Evaluering av metoder mot mobbning
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 44

Evaluering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Stockholm PowerPoint PPT Presentation


  • 198 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Evaluering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Stockholm. Mobbningsforskningens paradigm. Individualpsykologi (Eriksson mfl. 2002; Frånberg 2003) Forskarna som deltagit i Skolverkets evaluering – sociologiskt och socialpsykologiskt perspektiv. Utvalg av program.

Download Presentation

Evaluering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Stockholm

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Evaluering av metoder mot mobbning skolverket 2011 stockholm

Evaluering av metoder mot mobbning

Skolverket 2011

Stockholm


Mobbningsforskningens paradigm

Mobbningsforskningens paradigm

  • Individualpsykologi (Eriksson mfl. 2002; Frånberg 2003)

  • Forskarna som deltagit i Skolverkets evaluering – sociologiskt och socialpsykologiskt perspektiv


Utvalg av program

Utvalg av program

  • Vanligt förekommande i svenske skolor

  • Eller

  • Finnas indikationer på att programmet hade effekt

  • Ulike typer av program


Program

Program

  • Friends - åtgärdande

  • SET - värdegrundsstärkande

  • Lions Quest (Mitt valg) - värdegrundsstärkande

  • Olweus – förebyggande, åtgärdande

  • Farsta - åtgärdande

  • Skolkomet - förebyggande

  • Skolmedling – medling, konfliktlösning

  • Stegvis (Steg for steg) - värdegrundsstärkande


Metoder

Metoder

  • 39 skolor årskurs 4-9 (10000 )

  • Kvalitativa intervjuer

  • Webbbaserad enkät (spörreschema) – tre tillfällen – data fraenkelte individer (3487)

  • Kvalitativa intervjuer

  • Webbenkät till personal

  • Data om kontextuella faktorer

  • Intervju med programeier


Hvorfor ikke evaluere program

Hvorfor ikke evaluere program

  • Även om skolorna hade ett ”hovedprogram” så brukte alla skolor flera program eller komponenter fra flera program


Hvorfor ikke evaluere program1

Hvorfor ikke evaluere program

  • Alle skoler brukte flere program eller komponenter från flere program

  • Likabehandlingsplan - rastvakter, genomföra kartläggningar och analysera resultat, ta fram ordningsregler tillsammans med elever, etablere mobbningsteam, ha rutiner för att oppdage, undersöke, ha tilltak for och dokumentere mobbning


Programf retr dare

Programföreträdare

  • Enligt R.T. får man inte implementere Olweus programmet samtidigt som man implementere något annat program. Om man däremot infört Olweus programmet så kan man senere kombinere dette med andre program. Enligt R.T har flere skoler som arbeider med Olweus programmet också infört Stegvis. Her finns ingen motsigelse enligt R. T. På spörsmål om hvordan man hanterer detta i sine evalueringer så tar man ikke hensyn till detta enligt R.T


Programkomponenter

Programkomponenter

  • Granskade alla program angående vilka komponenter som ingick i programmen

  • Intervju med programeiere for og kontrollere om vi korrekt oppfattet vilke komponenter som programmen inneholdt (jmf. Ttofi, Farringtgon & Baldry 2008)


Evaluering av metoder mot mobbning skolverket 2011 stockholm

Insatser - Komponenter


Evaluering av metoder mot mobbning skolverket 2011 stockholm

Insatser - Komponenter

Rastvaktssystem

Saknas

Har ett schemalagt

rastvaktssystem

Har ett utvecklat rastvaktssystem, schemalagt och baserat på undersökelse av ”farliga plasser”, finns särskild personal med oppgiftatt vistas bland/ordna aktiviteter for elever på raster - vel synlig


Evaluering av metoder mot mobbning skolverket 2011 stockholm

Mobbning: ”...är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag” (Skolverkets allmänna råd; Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling & förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, 2009).


Sp rsm l om mobbning i unders kelsen

Spörsmål om mobbning i undersökelsen

  • I steden for å spörre eleverna om de blitt mobbade – i samsvar med definisjon:

  • Ställdes spörsmål om vad de vert utsatte for t.ex slag, sparkar eller utfrysing osv, hvor ofte och hvordan hensikten (uppsåt) oppfattedes av den utsatte

  • Mobbning – minst noen ganger i månaden

  • Kränkning – enstaka gånger


Mobbning stabilt ver tid

Mobbning – stabilt över tid?

  • Mobbning är ett beteende som är relativt stabilt över tid. Det innebär att mobbare eller mobboffer med betydande sannolikhet kommer att fortsätta i samma roller under lång tid om det inte görs systematiska ansträngningar för att förändra situationen (Olweus, 2007:61).


Evaluering av metoder mot mobbning skolverket 2011 stockholm

Mobbadeelever

Gruppdata - tvärsnittsdata

Första mättillfället

Sista mättillfället

Ej mobbade

elever

Ej mobbade

elever

vissa elever avslutar grundskolan

nya elever tillkommer

Mobbade

elever

Mobbade

elever


Evaluering av metoder mot mobbning skolverket 2011 stockholm

Mobbadeelever

Individdata – longitudinella data

Första mättillfället

Sista mättillfället

Ej mobbade

elever

Ej mobbade

elever

svekketsituasjon

Forbedret situasjon

Mobbade

elever

Mobbade

elever

Fortsatt utsatta


Fire grupper

Fire grupper

  • Elever med en forbedret situation

  • Elever med en svekket situation

  • De langvarig utsatte

  • De som ikke er utsatte


Utsatta

Utsatta

  • Ca 8 % (647) av eleverna, såväl gutter som jenter, var enligt definitionen utsatta.

  • Årskurs 4-6 - 8.8% årskurs 7-9 - 7,7%

  • Ca 5% (av 3487 elever) fick under perioden en forbedret situation

  • Ca 4.5% fick under perioden en svekket situation

  • Ca 1.5% var utsatte under hela perioden


Evaluering av metoder mot mobbning skolverket 2011 stockholm

Utsatta grupper men inte enligt definitionen av mobbning – oklart uppsåt (hensikt)/inte tillräckligt frekvent

  • Utsatta med oklart hensikt (vet inte) – ”nästan hver dag/noen ganger i uken/noen ganger i månaden” – ca 3%

  • Kränkt med hensikt att skada/såra – ”någon gång” - 10%


Elevernas f rklaring till mobbningen social och fysisk

Elevernas förklaring till mobbningen (social och fysisk)

  • Är för smal/tjock enligt andra

  • Andras avundsjuka – sjalu

  • Vet ikke/har ingen aning

  • Andra er sterkere en mig

  • Jeg kommer fra ett annet land

  • Jeg har vanskelig for å lese, skrive koncentrere mig


Konsekvenser av mobbningen

Konsekvenser av mobbningen

  • Skamrelaterade känslor var de vanligaste reaktionerna på negativa handlingar hos mobbade elever

  • I nominate shame, as the premier social emotion (Thomas J. Scheff 2000:84)


Skam individens sj lvuppfattning

Skam – individens självuppfattning

  • Känslor av skam skapas ur känslan av individuell otillräcklighet

  • Skam innebär en oväntad exponering av den egna otillräckligheten

  • Individen ser sig som värdelös, oduglig, svag, dum, löjlig (latterlig), okunnig, icke önskvärd

  • Skamkänslorna leder till att vi blir främlingar i en värld där vi trodde vi hörde hemma


F lelser associerade med att bli utsatt f r negativa handlingar

Fölelser associerade med att bli utsatt för negativa handlingar

Odd Lindberg Örebro universitet Centrum för kriminologisk forskning


Citat lindberg johansson 2008

Citat (Lindberg & Johansson 2008)

  • Upplever man skuld och skam tror jag på nåt sätt att man upplever att det är mitt fel. Konstant sökte jag vad är det för fel på mig? (Camilla 26 år).

  • Jag kunde inte vara stolt över mig själv på grund av mina skamkänslor (Jonas 27 år).

  • Man blir allt det dom säger… man blir oduglig, värdelösochtillhör inte någonstans ( Karin 20)


Sociala band tillandra

Sociala band tillandra

  • Skamkänslor signalerar trusel mot våre sociala band till andre

  • Ett försvar mot skammen er att individen forsökerundvikesituasjoner där skammen uppstår och slippa smerten som avvisningen leder till (skulking, säger att man är sjuk vill inte till skolen)


Konsekvenser

Konsekvenser

  • Mobbade elever har:

  • Färre klasskamrater

  • Mindre tillit till lärare

  • Sammenlignet med ikke mobbade elever


Sociale b nd till andra

Sociale bånd till andra

  • Mobbade elever uppvisade i betydlig höyere grad enn andra (19%) veldig svage sociale bånd - ingen klasskamerat och ingen lärare som bryr sig

  • Sammenlignet med

  • Ikke utsatte elever (0,3%)


Mobbade antal kamrater i klassen

Mobbade - antal kamrater i klassen

  • Bare 45% av de utsatte barnen hade fira eller fler bra kamrater i klassen

  • sammenlignet med

  • 81% av de ikke utsatte

  • 11% av de utsatte uppgav att de ikke hade noen bra kamrat i klassen

  • Sammenlignet med 0.6% bland de ikke utsatta


Stole p l rere

Stole på lärere

  • 27% av de mobbede elevene svarte att de stolte på alla eller de fleste lärere

  • Sammenlignet med

  • 55% av de ikke mobbede

  • 22% av de mobbede elevene svarte att de ikke stolte på noen lärere

  • Sammenlignet med

  • 6% av de ikke utsatte


Meningsfullhet begriplighet hanterbarhet k nsla av sammanhang kasam

Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet, känsla av sammanhang (KASAM).

  • Utsattheten leder till att mobbade elever i betydligt mindre utsträckning än andra elever upplever:

  • Att skolsituationen är förutsägbar eller begriplig

  • Att de kan hantere en stressende situation

  • Att skolan är givande och meningsfull


Effektiva insatser ett f rbeh ll

Effektiva insatser – ett förbehåll

  • Alle skoler har olika forutsettninger (kultur-arkitektur - personal – elevsammansättning – socioekonomisk område osv)

  • Inte säkert att en ”effektiv” insats automatiskt minskar mobbningen

  • Avhenger av hvordan insatsen brukes och hvordan den svarar upp mot skolens behov

  • Hverskole må utgå från de egna specifika behov ogerfaringene – genom kartleggninger – elevers/personal/föräldrars erfareningeretc


Effektiva insatser

Effektiva insatser

  • Elever deltar aktivt i det forebyggandearbeide mot mobbning – vet vad som hender

  • Regelbundet genomföre undersökelser och bruke resultaten till att forbedrearbeide

  • Kooperativt lag – trygghetsteam/mobbningsteam med bred sammansettning – tydlige roller (får ikke leve sitt eget liv)

  • Relationsfrämjande insatser elev-elev/lärer-elev


Effektiva insatser1

Effektiva insatser

  • Tilltak for mobbare och mobbade – rutiner – tydlige handlingsplaner – hvem gör vad

  • Personalutdannelse – flertallet av personalen fått utdannelse som öker förståelsen för mobbning – konsekvenser av mobbning

  • Rastvaktsystem - vel utviklet, schemalagt, undersökelse av farliga platser tillsammans med elever, personalen vel synlig t.ex västar


Jenter

Jenter

  • Rastvaktsystem (stark) – har något bedre effekt i det forebyggende arbeide när det gäller jenter


Gutter

Gutter

  • Relationsfremmende insatser elev – elev – gemenskap

  • Dokumentation og uppföljning av ärenden – rutiner

  • Ordensregler framtagna av personal och elever (klass og skolregler)

  • Disciplinära strategier – tydlige konsekvenser vid uakseptabeltatferd – elever vet vad som skjer


Synes ikke ha effekt

Synes ikke ha effekt

  • Pedagogisk material om mobbning och kränkningar

  • Föräldreutdannelse om mobbning

  • Spesielle lektioner/timer för alle klasser (livskunskap)

  • Elever som aktörer – observatörer (ögon och öron)

  • Medling/mekling


Framg ngsfaktorer

Framgångsfaktorer

  • Kontinuerlige undersökelser

  • Velgjennomtenkteinnsatskedjor

  • Tydlig roll och ansvarsföredelning når det gjeller tilltak

  • En hela skolan ansats (Wholeschool approach)

  • Forankring – arbetssättet er förankret i hele personalgruppen och bland eleverna

  • Eleverna er delaktige i arbeidet

  • Medvetenhet/bevissthet – all personal och alla elever vet hvordan skolan handler

  • Foreldre vet vad som skjer


Avslutningvis

Avslutningvis

  • Utsatta och mobbare ikke så ”stabile roller” över tid.

  • Elever som får forbedret situation och svekket situation

  • Liten grupp som är utsatta över tid

  • Grupper som är i riskzonen för ökad mobbning

  • Finns komponenter/insatser som generellt er mer effektive än andre

  • Må ta hensyn till skolans forutsettninger och behov


Avslutningsvis

Avslutningsvis

  • Det finns innsatser som fungerar olika för gutter och för jenter

  • Finns innsatser som fungerar olike på social mobbning och fysisk mobbning


Forskningen

Forskningen

  • Må bygge på kvantitativa (individdata) og kvalitativa data (intervjuer med personal, elever, foreldre - men også observationer)

  • Må undersöke närmere olika forflyttningar når det gjeller de olike gruppene (mobbade under lang tid, bedre situatsjon, dårligere situasjon,) og konsekvenserna for disse grupper


Forskning

Forskning

  • Må närmere undersöke forskjellen mellom hvordan ulike insatser har effekt på jenter og gutter.

  • Må undersöke närmere vilke konsekvenser mobbningen får for jenter og gutter

  • Må närmere undersöke mobbarnas status/ motiv og relasjon till kamrater i skolen


Forskningen1

Forskningen

  • Må närmere undersöke personalens instilling till arbeidet mot mobbning – motivasjon - motstand

  • Må närmer undersöke hvordan skolens organisasjon påvirker arbeidet mot mobbning


Forskning1

Forskning

  • Må ta hensyn till skolers forutsettninger -kontextuella faktorer

  • Må arbeide med att forfine avgrensing og kategorisering ( svak – mellom - sterk) av komponenter.

  • Forskningen må bedrives i nära samarbete med skolene


Beh vs program

Behövs program

  • I en svensk kontext – tvilsomt – Likabehandlingsplanen


  • Login