Leg dietist magnus antonsson ldrev rdsteamet ume kommun
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 70

Leg dietist Magnus Antonsson Äldrevårdsteamet Umeå Kommun PowerPoint PPT Presentation


  • 277 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Leg dietist Magnus Antonsson Äldrevårdsteamet Umeå Kommun. Åldersförändringar. Kroppssammansättning Hjärt- och lungfunktion Tandstatus och slemhinnor Funktionsnedsättningar. Åldersförändringar och smak. Känsligheten för lukter minskar Känsligheten för salt, sur och besk smak minskar.

Download Presentation

Leg dietist Magnus Antonsson Äldrevårdsteamet Umeå Kommun

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Leg dietist magnus antonsson ldrev rdsteamet ume kommun

Leg dietist Magnus AntonssonÄldrevårdsteamet Umeå Kommun


Ldersf r ndringar

Åldersförändringar

  • Kroppssammansättning

  • Hjärt- och lungfunktion

  • Tandstatus och slemhinnor

  • Funktionsnedsättningar


Ldersf r ndringar och smak

Åldersförändringar och smak

  • Känsligheten för lukter minskar

  • Känsligheten för salt, sur och besk smak minskar


Andra faktorer som kan p verka smakupplevelsen

Neurologiska sjukdomar

Ämnesomsättningssjukdomar

Matproblem vid cancer, levercirros och njursvikt

Muntorrhet

Svampinfektioner

Zinkbrist

Vitaminbrist

Läkemedel

Andra faktorer som kan påverka smakupplevelsen


Energibehov

Energibehov

  • Basalmetabolism 20 kcal/kg

  • Sängliggande 25 kcal/kg

  • Uppegående 30 kcal/kg

  • Rehabiliteringsfas 35 kcal/kg

  • > 70år -10%


N ringsl ra

Näringslära

  • Viktiga näringsämnen för äldre.

  • Protein

  • Vitamin D

  • Kalcium

  • B-vitamin

  • C-vitamin

  • Kostfibrer

  • Vatten


Leg dietist magnus antonsson ldrev rdsteamet ume kommun

ProteinRekommenderat intag 0,8-1g per kg kroppsvikt/dagBehovet ökar betydligt i samband med vissa sjukdomar/tillstånd


D vitamin i livsmedel

D-vitamin I livsmedel

  • Feta fiskar som ål, makrill, lax,sill och strömming. Margarin, lättmjölk, mellanmjölk, ägg.

  • Rekommenderat intag för personer >60 år 10 mikrogram.

  • Ofta behov av supplement


Vitamin d

Vitamin D

  • 1 portion lax, makrill, sill (125g) ger ca12-16 mikrogram

  • Lättmjölk/mellanmjölk ger 0,8 mikrogram/glas

  • Ägg ger 0,7 mikrogram st


Leg dietist magnus antonsson ldrev rdsteamet ume kommun

Kalciumrika livsmedelRekommenderat intag för personer > 60 år, 800 mg. För kvinnor postmenosalt ett tillägg på 500-1000mg


Kalciumk llor

Kalciumkällor

  • 1 glas mjölk 220mg

  • 1 tallrik fil/yoghurt 265mg

  • 1 portion ost (20g) 165mg


B vitaminer

B-vitaminer

  • Ämnesomsättningen

  • Nervfunktion

  • Bildning av blodkroppar

  • Goda källor är lever, kött, bröd, gryn och skaldjur.


Leg dietist magnus antonsson ldrev rdsteamet ume kommun

C-vitaminrika livsmedelRekommenderat intag 60mg1 apelsin ger 56 mg, 1 glas juice ger 78 mg, 1 kiwi ger 48mg


Kostfiber gynnsamt f r tarmfunktionen bra vi diabetes ger kad m ttnadsk nsla

KostfiberGynnsamt för tarmfunktionenBra vi diabetesGer ökad mättnadskänsla


Vatten

Vatten

  • Viktigaste näringsämnet

  • En vuxen får i sig ca 2-3 liter/dag

  • Behov ca 30 ml/kg kroppsvikt


Faktorer som p verkar v tskebalansen

Faktorer som påverkar vätskebalansen

  • Minskad förmåga att koncentrera urinen

  • Minskad förmåga att känna törst

  • Minskat vätskeintag


Vatten1

Vatten

  • 90 % hos ett foster

  • 80 % hos ett barn

  • 70 % hos en vuxen

  • 60 % hos en gammal person

  • Svenska studier: 70-80 åringar

  • <60% hos män och <50% hos kvinnor

  • Steen-88


Leg dietist magnus antonsson ldrev rdsteamet ume kommun

Fett

  • Energi i koncentrerad form

  • Värmeisolerande

  • Skydd för organ

  • Smakämne

  • Essentiella fettsyror

  • Fettlösliga vitaminer


N ringsvinster och n ringsf rluster vid matlagning

Näringsvinster och näringsförluster vid matlagning

  • Vid all tillagning och varmhållning påverkas näringsinnehållet i livsmedel. Näringsförluster sker av olika anledningar.


Vitaminer

Vitaminer

  • De vattenlösliga vitaminerna (B och C) är känsliga för oxidation och påverkas av

  • Syre

  • Värme

  • Ljus

  • Surhetsgrad

  • Livsmedlets finfördelningsgrad.


Vitaminer1

Vitaminer

  • De vattenlösliga vitaminerna urlakas och löses ut i kokvattnet.

  • Tips

  • Använd spadet till sås eller soppa.

  • Använd så lite kokvatten som möjligt.

  • Tillaga så kort tid som möjlig och så låg temp som möjligt


Fettl sliga vitaminer

Fettlösliga vitaminer

  • A.D och E-vitamin bryts ner främst genom oxidation

  • I industriell livsmedelsproduktion tillsätts ofta antioxidanter för att skydda de fettlösliga vitaminerna.


Varmh llning

Varmhållning

  • Successiv sänkning av framför allt vattenlösliga vitaminer.

  • Tips

  • Varmhållning bör ske under så kort tid som möjligt. Också utseende, smak och t o m lukt påverkas av varmhållning.

  • Livsmedelsverket rekommenderar högst en timmes varmhållning för potatis och högst två timmar för övriga livsmedel. Av hygieniska skäl ska lägsta temperaturen vara 60 grader.


Positiva effekter av tillagning

Positiva effekter av tillagning

  • Vid kokning av morötter ökar biotillgängligheten för betakaroten (ett förstadium till A-vit).

  • Vid fermentering av grönsaker sker en ökning av B-vitamin beroende på mikrobiella syntesen.


Mineraler

Mineraler

  • Förluster sker genom urlakning extracellulär vätska och kokvatten om inte kokning och frysning utförts optimalt.

  • Kalium är mest förlustkänslig


Energigivare

Energigivare

  • Fett

  • I kontakt med syre startar en oxidativ härskning.

  • Fettoxidation pågår under transport, lagring, tillagning och djupfrysning, processen är dock långsam.

  • Utsätter man oljor för höga temperaturer sker härskning snabbare.

  • Förluster av fett kan också uppstå genom utsmältning vid stekning och kokning.


Protein

Protein

  • Denaturererar genom – Värme

  • PH lågt

  • Salt/socker

  • Detta ökar tillgängligheten eftersom aminosyrorna blir fria. För lång stekning eller varmhållning gör livsmedlet torrt, då försvinner mineralämnen och vitaminer samt vissa essentiella aminosyror.

  • Exempel – Vid brödbakning förstörs 70% av lysinet i ytskiktet medan bara 10% i inkråmet.


Kolhydrater

Kolhydrater

  • Inga nämnvärda förluster

  • Glykemiskt index ökar med tiden

  • Tillagning ökar biotillgängligheten.

  • Mer en fråga om smak och konsistens


Utredning undern ring

Utredning undernäring

  • Ta reda på bakomliggande orsak

  • Finns tugg- eller sväljsvårigheter

  • Mag- och tarmbesvär

  • Ätförmåga, finns det handikapp

  • Behov av avvikande konsistens

  • Sjukdomar som leder till nedsatt aptit eller ökad energiomsättning.

  • Föreligger depression?

  • Läkemedelsbiverkningar

  • Smärta


Nutritionsbehandling ska vara individuell f ljas upp och utv rderas

Nutritionsbehandling ska vara individuell följas upp och utvärderas.

  • Förslag på åtgärder

  • Nattfastan

  • Måltidsmiljö

  • Energirika mellanmål

  • Energi och proteinrik kost

  • Konsistensanpassad kost

  • Äthjälpmedel

  • Näringsdryck

  • Dietist

  • Vikten, BMI


Leg dietist magnus antonsson ldrev rdsteamet ume kommun

  • Hur kan man göra nattfastan kortare?

  • Vilka lägger sig tidigt?

  • Vilka vaknar mitt i natten?

  • Vilka vaknar först?

  • Går det att ge något i sängen?

  • När ger vi mediciner?

  • Kan ”natten” förbereda något?

  • Sängfösare


Minskad aptit

Minskad aptit

  • Orsaker

  • Medicinpåverkan

  • Illamående / kräkning

  • Diarré

  • Förstoppning

  • Smärta

  • Depression, Demens

  • Sjukdomar


R d vid f rstoppning

Råd vid förstoppning

  • Öka vätskeintaget

  • Använd naturligt fiberrika livsmedel

  • Pajalagröt

  • Plommondryck

  • Rapsolja

  • Produkter med lactobaciller

  • Laxermedel (alltid vid morfinpreparat)


R d f r dig med d lig aptit

Råd för dig med dålig aptit

  • Ät frukost, lunch, middag och gärna två till tre mellanmål

  • Lägg upp små portioner på tallriken.

  • Aptitretare, börja gärna med en salt eller syrlig aptitretare.

  • Dekorera, utnyttja livsmedlens av naturen vackra färger

  • Alkohol

  • Drick mellan måltiderna

  • Ät det energirikaste först

  • Kosttillägg


Berikning av kosten sn la inte

Berikning av kosten (Snåla inte)

  • Naturlig berikning

  • Olja

  • Grädde

  • Smör

  • Ägg

  • Socker

  • Crème fraiche

  • Majonnäs

  • Standard produkter

  • Sylt

  • Berikningspulver


Vad ger berikning

Vad ger berikning?

  • 2 msk energipulver ger 55 kcal, enbart stäkelse

  • 2 msk berikningspulver ger 45 kcal, 2g protein, 2g fett, vitaminer och mineraler.

  • 1 msk olja ger 135 kcal, 100% fett, fettlösliga vitaminer.

  • 1 msk smör/margarin 80% ger100 kcal samt fettlösliga vitaminer.

  • 1 msk grädde ger 56 kcal, 0,3g protein, 6g fett, 0,4g laktos.


Sv ljsv righeter

Sväljsvårigheter

  • Tips att tänka på.

  • Kall mat

  • Kalla drycker

  • Kolsyrade drycker

  • Bullkaffe

  • Förtjockningsmedel

  • Sväljsvårigheter leder ofta till otillräckligt näringsintag.


Mixad mat

Mixad mat

  • Tänk på!

  • Berikning

  • Utseende

  • smak

  • Servering

  • Miljö


Demenssjukdom och mat problem och m jligheter

Demenssjukdom och mat. Problem och möjligheter.

  • Malnutrition utan sjukdom – sällsynt

  • Malnutrition vid sjukdom – vanligt

  • Ingvar Bosséus 2002


8 vanliga d n

8 vanliga D:n

  • Disease

  • Depression

  • Dementia

  • Dysphagia

  • Dysgusea

  • Drugs

  • Dentition

  • Dysfunction


Viktf rlust vid demensjukdom

Viktförlust vid demensjukdom

  • Personer med demenssjukdom väger mindre och har lägre BMI än kognitivt intakta äldre

  • Upp till 50% som vårdas på institution lider av undernäring.

  • Viktförlust är vanligast hos personer med Alzheimers sjukdom

  • Viktförlust inträffar redan tidigt i sjukdomen och fluktuerar under sjukdomsförloppet.


Viktf rlust vid demenssjukdom orsaker

Viktförlust vid demenssjukdomorsaker

  • Förändrat ätbeteende

  • - Minnesförlust, desorientering

  • - Apraxi

  • - Agnosi

  • - Anomi-ordglömska

  • ”Sundown syndrome”


Viktf rluster orsaker

Viktförluster – orsaker?

  • Förändrat luktsinne

  • Inflammation

  • - Förhöjda nivåer av aptitnedsättande cytokiner, t.ex. tumörnekrotisk faktor

  • Läkemedelsbiverkan

  • Ökad energiomsättning?


Tidig f rs mring av luktsinnet vid alzheimers sjukdom

Tidig försämring av luktsinnet vid Alzheimers sjukdom

  • Med nära-infrarött ljus kan luktsvaret i hjärnbarken undersökas

  • Blodflödet ökade efter exponering f ör vaniljdoft hos en åldersmatchad kontrollgrupp – men inte hos personer med minnesstörning el lättare form av AD

  • Läkartidningen vol 102:20;1516-1518 Lennart Wetterberg


Unders kningar m ltidsmilj

Undersökningar måltidsmiljö

  • Miljön påverkar matintaget

  • Effekten av att placera ett aquarium i en matsal eller häna upp en ”Ocean Picture” på matintaget studerades hos 62 personer på 3 olika demensboenden.

  • Man kunde notera att matintaget ökade signifikant i aquarie – gruppen.

  • Edvards NE, Beck AM. West J Nursing

  • 2002;10:1104-1114


Unders kningar m ltidsmilj n forts

Undersökningar måltidsmiljön forts.

  • Effekter musik under måltiden

  • Enligt forskning Ragneskog, Karlsson, Kihlgren och Norberg

  • Lugnande inverkan – minskar oro och irritabilitet

  • Sitter kvar längre vid matbordet

  • Personalen lade upp större portioner

  • Personerna åt mer

  • Andra effekter

  • Kan ha en smärtstillande effekt – personen distraheras av musiken

  • Kan underlätta vid matning.


Mellanm l

Mellanmål

  • Mellanmål är viktiga för alla

  • För brukare som äter tillräckligt av huvudmålen räcker det med enkla mellanmål

  • De brukare som däremot äter små mängder mat ska uppmuntras och stödjas att äta flera mellanmål, nattmål eller andra extramål. Dessa bör vara energi och näringsrika


Energirika mellanm l

Energirika mellanmål

  • Nyponsoppa med t.ex. skivad banan, biskvier, glass eller grädde

  • Mjölkchoklad med grädde

  • Ostkaka

  • Kaffe med winerbröd

  • Kräm med gräddmjölk

  • Smörgåsar med leverpastej, fet ost, charkprodukter

  • Våfflor med sylt och grädde

  • Konserverad frukt med grädde eller gräddglass

  • Näringsdryck


Tips p enklare mellanm l

Tips på enklare mellanmål

  • Kaffe, the, juice, mjölk

  • Smörgås

  • Bulle

  • Skorpor

  • Rån med smör, ost och marmelad


Mellanm l flytande kost

Mellanmål flytande kost

  • Buljong med äggula

  • Smält gräddglass och kaffe eller choklad

  • Smält gräddglass med mixad pepparkaka

  • Fet fil eller yoghurt med grädde i

  • Nyponsoppa, blåbärssoppa, saftsoppa med berikningspulver

  • Mjölkchoklad med vispgrädde

  • Grädde med fruktpuré och socker


Berikning sallader

Berikning sallader

  • Olja Oliver

  • Dressing Lingonsylt

  • Nötter, frön

  • Avokado

  • Russin

  • Majonnäs

  • Ost


N ringsdrycker

Näringsdrycker

  • Kompletta

  • Saftliknande

  • Fiberrika

  • Proteinrika

  • Energirika

  • Sjukdomsspecifika

  • Hemmagjorda

  • Vad ska man välja?


Hemmagjorda n ringsdrycker

Hemmagjorda Näringsdrycker


Leg dietist magnus antonsson ldrev rdsteamet ume kommun

  • Referenser

  • Livsmedelsverket – Mat och kostbehandling för äldre

  • Kristina Stefanovic Andersson, Dietist Malmö stad

  • Elisabet Rothenberg – Nutritionsomhändertagande i kommunal omsorg.


  • Login