nackas v g mot kundval
Download
Skip this Video
Download Presentation
Nackas väg mot kundval

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 21

Nackas väg mot kundval - PowerPoint PPT Presentation


  • 130 Views
  • Uploaded on

Nackas väg mot kundval. Grundläggande värdering. Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga – samt för deras vilja att ta ansvar. Koppling finansiering – produktion.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Nackas väg mot kundval' - thad


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
nackas v g mot kundval
Nackas väg mot kundval

Uppdaterad 2003-01-24

grundl ggande v rdering
Grundläggande värdering

Förtroende och respekt för människors

kunskap och egen förmåga – samt för

deras vilja att ta ansvar

Uppdaterad 2003-01-24

koppling finansiering produktion
Koppling finansiering – produktion

I mitten av 70-talet utmanade föräldra- kooperativen den etablerade kopplingen finansiering – produktion inom kommunerna

Uppdaterad 2003-01-24

finansiering produktion
Finansiering – produktion

Kommunalt

Privat

A

C

Finansiering

B

D

Produktion

Den etablerade, ”självklara” kombinationen A-B kom på 70–talet att utmanas av föräldrakooperativen, som ville se kombinationen A–C.

Uppdaterad 2003-01-24

70 och 80 talet
Den s.k. Uppsalamodellen (familjedaghem),

”trefamiljssystem” m.m. släpptes fram

under 70- och 80-talet.

70- och 80-talet

Uppdaterad 2003-01-24

pysslingen f rskolor ab 1985 86
Pysslingen Förskolor AB 1985-86
  • Nacka hade 110 st. barnstugor – kommunala eller kooperativa (förutom familjedaghem m.m.)
  • Pysslingen ville bl.a. ha bättre utbildad och mer sammansvetsad personal
  • Intressant att öka mångfalden och låta en helt ny modell berika verksamheten
  • ”Att låta barnstuga 111 och 112 drivas efter nya idéer kunde väl inte vara farligt”

Uppdaterad 2003-01-24

fotv rdscheckar 1 september 1985
Fotvårdscheckar 1 september 1985
  • Bytte service producerad i egen regi, där den enskilde anvisades till en kommunal fotvårdare, mot checkar att användas fritt hos vilken fotvårdare som helst
  • Lika mycket service till den enskilde – och valfri
  • Egenavgiften ungefär lika, men skattebetalarnas kostnad halverad
  • Egna verksamheten upphörde – 3 av 9 startade eget

Uppdaterad 2003-01-24

inre f rnyelse 1989
”Inre förnyelse” 1989
  • Målstyrning (mål, ekonomiska ramar, decentralisering)
  • Politiker- resp. tjänstemannauppdragen tydliggjordes
  • Internpriser och internhyror (”ingenting är gratis”)
  • Kundorientering (kund- och medborgarundersökningar)
  • Öppenhet för mångfald och profilering
  • Lednings- resp. servicefunktioner separerades
  • Ledarutveckling

Uppdaterad 2003-01-24

statliga maktutredningen
”Statliga maktutredningen”
  • Gjordes bl.a. efter norsk förebild
  • Pekade på att medborgarna i Sverige uppfattade sig sakna möjlighet att påverka den offentliga servicen typ barnomsorg, skola och äldreomsorg
  • I Nacka tog vi intryck av medborgarnas kritik av hur svårt det var att påverka servicen
  • Varför uteblev den svenska debatten?

Uppdaterad 2003-01-24

check pengsystem
Check-/pengsystem

Principbeslut september 1991 att införa check-/pengsystem inom skola, barnomsorg och äldreomsorg.

Uppdaterad 2003-01-24

kommunens uppgifter
Kommunens uppgifter

Myndighetsutövning

Gemensam service

Individuelltriktad service

Myndighetsutövning och gemensam sevice, utgör idag en mindre del av kommunernas finansieringsansvar resp. verksamhetsansvar, men har i stor utsträckning påverkat inre kultur och förhållningssätt inom den individuellt riktade servicen.

Uppdaterad 2003-01-24

hemtj nstcheckar 1 april 1992
Hemtjänstcheckar 1 april 1992
  • Hela kostnaden för utförd service i checkbeloppet
  • I början endast check om man ville välja extern anordnare
  • Enkla och tydliga auktorisationsregler/-process
  • 15 nya anordnare under första året, därefter ca 20
  • Idag är checken differentierad, (service – omvårdnad, vanlig tid” – kväll/helg)

Uppdaterad 2003-01-24

skolpeng l s ret 1992 93
Skolpeng läsåret 1992/93
  • Skolvalskatalog ute till alla familjer våren 1992
  • Grundprincip ”alla måste ta ställning och välja skola”
  • Lika peng till kommunal skola respektive friskola (”alla elever är lika mycket värda”)
  • Inga friskolor i Nacka 1992 (första kom 1993/94)
  • Förstahandsvalen (grundskolan) nästan alltid tillgodosedda
  • Fokus på kvalitet och förväntningar hos elev/förälder

Uppdaterad 2003-01-24

barnomsorgschecken 1994
Barnomsorgschecken 1994
  • Hela kostnaden för utförd service i checkbeloppet
  • Familjen köper en check av kommunen och avtalar om verksamheten/”tjänsten” med valfri anordnare
  • Kopplades till tidsdifferentierad taxa respektive check
  • Taxan, och därmed subventionen, lika andel av checkvärdet (som beror av antal timmar) oavsett antal timmar barnomsorg per vecka (i princip 30–70 tim)
  • Från ”utbudsbegränsning” till ”efterfrågestyrning”
  • Köerna försvann ”kommunala familjestödet rättvist”

Uppdaterad 2003-01-24

barnomsorgschecken 2003
Barnomsorgschecken – 2003
  • Ca 50 % kommunalt driven verksamhet
  • Från 2002, när maxtaxa infördes, tvingades kommunen ändra i systemet, men grunddragen behölls. Nu tre nivåer på omsorgstid, checkvärden och taxor(1/2, 3/4, 1/1)

Uppdaterad 2003-01-24

arbetss tt och organisation i f r ndring 1997
Arbetssätt och organisation i förändring 1997
  • Tydliggjord åtskillnad av finansiering & myndighetsfunktion från verksamhet/produktion
  • Nämnder och verksamheter är inte speglingar av varandra
  • Nämndstödet utvecklas
  • Platt organisation – två chefsnivåer
  • Tydligt verksamhetsansvar på resultat-enhetsnivå – ”förbehållslistan”

Uppdaterad 2003-01-24

ledsagning och avl sning 1998
Ledsagning och avlösning 1998

Samordning med systemet för hemtjänstcheck

Uppdaterad 2003-01-24

s rskilt boende lderdomshem sjukhem 2001
Särskilt boende ålderdomshem/ sjukhem 2001
  • Vårdbehovsgraderat (3–24 vårdbehovspoäng)
  • Successivt införande under ett par år genom att alla nya boende med biståndsbedömning från 1 januari 2001 väljer och anordnaren ersätts med checkarna
  • 8 ekonomiska nivåer
  • Arbete i länet (KSL) att finna överens-kommelse om fortsatt betalningsansvar vid val över kommungräns. En majoritet av kommunerna har slutit avtal 2003

Uppdaterad 2003-01-24

dramatiskt minskade ekonomiska resurser under 90 talet
Dramatiskt minskade ekonomiska resurser under 90-talet
  • Lägre inkomster och ökade kostnader för kommunerna(samhällsekonomi, demografi, huvudmannaskap, förändringar)
  • Stor minskning av statsbidraget 1993 – allt i en ”tom” påse
  • Robin Hood- och Pomperipossaskatt 1996
  • 1992–96 försvann realt var fjärde intäktskrona/invånare
  • Under 10 år 1989–98 ”rationaliseringskrav” på 34 %
  • Av kommunalskatt 18,56 + statsbidrag har vi 2003 bara kvar 15,97 och inga statsbidrag

Uppdaterad 2003-01-24

successiv utbyggnad av kundvalet
Successiv utbyggnad av kundvalet
  • Fotvårdscheck 1985
  • Internpriser och internhyror 1989
  • Hemtjänstcheck 1992
  • Skolpeng 1992
  • Barnomsorgscheck 1994
  • Ledsagning/avlastning 1998
  • Särskilt boende för äldre 2001
  • Vuxenutbildning 2005
  • Individ och familjeomsorg 2005Familjerådgivning 2005 Missbruk, arbetsmarknadsinsatser 2006 Daglig verksamhet för personer över 65 år 2007 Familjebehandling 2007

Uppdaterad 2003-01-24

slide21

Demokrati

Effektivitet

Demokrati

Effektivitet

Vår strävan

Uppdaterad 2003-01-24

ad