Europa tar form
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 18

Europa tar form PowerPoint PPT Presentation


  • 61 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Europa tar form. Tillbakablick:

Download Presentation

Europa tar form

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Europa tar form

Europa tar form


Europa tar form

  • Tillbakablick:

  • Under 600 r hade romarna ervrat det ena omrdet efter det andra. De hade skapat ett rike som strckte sig runt Medelhavet, lngt upp i nuvarande Tyskland och som dessutom omfattade hela England. Omkring r 100 e.Kr. var Romarriket som strst. Drefter brjade det falla snder.

  • r 395 delades det stora riket i tv, strom och Vstrom. Vstrom fll snart snder i smriken och r 476 avsattes den siste kejsaren i Rom.

  • P 700-talet var vstra Europa svagt och omgivet av mktiga riken. I sder hade araberna ervrat norra Afrika och hela Spanien, i sydstra Europa fanns det gamla strom som nu kallades Bysantiska riket eller Bysans. Trots detta blev vstra Europa s smningom en lngt starkare militr makt n strom och den islamiska vrlden.

  • Europa blev centrum fr vetenskap och teknisk utveckling.

  • Det viktigaste i det hr temat r att studera hur Europas framtida dominans vxer fram. Dr spelade kyrkan och nya uppfinningar en helt avgrande roll.


Europa tar form

  • Nstan allt var frstrt, vgar, hamnar, stder med badhus och teatrar, vattenledningar och avlopp. Vstrom hade fallit snder i smriken.

  • Ingen frhindrade lngre smkrig och uppror och romarnas organisation fungerade inte lngre.

  • MEN det fanns ett undantag den organisation som hrde samman med kristendomen och kyrkan.

    Det fanns inte lngre en kejsare i Rom men det fanns en pve, de kristnas hgsta ledare, som bodde dr. Han styrde ver alla rkebiskoparna i Europa, som i sin tur styrde ver biskoparna, som styrde ver prsterna i varje stift.


Europa tar form

  • Klostren, som byggdes under 200-300-talet, med munkar och nunnor som ville leva helt fr Gud, spred sig och med dem spred sig kunskap och kristendom.

  • Munkarna och nunnorna hjlpte andra mnniskor och lrde ut praktiska saker, de hjlpte de sjuka och fattiga. De lrde bond-familjerna hur de skulle odla och de gav bort frn till vxter som kunde lka sr och lindra sjukdomar. De hjlpte bnder att skaffa frukttrd som gav bttre skrdar.

  • Klostren byggdes lngt ifrn stderna,i de minst utvecklade delarna av Europa och det var dr man kunde sprida kristendomen. P s stt kunde munkarna och nunnorna fra med sig kunskapen till de omrden som behvde det bst.


Europa tar form

  • Olika germanfolk frn norra Europa hade tagit makten i Spanien, Gallien, Germanien och Britannien som tidigare var romerska provinser. Rikena styrdes av kungar som varken kunde lsa eller skriva.

  • Frankerna gav Frankrike sitt namn.Under 500-600-talet brjade de utvidga sitt omrde och deras mest bermde kung, Karl den Store kom genom krig och erv-ringar att hrska ver ett vldigt omrde (se karta sid 272).

  • Skulle Frankerriket bli ett nytt Vstrom lika stort och mktigt? Pven i Rom hade tankar t det hllet och vid ett tillflle nr Karl den store deltog i en gudstjnst i Rom, krnte pven honom till romersk kejsare. Detta var juldagen r 800.

  • Pven ansg sig dock st ver Karl den store, det var ju han som krnt honom, men Karl hade andra sikter om den saken, han menade dessutom att han inte haft en aning om att pven tnkte krna honom. Dock anvnde han aldrig sin titel, kejsare.

  • Karl kunde inte skriva, han kunde lsa ngot men till skillnad frn Romarrikets kejsare var han dligt utbildad.


Europa tar form

  • I den skola i Aachen, som Karl den store grundade utbildades prster och munkar. Man gjorde avskrifter av bcker, frmst Bibeln.

  • Gamla romerska bcker gjorde man ocks avskrifter av i Aachen, och de var skrivna p latin och p s stt blev latinet kyrkans sprk, ett gemensamt sprk fr kyrkans folk i det kristna Europa. Man inrttade ven bibliotek.

  • Trots det lg Karl den stores Vsteuropa lngt efter Bysans nr det gllde lrdom. Dr sysslade man med grekisk vetenskap och litteratur och lkekonst och poesi frn islamiska lnder.

  • S smningom fll ven snder i sm riken efter hans dd, men skolan och biblioteken blev mycket viktiga fr Europas framtid.


Nya uppfinningar

Nya uppfinningar

  • Plogen, som pljde djupt, gjorde det mjligt att f stora skrdar frn den tunga fuktiga och nringsrika jorden som fanns i norra Europa. Skrdarna blev strre och maten rckte till fler. Det gjorde att folkmngden vxte snabbt.

  • Vilka fler uppfinningar kommer som gr det lttare att producera mat? Ls sid 276-277.

  • De antika riken hade haft slavar som utfrde det tunga arbetet. De behvde inga uppfinningar fr att frbttra sin situation.


Feodalismen

Feodalismen

  • Hur styr man ett stort rike nr man inte ens har telefon? Hur fr man ut order till militren och informa-tion till rikets invnare? Om man dessutom inte kan lsa och skriv, vare sig kung eller invnare hur gr man d???


Europa tar form

  • Riket delades upp i mindre omrden ln, dr styrde en man som kungen litade p, de var kungens storvasaller.

  • Ibland behvde ven han dela upp sitt omrde i mindre och hans medhjlpare kallades undervasaller.

  • En vasall lovade med et att troget tjna sin herre och stlla upp med fullt utrustade riddare och soldater om hans herre blev angripen eller sjlv ville brja krig. Kungen i sin tur lovade att hjlpa att skydda sin vasall.

  • I verkligheten frhll det sig ofta att vasallerna kom i krig med varandra. Det var inte alltid som stormnnen stllde upp med vapen nr deras kung angreps eller startade krig. En riddare ville helst slippa riskera sin rustning och sin stridshst som var vrda en frmgenhet.


Europa tar form

  • Efter Vstroms fall blev handeln svrare, pga att vgarna var frstrda. En del stder blev nsta folktomma.

  • Framstegen, plogen, vattenhjulen och vderkvarnarna ersatte slavar och djur, vilka hade behvt mycket mat.

  • Nu fanns det mer mat n man behvde p landsbygden. Man kunde brja byta med varor i staden. Brdsd, vin, ost och slaktdjur blev s handelsvaror. Bnderna kpte verktyg, salt och annat.

  • Detta gjorde att handeln ter brjade blomstra. Gamla romerska stder levde upp och antalet invnare kade och nya stder grundades.


Europa tar form

  • 1300-talets stad var liten och hade under 2000 invnare. Husen lg sammantrngda innanfr en ringmur som gav skydd mot angripare. Mitt i staden lg den strsta kyrkan vid ett torg och runt torget hade stadens frnmsta familjer sina hus. Husen blev enklare i utkanten av staden. Nrmast ringmuren och utanfr den bodde de fattigaste i enkla hyddor.

  • Nr handeln kade skte sigallt fler till staden. D mste man riva ringmuren och bygga en ny. Den italienska staden Florens byggde om sin stadsmur tre gnger.


Europa tar form

  • Borgare kallades de som bodde innanfr murarna i staden. De var kpmn som drev handel.

  • Det fanns ven hantverkare av mnga slag, silversmeder, skrddare och skomakare, krukmakare, hattmakare och andra.

  • I staden blev det mjligt att tillverka och slja i strre skala n i en bondby eller nra ett kloster. Och i staden fick dessa hant-verkare ett gott anseende. Det hade de aldrig tidigare haft.


Europa tar form

  • De flesta som bodde i staden var dock inte borgare utan enkelt folk. De var tjnstefolk hos borgarna, grovarbetare och fattigfolk som bara hade jobb d och d. De kanske fick jobb tillflligt att lossa en last frn ett fartyg eller kanske om det var fest hos ngon rik.


Europa tar form

  • I en fattig familj bodde mnniskorna i ett enda rum, dr det knappt fanns mbler eller ngra andra godelar. Det var bara en sovplats fr frldrar och barn.

  • I en frmgen borgares hus hade man gaveln mot gatan. Husen skilde t med smala grnder. Det var trngt innanfr muren.

  • P frsta vningen i borgarens hus lg verkstad och butik, om garen var hantverkare, i kllaren fanns varulagret och p andra vningen bodde familjen. Vningen bestod ofta av ett enda rum, som samtidigt var kk, sovrum, vardagsrum och arbetsrum. Mblerna var f och enkla. Ett stadigt bord och ngra stolar.


M nniskans viktigaste uppfinning

Mnniskans viktigaste uppfinning?

  • Vilken r den?

  • Skriften r mnniskans viktigaste uppfinning! Varfr d?

  • Utan skriften hade Egyptens faraoner och andra hrskare inte kunnat styra sina stor riken. Tack vara skriften blev det mjligt att samla kunskaper frn slktled till slktled. Med skriftsprkets hjlp kan vi f veta vad mnniskor som levde fr flera tusen r sedan tnkte och knde.


Europa tar form

Fram till 1400-talet skrevs alla brev och bcker i Europa fr hand. Tyvrr kunde inte s mnga lsa. De som kunde hade blivit utbildade i kyrkan eller klostren.

Skrivare, oftast munkar eller nunnor, skrev ned rad efter rad i enlighet med en text, en s kallad avskrift.

  • En egen Bibel fick klostren genom att bestlla en avskrift.

  • Ibland kunde skrivaren blivit trtt och hoppat ver flera rader, eller skrivit stavfel, men bara fortsatt att skriva. Det var inte lika ltt att ndra, som nr du raderar p din dator direkt.

  • De handskrivna bckerna illustrerades av konstnrer. Vi kan lra oss mycket om vi studerar dessa bilder. T.ex. hur de var kldda, hur arbeten gick till etc.


Europa tar form

  • Runt 1450 brjade Johan Gutenberg i Tyskland framstlla bcker p ett nytt stt. Hans teknik byggde p en rad uppfinningar.

  • Han hade uppfunnit en gjutform dr jan kunde gjuta lsa bokstver av metall. Till dem hade han experimenterat fram en lmplig blandning av metaller fr att f fram en lmplig trycksvrta som fastnade p pergament och papper utan att smeta, som blcket gjorde.

  • Dessutom hade han konstruerat en tryckpress. Idn tog han frn de vinpressar som bnderna anvnde fr att pressa saften ur druvor.

  • Gutenberg tryckte sedan blad fr blad. Den frsta bok som lmnade hans tryckpress i den tyska staden Mainz var Bibeln. Den blev frdig r 1455.


Europa tar form

  • Snart trycktes biblarna p det egna sprket istllet fr p latin. Den tryckta Bibeln var inte lngre bara boken med Guds ord, nu kunde man dessutom se hur ord skulle stavas. Tidigare hade man stavat olika i olika delar av samma land. Bibeln blev bde en ordlista och en grammatik.

  • I Sverige utkom Nya Testamentet p svenska r 1526 och frn det rtalet rknar vi den moderna svenskans brjan.


  • Login