Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans?
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 63

Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans? Samverkan i Partnerskap PowerPoint PPT Presentation


  • 85 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans? Samverkan i Partnerskap Fredrik Lindencrona, SKL 27 januari 2012. Samma barn och unga och samma utmaningar – två olika faser Modellområdesprojektet (09-11) och Psynkprojektet (12-14). The Cheshire Cat i Alice i Underlandet.

Download Presentation

Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans? Samverkan i Partnerskap

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans?

Samverkan i Partnerskap

Fredrik Lindencrona, SKL

27 januari 2012


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

Samma barn och unga och samma utmaningar – två olika faser

Modellområdesprojektet (09-11) och Psynkprojektet (12-14)


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

The Cheshire Cat i Alice i Underlandet

”Om du inte vet var du ska spelar det ingen roll vilken väg du väljer”


Psynken

”PSYNKEN”

Psykisk hälsa + Synkronisering

www.skl.se/psynk


Agenda

Agenda

  • Problembilden

  • Vad har vi gjort?

  • Vad har vi lärt oss?

  • Hur tänker vi framåt?


Hur m r barn och unga

Hur mår barn och unga?

  • En trend av ökad psykisk ohälsa kan konstateras sedan mitten av 1980-talet – lättare psykisk ohälsa bedöms ha ökat med 2-3 ggr, mest hos flickor, mest i tonåren

  • Vi saknar bra epidemiologiska data, ssk. för barn under 10 år

  • Det finns ett starkt ömsesidigt orsakssamband mellan skolprestation och psykisk hälsa

    Källa: Kungliga vetenskapsakademins projekt kring Barn och ungas Psykiska Hälsa (www.buph.se)


Allt h nger ihop

Allt hänger ihop!

  • Av de 37% av barn och unga med symtom på psykisk ohälsa finns också problem med: skolan, familjen, kamrater, fritid

  • Barn som uppger att de har problem i familjen har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa

  • Barn som uppger att de har problem i skolan har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa

    Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)


Andel av barn i k 6 och 9 som har problem med psykisk h lsa och

Andel av barn i ÅK 6 och 9 som har problem med psykisk hälsa och ….


Allts

Alltså…

Ett kontinuerligt dynamiskt samspel!

Båda typerna av förmågor behövs för ett gott liv

Förmågor bygger nya förmågor

Sociala och personliga förmågor möjliggör kognitiva förmågor

De olika förmågorna kan ha olika effekt vid olika tillfällen i livet


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

V

U

X

E

N

L

I

V


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

Data från the Dunedin Multidisciplinary

Health and Development Study

Koenen et al. 2009


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

BUP

Ungdomsverksamhet

Fritidsgårdar

Elevhälsa

Primärvård

SiS

Tandvård

Socialtjänst

Öppen förskola

Ungdomsmottagning

BVC

MHV

Vuxenpsykiatri

HVB

Polis

Frivilligorganisationer

Skola

Lägger vi ens samma pussel?


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

?


P g ende sjukfall 31 december 2010 kvinnor per diagnosgrupp och lder

Pågående sjukfall 31 december 2010 (kvinnor), per diagnosgrupp och ålder

Källa: http://statistik.forsakringskassan.se/portal/page/portal/intstat/sjf/sjfall/diag/Pagsjukfall

[email protected]


P g ende sjukfall 31 december 2010 m n per diagnosgrupp och lder

Pågående sjukfall 31 december 2010 (män), per diagnosgrupp och ålder

Källa: http://statistik.forsakringskassan.se/portal/page/portal/intstat/sjf/sjfall/diag/Pagsjukfall

[email protected]


13000 varje r som inte tar sig in p arbetsmarknaden i sverige

13000 varje år som inte tar sig in på arbetsmarknaden i Sverige

160 Miljarder/årskull

Sveriges BNP 2010 = 3300 miljarder


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

“”Striktekonomisktsåärdet en klokidéattinvesterai de unga

”Ju senare i livet som vi försöker åtgärda tidiga brister desto dyrare blir botemedlet”

Professor James Heckman , University of Chicago

”Nobelprisvinnare” i Ekonomisk vetenskap år 2000


Heckmans kurva returns of investment in education

Heckmanskurva - Returns of investment in education


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

Modellområdesprojektet

2009 – 2011

www.skl.se/psynk


Uppdraget modellomr den

Uppdraget – Modellområden

  • Grundar sig i en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL

  • Uppdraget:

    • Utveckla ”första linjen” utifrån olika geografiska sammanhang med sina olika betingelser

    • Stöd förbättringsarbete för att optimera ”helheten”

  • 2009-2011

  • 14 geografiska områden (kommun + landsting)


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

Frågeställning:

Hur ska den första instansen där barn och ungdomar kan söka hjälp för ett problem utformas?


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

Skol-, Sociala-, Psykiska-, Kroppsliga problem

Hjälp med att bedöma problemet, hitta rätt, få samlad hjälp

Nära och tidigt!


Erfarenheter och slutsatser

Modellområdesprojektet (2009 – 2011)

Erfarenheter och slutsatser


165 f rb ttringsomr den aktiviteter varierande detaljeringsgrad

165 förbättringsområden/-aktiviteter (varierande detaljeringsgrad!)


Fokus f r f rb ttring obs skolform anger endast ldersgrupp

Fokus för förbättring (OBS! Skolform anger endast åldersgrupp)


Niv er f r f rb ttring

Nivåer för förbättring


Inriktning

Inriktning


Vergripande strategier

Övergripande strategier


Modeller f r f rsta linjen

Modeller för ”första linjen”


L sningar

Låsningar


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

KOSTNAD

FÖR EN

INSATS

KOSTNAD

FÖR ATT

AVSTÅ

RESURSER TILL BARN & UNGA

EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING?

Källa: I.Nilsson


Of renliga nskem l

Oförenliga önskemål

Optimerade delar kontra

optimerad helhet

Insyn & informationsöverföring kontra

integritetsskydd

Kontinuitet

kontra

valfrihet

Önskan om förändring

utan att behöva ändra något


L sningar1

Lösningar


F r att g ra skillnad beh ver vi

För att göra skillnad behöver vi:

1. Helhetssyn

2. Övervinna motstånd

3. Förtydliga ansvar

4. Skapa förutsättningar för samordning

5. Gemensamma resultat skapar gemensamma incitament

6. Kompetens för att kvalitetsutveckla

7. Synkronisering på nationell nivå

8. Dubbellyft

9. Första linjen behövs


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

V

U

X

E

N

L

I

V


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

Effekten av främjande faktorer minskar ju fler riskfaktorer man har!


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

Hur kan vi utforma det främjande så att det gynnar utveckling hos de med stor risk?


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

Timo

Zarah

Jennie

20

0


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

POLITISK SAMORDNING – FÖRTROENDEVALDA

STRATEGISK SAMORDNING – ÖVERGRIPANDE LEDNING

PROFESSIONELL SAMORDNING – PROFESSIONELLA OCH ARBETSLEDNING

SYSTEMATISKT KONTINUERLIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE TILLSAMMANS


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

Psynk 2012 - 2014

Hur tänker vi framåt?


Uppdraget psynk

Uppdraget – Psynk

  • Grundar sig i en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL

  • Uppdraget:

    • Stöd förbättringsarbete för att optimera ”helheten”

    • Utveckla en ny projektmodell

  • 2012-2014

  • Alla kommuner + landsting i Sverige matchat efter deras ambitioner, möjligheter och behov


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

Skolresultat och psykisk hälsa

Tidiga insatser/

sociala investeringar

Första linjen

Barn med omfattande problematik

Gemensam ledning och styrning


F rsta linjen

Första linjen


Gemensam ledning och styrning

Gemensam ledning och styrning

  • Helhetsbild & Systemtänkande

  • Ansvarsfördelning

  • Styrning & Systematiskt kontinuerlig förbättring

    Var finns möjligheterna?

    Hur tar vi oss förbi hindren?


Olika niv er olika problem

Olika nivåer – olika problem

Hur ska samhällets resurser totalt sett fördelas för att nå de viktigaste målen mest effektivt?

Hur ska de resurser man fått till sin verksamhet användas för att nå de viktigaste målen mest effektivt?


Hur st rker vi barn och ungas psykiska h lsa tillsammans samverkan i partnerskap

POLITISK SAMORDNING – FÖRTROENDEVALDA

STRATEGISK SAMORDNING – ÖVERGRIPANDE LEDNING

PROFESSIONELL SAMORDNING – PROFESSIONELLA OCH ARBETSLEDNING

SYSTEMATISKT KONTINUERLIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE TILLSAMMANS


Viktiga principer f r strategisk planering av samverkan leutz 1999 2005

Viktiga principer för strategisk planering av samverkan (Leutz, 1999 & 2005)

  • Man kan samordna allt för en liten grupp, lite för många, men inte allt för alla

  • Samverkan kostar innan den börjar betala sig

  • Din samordning är min splittring

  • Man kan inte samordna en fyrkantig kloss med ett runt hål

  • Den som leder samordningen bestämmer


Psynkronisering att matcha behov och strategi f r maximal effekt

Psynkronisering = att matcha behov och strategi för maximal effekt

Mellan sektorer – intersektoriell samverkan

Mellan organisationer – interorganisatorisk samverkan

Mellan professioner – interprofessionell samverkan

Gemensamma mål, effekt och processkvalitéer – som mäts och utvecklas tillsammans


Psynken1

”PSYNKEN”

Häng på vår gemensamma resa!

Ansökningsperioder

Innan 31 jan

Under april

www.skl.se/psynk


Omr de p intensiv niv hittills

Område på intensiv nivå hittills

  • Västra Götaland - Vänersborg

  • Stockholm - Sollentuna

  • Region Skåne

  • Region Skåne - Helsingborg

  • Jönköping- Jönköping

  • Gävleborg – Hudiksvall

  • Dalarna - Hedemora

  • Östergötland- Norrköping

  • Östergötland – Linköping

  • Verksamheten Hamnen

  • Dalarna - Gagnef

  • Jönköping – Eksjö

  • Västra Götaland- Angered

  • Norrbotten - Haparanda / Kalix / Överkalix / Övertorneå

  • Nya ansökningsperioder II 1 jan – 31 jan + och III under april ger nya områden


  • Login