ansökningsperioder

Innan 31 jan

Under april

www.skl.se/psynk


Omr de p intensiv niv hittills
Område på intensiv nivå hittills utveckling hos de med stor risk?

  • Västra Götaland - Vänersborg

  • Stockholm - Sollentuna

  • Region Skåne

  • Region Skåne - Helsingborg

  • Jönköping- Jönköping

  • Gävleborg – Hudiksvall

  • Dalarna - Hedemora

  • Östergötland- Norrköping

  • Östergötland – Linköping

  • Verksamheten Hamnen

  • Dalarna - Gagnef

  • Jönköping – Eksjö

  • Västra Götaland- Angered

  • Norrbotten - Haparanda / Kalix / Överkalix / Övertorneå

  • Nya ansökningsperioder II 1 jan – 31 jan + och III under april ger nya områden


ad