Referenslistan ofta viktigare än innehållsförteckningen:

1. Referenslistan ofta viktigare än innehållsförteckningen: Här kollar läsaren efter aktuella källor och till vilken teoretisk traditioner du hör…

2. Det som skiljer vetenskapligt skrivande från annat skrivande är framförallt den systematiska genomgången av källor och refererandet till andras ståndpunkter och slutsatser.

3. Här får läsaren hjälp så att han/hon kan skärskåda din argumentation och få tips om litteratur. Det här är också ett sätt för läsaren att stilla sin misstänksamhet. Läsaren kan använda dina referenser för att kolla upp den du refererar till och se om det stämmer. Både hur du refererar och återger källor påverkar hur din text upplevs av en läsare.

4. Den som läser dina referenser kan också avgöra vilken teoretisk ansats du har, vad du tycker är viktigt och vilken tradition du ansluter dig till.

5. Lite olika exempel… Lewis (1971) har i sin studie av besättelsekultur i Somalia undersökt varför trans och besättelse bara uppträder hos vissa individer.

6. Flera författare och årtali flytande text… Lambek (1981) skiljer sig ifrån både Lewis (1971) och Bourguignon (1976) i det att han frångår sökandet efter funktion och orsak och istället koncentrerar sig på den betydelse som andebesättelse har för en grupp människor.

7. Flera författare till samma bok… Max, Cooper och Harper (1998) anser dock att andebesättelse bättre förstås som ett kommunikationssystem som sätter normer för hur människor skapar, organiserar och tolkar sina erfarenheter.

8. Författare och årtal efter text… Detta är viktigt inte minst med tanke på att det individuella användandet av ett ord alltid gradvis förändrar och i sin tur påverkar formen (Fernandez 1989).

9. Flera författare efter text… Andebesättelse kan också förstås som ett kommunikationssystem som sätter normer för hur människor skapar, organiserar och tolkar sina erfarenheter (Max, Cooper & Harper, 1998).

10. Att tänka på: Det blir mer fokus på författaren, och vad han/hon anser, om man inte har namnet inom parentes: Lambek (1981) anser att andebesättelse bör betraktas som en slags ”transkultur”…

11. Det blir mer tyng på den teoretiska diskussionen om man sätter namnet/namnen efteråt i parentes. Andebesättelse kan också förstås som ett kommunikationssystem som sätter normer för hur människor skapar, organiserar och tolkar sina erfarenheter (Lambek, 1981; Max, Cooper & Harper, 1998; Kapferer, 1991).

12. Man kan också ge tips om vidare läsning: Andebesättelse kan också förstås som ett kommunikationssystem som sätter normer för hur människor skapar, organiserar och tolkar sina erfarenheter (se exempelvis Lambek, 1981; Max, Cooper & Harper, 1998; Kapferer, 1991).

13. I referenslistan ska du ha med det DU har läst… Andebesättelse kan också förstås som ett kommunikationssystem som sätter normer för hur människor skapar, organiserar och tolkar sina erfarenheter (Lambek, 1981, i Max, Cooper & Harper, 1998).

14. Ett stycke med bara referens till en författare och samma verk. Lambek (1981:5) definierar också trans som ett budskapsflöde. Han menar att vi genom att analysera detta flöde kan komma åt strukturen och betydelseinnehållet av det han kallar för ”transkultur” (ibid.:70).

15. Lambek (1981, s. 5) definierar också trans som ett budskapsflöde. Han menar att vi genom att analysera detta flöde kan komma åt strukturen och betydelseinnehållet av det han kallar för ”transkultur” (ibid., s. 70).

16. Men blanda inte!

17. Förnamn och initialer sätts inte ut i löpande text om man inte vill lyfta fram en speciell forskare. Den brittiske antropologen Peter Gardner (1965, 1966a, 1966b) har skrivit flera böcker om jägarsamlarfolket Paliyans.

18. Generell regel: författarna i bokstavsordning I studiet av andebesättelse har vikten av att titta närmare på kulturella föreställningar kring kroppen framhållits av både Bourguignon (1976), Kapferer (1991) och Lambek (1981).

19. Men… … om det är något som Durkheim (1903) och Atkinson (1987) båda har framhållit så låter man Durkheim som var först med den här teoretiska diskussionen stå först.

20. Flera författare inom parentes mot slutet: I studiet av andebesättelse har vikten av att titta närmare på kulturella föreställningar kring kroppen framhållits som viktig (Bourguignon, 1976; Kapferer, 1991; Lambek, 1981).

21. Flera författare(”och” i löpande text): Cooper och Harper (1999)…

22. Flera författare (”&” i referens): (Cooper & Harper, 1999).

23. Fler än tre författare… ”m.fl.” eller ”et al.” Men… blanda inte! Max, et al. (1989) drar en liknande parallell i till…

24. Att hänvisa till titel och årtal är särskilt vanligt vid manualer och/eller om författarnamn saknas. Om författarnamn saknas kan man också hänvisa till organisationsnamn. Förkortningar beskrivs ingående av Svenska språknämnden (1991).

25. Hur man citerar… Om man tittar noggrant så syns det tydligt att det handlar om ”…a cult with an ample doctrinal and practical spectrum which can be represented as being marked out by three poles” (Giobellina Brumana & Gonzales Martinez, 1989:34).

26. Om man tittar noggrant så syns det tydligt att det handlar om ”…a cult with an ample doctrinal and practical spectrum which can be represented as being marked out by three poles” (Giobellina Brumana & Gonzales Martinez, 1989, s. 34).

27. Längre än 40 ord, bryt ut stycket! …vilket också behandlas av Giobellina Brumana och Gonzales Martinez (1989:34) när de skriver: The experience of salvation is only real if it has physical, perceptible effects of this sacred incarnation in the devotee; thus the crente (Pentecostalist) receives the Holy Host in a manner paradoxically similar to that of possession in the mediumist religions; one of its manifestations is the gift of tongues with Luke shows as given to the first Christian on the Day of Pentecost.

28. Detta kan undersökas på flera olika sätt, men det är vanligt att man just lyfter fram detta med “frälsning”. The experience of salvation is only real if it has physical, perceptible effects of this sacred incarnation in the devotee; thus the crente Pentecostalist) receives the Holy Host in a manner paradoxically similar to that of possession in the mediumist religions; one of its manifestations is the gift of tongues with Luke shows as given to the first Christian on the Day of Pentecost. (Giobellina Brumana & Gonzales Martinez, 1989:34)

29. The experience of salvation is only real if it has physical, perceptible effets [sic] of this sacred incarnation in the devotee; (…)one of its manifestations is the gift of tongues with Luke [the informant] shows as given to the first Christian on the Day of Pentecost. (Giobellina Brumana & Gonzales Martinez, 1989:34)

30. Figurer behöver ocksårefereras till… Figur 1. Det förlopp det tar att springa från punkt A till B (Moses, 2003:4). Eller: Figur 1. Det förlopp det tar att springa från punkt A till B (efter Moses, 2003:4).

31. Personlig kommunikation… Det är faktiskt bättre för sömnen om man sover med fötterna på huvudkudden, säger författaren till Pippi Långstrump (personlig kontakt, 7 maj 1966).

32. Times New Roman,storlek 12 punkter

33. Referenslistan: Juergensmeyer, M. (red.), 2003. Global religions: An introduction. Oxford: Oxford University Press. Pressel, E., 1977. Negative spirit possession in experienced Brazilian Umbanda spirit mediums. I: V. Crapanzano and V. Garrisson (red:er), Case studies in spirit possession. New York: Wiley. Scott, J., 1985. Weapons of the weak: Everyday forms of peasant resistance. New Haven, London: Yale University Press. , 1990. Domination and the art of resistance: Hidden transcripts. New Haven, London: Yale University Press.

34. Segato, R. L., 1996. Frontiers and margins: The untold story of the Afro-Brazilian religious expansion to Argentina and Uruguay. Critique of Anthropology, 16(4):343-359. Sherkat, D. E. and Christopher G. Ellison, 1999. Recent developments and current controversies in the sociology of religion. Annual Review of Sociology, 25:363-394. Singer, Margaret Thaler, 2003. The process of brainwashing, psychological coercion, and thought reform. I: L. Dawson (red.), Cult and new religious movements: A reader. Cornwall: Blackwell Publishing Ltd.

35. Om du använder (1999, s. 367) i texten istället för (1999:367) ska du i referenslistan skriva. Sherkat, D. E. and C. G. Ellison, 1999. Recent developments and current controversies in the sociology of religion. Annual Review of Sociology, 25, 363-394.

36. Svenska språknämnden, 1991. Svenska skrivregler. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

37. Svensson, B., 2007. När en transistor var en radio. Tillgänglig på Internet: http://www.hh.se/download/18.13ea364d11ac589d9768000426898/bertil-svensson-juni07.pdf [Hämtad 2010-05-07].

38. SLUT