Nackas v g mot kundval
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 21

Nackas väg mot kundval PowerPoint PPT Presentation


  • 74 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Nackas väg mot kundval. Grundläggande värdering. Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga – samt för deras vilja att ta ansvar. Koppling finansiering – produktion.

Download Presentation

Nackas väg mot kundval

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Nackas v g mot kundval

Nackas väg mot kundval

Uppdaterad 2003-01-24


Grundl ggande v rdering

Grundläggande värdering

Förtroende och respekt för människors

kunskap och egen förmåga – samt för

deras vilja att ta ansvar

Uppdaterad 2003-01-24


Koppling finansiering produktion

Koppling finansiering – produktion

I mitten av 70-talet utmanade föräldra- kooperativen den etablerade kopplingen finansiering – produktion inom kommunerna

Uppdaterad 2003-01-24


Finansiering produktion

Finansiering – produktion

Kommunalt

Privat

A

C

Finansiering

B

D

Produktion

Den etablerade, ”självklara” kombinationen A-B kom på 70–talet att utmanas av föräldrakooperativen, som ville se kombinationen A–C.

Uppdaterad 2003-01-24


70 och 80 talet

Den s.k. Uppsalamodellen (familjedaghem),

”trefamiljssystem” m.m. släpptes fram

under 70- och 80-talet.

70- och 80-talet

Uppdaterad 2003-01-24


Pysslingen f rskolor ab 1985 86

Pysslingen Förskolor AB 1985-86

  • Nacka hade 110 st. barnstugor – kommunala eller kooperativa (förutom familjedaghem m.m.)

  • Pysslingen ville bl.a. ha bättre utbildad och mer sammansvetsad personal

  • Intressant att öka mångfalden och låta en helt ny modell berika verksamheten

  • ”Att låta barnstuga 111 och 112 drivas efter nya idéer kunde väl inte vara farligt”

Uppdaterad 2003-01-24


Fotv rdscheckar 1 september 1985

Fotvårdscheckar 1 september 1985

  • Bytte service producerad i egen regi, där den enskilde anvisades till en kommunal fotvårdare, mot checkar att användas fritt hos vilken fotvårdare som helst

  • Lika mycket service till den enskilde – och valfri

  • Egenavgiften ungefär lika, men skattebetalarnas kostnad halverad

  • Egna verksamheten upphörde – 3 av 9 startade eget

Uppdaterad 2003-01-24


Inre f rnyelse 1989

”Inre förnyelse” 1989

  • Målstyrning (mål, ekonomiska ramar, decentralisering)

  • Politiker- resp. tjänstemannauppdragen tydliggjordes

  • Internpriser och internhyror (”ingenting är gratis”)

  • Kundorientering (kund- och medborgarundersökningar)

  • Öppenhet för mångfald och profilering

  • Lednings- resp. servicefunktioner separerades

  • Ledarutveckling

Uppdaterad 2003-01-24


Statliga maktutredningen

”Statliga maktutredningen”

  • Gjordes bl.a. efter norsk förebild

  • Pekade på att medborgarna i Sverige uppfattade sig sakna möjlighet att påverka den offentliga servicen typ barnomsorg, skola och äldreomsorg

  • I Nacka tog vi intryck av medborgarnas kritik av hur svårt det var att påverka servicen

  • Varför uteblev den svenska debatten?

Uppdaterad 2003-01-24


Check pengsystem

Check-/pengsystem

Principbeslut september 1991 att införa check-/pengsystem inom skola, barnomsorg och äldreomsorg.

Uppdaterad 2003-01-24


Kommunens uppgifter

Kommunens uppgifter

Myndighetsutövning

Gemensam service

Individuelltriktad service

Myndighetsutövning och gemensam sevice, utgör idag en mindre del av kommunernas finansieringsansvar resp. verksamhetsansvar, men har i stor utsträckning påverkat inre kultur och förhållningssätt inom den individuellt riktade servicen.

Uppdaterad 2003-01-24


Hemtj nstcheckar 1 april 1992

Hemtjänstcheckar 1 april 1992

  • Hela kostnaden för utförd service i checkbeloppet

  • I början endast check om man ville välja extern anordnare

  • Enkla och tydliga auktorisationsregler/-process

  • 15 nya anordnare under första året, därefter ca 20

  • Idag är checken differentierad, (service – omvårdnad, vanlig tid” – kväll/helg)

Uppdaterad 2003-01-24


Skolpeng l s ret 1992 93

Skolpeng läsåret 1992/93

  • Skolvalskatalog ute till alla familjer våren 1992

  • Grundprincip ”alla måste ta ställning och välja skola”

  • Lika peng till kommunal skola respektive friskola (”alla elever är lika mycket värda”)

  • Inga friskolor i Nacka 1992 (första kom 1993/94)

  • Förstahandsvalen (grundskolan) nästan alltid tillgodosedda

  • Fokus på kvalitet och förväntningar hos elev/förälder

Uppdaterad 2003-01-24


Barnomsorgschecken 1994

Barnomsorgschecken 1994

  • Hela kostnaden för utförd service i checkbeloppet

  • Familjen köper en check av kommunen och avtalar om verksamheten/”tjänsten” med valfri anordnare

  • Kopplades till tidsdifferentierad taxa respektive check

  • Taxan, och därmed subventionen, lika andel av checkvärdet (som beror av antal timmar) oavsett antal timmar barnomsorg per vecka (i princip 30–70 tim)

  • Från ”utbudsbegränsning” till ”efterfrågestyrning”

  • Köerna försvann ”kommunala familjestödet rättvist”

Uppdaterad 2003-01-24


Barnomsorgschecken 2003

Barnomsorgschecken – 2003

  • Ca 50 % kommunalt driven verksamhet

  • Från 2002, när maxtaxa infördes, tvingades kommunen ändra i systemet, men grunddragen behölls. Nu tre nivåer på omsorgstid, checkvärden och taxor(1/2, 3/4, 1/1)

Uppdaterad 2003-01-24


Arbetss tt och organisation i f r ndring 1997

Arbetssätt och organisation i förändring 1997

  • Tydliggjord åtskillnad av finansiering & myndighetsfunktion från verksamhet/produktion

  • Nämnder och verksamheter är inte speglingar av varandra

  • Nämndstödet utvecklas

  • Platt organisation – två chefsnivåer

  • Tydligt verksamhetsansvar på resultat-enhetsnivå – ”förbehållslistan”

Uppdaterad 2003-01-24


Ledsagning och avl sning 1998

Ledsagning och avlösning 1998

Samordning med systemet för hemtjänstcheck

Uppdaterad 2003-01-24


S rskilt boende lderdomshem sjukhem 2001

Särskilt boende ålderdomshem/ sjukhem 2001

  • Vårdbehovsgraderat (3–24 vårdbehovspoäng)

  • Successivt införande under ett par år genom att alla nya boende med biståndsbedömning från 1 januari 2001 väljer och anordnaren ersätts med checkarna

  • 8 ekonomiska nivåer

  • Arbete i länet (KSL) att finna överens-kommelse om fortsatt betalningsansvar vid val över kommungräns. En majoritet av kommunerna har slutit avtal 2003

Uppdaterad 2003-01-24


Dramatiskt minskade ekonomiska resurser under 90 talet

Dramatiskt minskade ekonomiska resurser under 90-talet

  • Lägre inkomster och ökade kostnader för kommunerna(samhällsekonomi, demografi, huvudmannaskap, förändringar)

  • Stor minskning av statsbidraget 1993 – allt i en ”tom” påse

  • Robin Hood- och Pomperipossaskatt 1996

  • 1992–96 försvann realt var fjärde intäktskrona/invånare

  • Under 10 år 1989–98 ”rationaliseringskrav” på 34 %

  • Av kommunalskatt 18,56 + statsbidrag har vi 2003 bara kvar 15,97 och inga statsbidrag

Uppdaterad 2003-01-24


Successiv utbyggnad av kundvalet

Successiv utbyggnad av kundvalet

  • Fotvårdscheck 1985

  • Internpriser och internhyror 1989

  • Hemtjänstcheck 1992

  • Skolpeng 1992

  • Barnomsorgscheck 1994

  • Ledsagning/avlastning 1998

  • Särskilt boende för äldre 2001

  • Vuxenutbildning 2005

  • Individ och familjeomsorg 2005Familjerådgivning 2005 Missbruk, arbetsmarknadsinsatser 2006 Daglig verksamhet för personer över 65 år 2007 Familjebehandling 2007

Uppdaterad 2003-01-24


Nackas v g mot kundval

Demokrati

Effektivitet

Demokrati

Effektivitet

Vår strävan

Uppdaterad 2003-01-24


  • Login