1 / 20

Riskvärdering av genmodifierade livsmedel och foder

Riskvärdering av genmodifierade livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket Sverige Risk Assessment of Genetically Modified Organisms Oslo 31 oktober 2011. Disposition.

thanh
Download Presentation

Riskvärdering av genmodifierade livsmedel och foder

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Riskvärdering av genmodifierade livsmedel och foder Christer Andersson Livsmedelsverket Sverige Risk Assessment of Genetically Modified Organisms Oslo 31 oktober 2011

  2. Disposition • Metodiken för myndigheternas riskvärdering är internationellt harmoniserad på vetenskapligt och politiskt plan • Vilka aspekter beaktas – ett exempel: • Bladmögel-resistent potatis

  3. Expertgrupp sammansatt av WHO & FAO föreslog • Hur riskvärderar man kompletta livsmedel? WHO/FAO (1991) föreslår jämförande riskvärdering med motsvarande tradi-tionella livsmedel som kontroll Det testade livsmedlet måste vara minst lika säkert som det traditionella

  4. OECD testade om metodiken fungerar i praktiken

  5. Viktiga principer i riskbedömningen • Varje GMO är unik - det går inte att generalisera riskvärdering från fall-till-fall • All tillgänglig information skall tas i beaktande • Tillgången på data styr behovet av vidare studier Inga kokbokskrav

  6. Livsmedelslagen: Codex Alimentarius • 2003 • Principer för riskvärdering av livsmedel producerade med modern bioteknik • Riktlinjer för riskvärdering av livsmedel som är eller kommer från genetiskt modifierade växter eller mikroorganismer Arbetsgrupp om modern bioteknik Ordförande: Japan

  7. Riskanalysens principer Huvudmålet är att separera de vetenskapliga och de politiska argumenten men all måste tydligt kommunicera sina bidrag Riskvärdering Riskhantering Riskkommunikation

  8. Riskvärderingenshörnstenar • Identifiering av eventuell fara fara ≠ risk • Karakterisering av denna fara t.ex. beskrivning av hur faran påverkas av dos • Exponeringsanalys t.ex.konsumtionsvanor och innehåll i kosten • Riskkarakterisering vanligen faran x exponeringen

  9. Riskvärderingen inom EU • Riktlinjer för riskvärdering kompletterar förordning (EG) Nr 1829/2003 - utarbetat av EFSAs GMO-Panel Bidrag från medlemsstater, vetenskapsmän och allmänhet

  10. ’Hypotetiskt’ exempel • Forskningskonsortium om potatis Potatisbladmögel-resistent potatis • Genen PIR (Phytophtora infestance resistance) har tillförts potatisen med modern bioteknik

  11. 8-14 år! Utsädes-produktion Växtförädling - Producentens perspektiv Ny egenskap – korsning – genteknik – mutation Växtförädling Kombinera (nya egenskaper med tidigare) Selektion Utvärdering (laboratoriet, växthuset, fältet)

  12. Den molekylära granskningen • Varifrån kommer arvsanlagen? • Hur har transformationskassetten konstruerats? • Vilken metod används för transformationen? • Hur ser den överförda DNA-sekvensen ut? • Har DNA som inte avsågs att överföras hållits utanför transformationen? • Hur ser integrationsplatsen i kromosomen ut?

  13. Mer molekylärt • Är integrationen i växten stabil? • Uttrycks arvsanlagen i växten? Hur stort är uttrycket? I vilka vävnader? • Uttrycks något annat nytt protein än det man förväntat sig? Slutsats formuleras - kan de molekylära studierna påvisa en fara som kan innebära en säkerhetsrisk?

  14. Hypotetiska data från fältförsök • Beter sig växten på samma sätt som traditionella sorter av växten? • - Utveckling, utseende, biologi, reproduktion, etc. • Har agrara faktorer likartad inverkan som i traditionella • sorter?

  15. Mera data från fältförsök – kemisk sammansättning • Har växten liknande sammansättning som den traditionella växten? • Viktiga näringsämnen, näringsämneshämmare och • naturliga gifter att analysera är definierade av OECD. • - Transformationsspecifika ämnen

  16. Riskvärdering av nya proteiner • Funktionen hos proteinet skall vara känd och specificiteten hos enzym skall klarläggas • Likhet med kända toxiska eller allergena proteiner? - Bioinformatiska studier mot databaser • Subakut (28-dagars) studie på försöksdjur - Upprepade intag • Hur hanteras proteinet av kroppen vid konsumtion? - Studier med simulerad magsaft, tarmsaft

  17. Utredning om möjlig allergenicitet • Var härstammar proteinet från? • Hur stort är proteinet? • Liknar proteinet kända allergena protein (jämförande av aminosyra-sekvensen)? • Är proteinet stabilt (temperaturer och pH, samt i mag-tarmkanalen? • Modifieras proteinet i växten? • Kan livsmedlets inneboende allergenicitet ha förändrats?

  18. Behövs djurstudier för att testa toxicitet? • Avgörs från fall-till-fall och skall endast utföras om den övriga utredningen givit indikationer på att fördjupad utredning behövs - försöksdjurs liv skall inte offras utan orsak - djurstudier på möss och råttor är inget skyddsnät!!!!!!

  19. Är det näringsmässiga värdet oförändrat? • Utfodringsförsök utförs under längre tid på husdjur • Standardtestet utförs på broilerkycklingar • Andra djur som används är gris, får, getter, nötkreatur, fisk, vaktel

  20. Slutsats • Med kunskap från • den molekylära karakteriseringen • studier av kemisk sammansättning av växten • Studier av växtens fenotypa och agrara egenskaper • processningen och beredningens betydelse för livsmedlens kemiska sammansättning • toxiciteten hos nya protein och metaboliter som uttrycks • allergisk potential hos nya protein och den transformerande växten • toxiciteten och de näringsmässiga egenskaperna hos den kompletta växten (i tillämpliga fall) • samt en del annan information kan riskvärderaren dra en slutsats om en GMO kan tänkas innebära en risk för människor och djur eller ej

More Related