Leg dietist magnus antonsson ldrev rdsteamet ume kommun
Download
1 / 70

Leg dietist Magnus Antonsson Äldrevårdsteamet Umeå Kommun - PowerPoint PPT Presentation


  • 338 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Leg dietist Magnus Antonsson Äldrevårdsteamet Umeå Kommun. Åldersförändringar. Kroppssammansättning Hjärt- och lungfunktion Tandstatus och slemhinnor Funktionsnedsättningar. Åldersförändringar och smak. Känsligheten för lukter minskar Känsligheten för salt, sur och besk smak minskar.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha

Download Presentation

Leg dietist Magnus Antonsson Äldrevårdsteamet Umeå Kommun

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Leg dietist Magnus AntonssonÄldrevårdsteamet Umeå Kommun


Åldersförändringar

  • Kroppssammansättning

  • Hjärt- och lungfunktion

  • Tandstatus och slemhinnor

  • Funktionsnedsättningar


Åldersförändringar och smak

  • Känsligheten för lukter minskar

  • Känsligheten för salt, sur och besk smak minskar


Neurologiska sjukdomar

Ämnesomsättningssjukdomar

Matproblem vid cancer, levercirros och njursvikt

Muntorrhet

Svampinfektioner

Zinkbrist

Vitaminbrist

Läkemedel

Andra faktorer som kan påverka smakupplevelsen


Energibehov

  • Basalmetabolism 20 kcal/kg

  • Sängliggande 25 kcal/kg

  • Uppegående 30 kcal/kg

  • Rehabiliteringsfas 35 kcal/kg

  • > 70år -10%


Näringslära

  • Viktiga näringsämnen för äldre.

  • Protein

  • Vitamin D

  • Kalcium

  • B-vitamin

  • C-vitamin

  • Kostfibrer

  • Vatten


ProteinRekommenderat intag 0,8-1g per kg kroppsvikt/dagBehovet ökar betydligt i samband med vissa sjukdomar/tillstånd


D-vitamin I livsmedel

  • Feta fiskar som ål, makrill, lax,sill och strömming. Margarin, lättmjölk, mellanmjölk, ägg.

  • Rekommenderat intag för personer >60 år 10 mikrogram.

  • Ofta behov av supplement


Vitamin D

  • 1 portion lax, makrill, sill (125g) ger ca12-16 mikrogram

  • Lättmjölk/mellanmjölk ger 0,8 mikrogram/glas

  • Ägg ger 0,7 mikrogram st


Kalciumrika livsmedelRekommenderat intag för personer > 60 år, 800 mg. För kvinnor postmenosalt ett tillägg på 500-1000mg


Kalciumkällor

  • 1 glas mjölk 220mg

  • 1 tallrik fil/yoghurt 265mg

  • 1 portion ost (20g) 165mg


B-vitaminer

  • Ämnesomsättningen

  • Nervfunktion

  • Bildning av blodkroppar

  • Goda källor är lever, kött, bröd, gryn och skaldjur.


C-vitaminrika livsmedelRekommenderat intag 60mg1 apelsin ger 56 mg, 1 glas juice ger 78 mg, 1 kiwi ger 48mg


KostfiberGynnsamt för tarmfunktionenBra vi diabetesGer ökad mättnadskänsla


Vatten

  • Viktigaste näringsämnet

  • En vuxen får i sig ca 2-3 liter/dag

  • Behov ca 30 ml/kg kroppsvikt


Faktorer som påverkar vätskebalansen

  • Minskad förmåga att koncentrera urinen

  • Minskad förmåga att känna törst

  • Minskat vätskeintag


Vatten

  • 90 % hos ett foster

  • 80 % hos ett barn

  • 70 % hos en vuxen

  • 60 % hos en gammal person

  • Svenska studier: 70-80 åringar

  • <60% hos män och <50% hos kvinnor

  • Steen-88


Fett

  • Energi i koncentrerad form

  • Värmeisolerande

  • Skydd för organ

  • Smakämne

  • Essentiella fettsyror

  • Fettlösliga vitaminer


Näringsvinster och näringsförluster vid matlagning

  • Vid all tillagning och varmhållning påverkas näringsinnehållet i livsmedel. Näringsförluster sker av olika anledningar.


Vitaminer

  • De vattenlösliga vitaminerna (B och C) är känsliga för oxidation och påverkas av

  • Syre

  • Värme

  • Ljus

  • Surhetsgrad

  • Livsmedlets finfördelningsgrad.


Vitaminer

  • De vattenlösliga vitaminerna urlakas och löses ut i kokvattnet.

  • Tips

  • Använd spadet till sås eller soppa.

  • Använd så lite kokvatten som möjligt.

  • Tillaga så kort tid som möjlig och så låg temp som möjligt


Fettlösliga vitaminer

  • A.D och E-vitamin bryts ner främst genom oxidation

  • I industriell livsmedelsproduktion tillsätts ofta antioxidanter för att skydda de fettlösliga vitaminerna.


Varmhållning

  • Successiv sänkning av framför allt vattenlösliga vitaminer.

  • Tips

  • Varmhållning bör ske under så kort tid som möjligt. Också utseende, smak och t o m lukt påverkas av varmhållning.

  • Livsmedelsverket rekommenderar högst en timmes varmhållning för potatis och högst två timmar för övriga livsmedel. Av hygieniska skäl ska lägsta temperaturen vara 60 grader.


Positiva effekter av tillagning

  • Vid kokning av morötter ökar biotillgängligheten för betakaroten (ett förstadium till A-vit).

  • Vid fermentering av grönsaker sker en ökning av B-vitamin beroende på mikrobiella syntesen.


Mineraler

  • Förluster sker genom urlakning extracellulär vätska och kokvatten om inte kokning och frysning utförts optimalt.

  • Kalium är mest förlustkänslig


Energigivare

  • Fett

  • I kontakt med syre startar en oxidativ härskning.

  • Fettoxidation pågår under transport, lagring, tillagning och djupfrysning, processen är dock långsam.

  • Utsätter man oljor för höga temperaturer sker härskning snabbare.

  • Förluster av fett kan också uppstå genom utsmältning vid stekning och kokning.


Protein

  • Denaturererar genom – Värme

  • PH lågt

  • Salt/socker

  • Detta ökar tillgängligheten eftersom aminosyrorna blir fria. För lång stekning eller varmhållning gör livsmedlet torrt, då försvinner mineralämnen och vitaminer samt vissa essentiella aminosyror.

  • Exempel – Vid brödbakning förstörs 70% av lysinet i ytskiktet medan bara 10% i inkråmet.


Kolhydrater

  • Inga nämnvärda förluster

  • Glykemiskt index ökar med tiden

  • Tillagning ökar biotillgängligheten.

  • Mer en fråga om smak och konsistens


Utredning undernäring

  • Ta reda på bakomliggande orsak

  • Finns tugg- eller sväljsvårigheter

  • Mag- och tarmbesvär

  • Ätförmåga, finns det handikapp

  • Behov av avvikande konsistens

  • Sjukdomar som leder till nedsatt aptit eller ökad energiomsättning.

  • Föreligger depression?

  • Läkemedelsbiverkningar

  • Smärta


Nutritionsbehandling ska vara individuell följas upp och utvärderas.

  • Förslag på åtgärder

  • Nattfastan

  • Måltidsmiljö

  • Energirika mellanmål

  • Energi och proteinrik kost

  • Konsistensanpassad kost

  • Äthjälpmedel

  • Näringsdryck

  • Dietist

  • Vikten, BMI


  • Hur kan man göra nattfastan kortare?

  • Vilka lägger sig tidigt?

  • Vilka vaknar mitt i natten?

  • Vilka vaknar först?

  • Går det att ge något i sängen?

  • När ger vi mediciner?

  • Kan ”natten” förbereda något?

  • Sängfösare


Minskad aptit

  • Orsaker

  • Medicinpåverkan

  • Illamående / kräkning

  • Diarré

  • Förstoppning

  • Smärta

  • Depression, Demens

  • Sjukdomar


Råd vid förstoppning

  • Öka vätskeintaget

  • Använd naturligt fiberrika livsmedel

  • Pajalagröt

  • Plommondryck

  • Rapsolja

  • Produkter med lactobaciller

  • Laxermedel (alltid vid morfinpreparat)


Råd för dig med dålig aptit

  • Ät frukost, lunch, middag och gärna två till tre mellanmål

  • Lägg upp små portioner på tallriken.

  • Aptitretare, börja gärna med en salt eller syrlig aptitretare.

  • Dekorera, utnyttja livsmedlens av naturen vackra färger

  • Alkohol

  • Drick mellan måltiderna

  • Ät det energirikaste först

  • Kosttillägg


Berikning av kosten (Snåla inte)

  • Naturlig berikning

  • Olja

  • Grädde

  • Smör

  • Ägg

  • Socker

  • Crème fraiche

  • Majonnäs

  • Standard produkter

  • Sylt

  • Berikningspulver


Vad ger berikning?

  • 2 msk energipulver ger 55 kcal, enbart stäkelse

  • 2 msk berikningspulver ger 45 kcal, 2g protein, 2g fett, vitaminer och mineraler.

  • 1 msk olja ger 135 kcal, 100% fett, fettlösliga vitaminer.

  • 1 msk smör/margarin 80% ger100 kcal samt fettlösliga vitaminer.

  • 1 msk grädde ger 56 kcal, 0,3g protein, 6g fett, 0,4g laktos.


Sväljsvårigheter

  • Tips att tänka på.

  • Kall mat

  • Kalla drycker

  • Kolsyrade drycker

  • Bullkaffe

  • Förtjockningsmedel

  • Sväljsvårigheter leder ofta till otillräckligt näringsintag.


Mixad mat

  • Tänk på!

  • Berikning

  • Utseende

  • smak

  • Servering

  • Miljö


Demenssjukdom och mat. Problem och möjligheter.

  • Malnutrition utan sjukdom – sällsynt

  • Malnutrition vid sjukdom – vanligt

  • Ingvar Bosséus 2002


8 vanliga D:n

  • Disease

  • Depression

  • Dementia

  • Dysphagia

  • Dysgusea

  • Drugs

  • Dentition

  • Dysfunction


Viktförlust vid demensjukdom

  • Personer med demenssjukdom väger mindre och har lägre BMI än kognitivt intakta äldre

  • Upp till 50% som vårdas på institution lider av undernäring.

  • Viktförlust är vanligast hos personer med Alzheimers sjukdom

  • Viktförlust inträffar redan tidigt i sjukdomen och fluktuerar under sjukdomsförloppet.


Viktförlust vid demenssjukdomorsaker

  • Förändrat ätbeteende

  • - Minnesförlust, desorientering

  • - Apraxi

  • - Agnosi

  • - Anomi-ordglömska

  • ”Sundown syndrome”


Viktförluster – orsaker?

  • Förändrat luktsinne

  • Inflammation

  • - Förhöjda nivåer av aptitnedsättande cytokiner, t.ex. tumörnekrotisk faktor

  • Läkemedelsbiverkan

  • Ökad energiomsättning?


Tidig försämring av luktsinnet vid Alzheimers sjukdom

  • Med nära-infrarött ljus kan luktsvaret i hjärnbarken undersökas

  • Blodflödet ökade efter exponering f ör vaniljdoft hos en åldersmatchad kontrollgrupp – men inte hos personer med minnesstörning el lättare form av AD

  • Läkartidningen vol 102:20;1516-1518 Lennart Wetterberg


Undersökningar måltidsmiljö

  • Miljön påverkar matintaget

  • Effekten av att placera ett aquarium i en matsal eller häna upp en ”Ocean Picture” på matintaget studerades hos 62 personer på 3 olika demensboenden.

  • Man kunde notera att matintaget ökade signifikant i aquarie – gruppen.

  • Edvards NE, Beck AM. West J Nursing

  • 2002;10:1104-1114


Undersökningar måltidsmiljön forts.

  • Effekter musik under måltiden

  • Enligt forskning Ragneskog, Karlsson, Kihlgren och Norberg

  • Lugnande inverkan – minskar oro och irritabilitet

  • Sitter kvar längre vid matbordet

  • Personalen lade upp större portioner

  • Personerna åt mer

  • Andra effekter

  • Kan ha en smärtstillande effekt – personen distraheras av musiken

  • Kan underlätta vid matning.


Mellanmål

  • Mellanmål är viktiga för alla

  • För brukare som äter tillräckligt av huvudmålen räcker det med enkla mellanmål

  • De brukare som däremot äter små mängder mat ska uppmuntras och stödjas att äta flera mellanmål, nattmål eller andra extramål. Dessa bör vara energi och näringsrika


Energirika mellanmål

  • Nyponsoppa med t.ex. skivad banan, biskvier, glass eller grädde

  • Mjölkchoklad med grädde

  • Ostkaka

  • Kaffe med winerbröd

  • Kräm med gräddmjölk

  • Smörgåsar med leverpastej, fet ost, charkprodukter

  • Våfflor med sylt och grädde

  • Konserverad frukt med grädde eller gräddglass

  • Näringsdryck


Tips på enklare mellanmål

  • Kaffe, the, juice, mjölk

  • Smörgås

  • Bulle

  • Skorpor

  • Rån med smör, ost och marmelad


Mellanmål flytande kost

  • Buljong med äggula

  • Smält gräddglass och kaffe eller choklad

  • Smält gräddglass med mixad pepparkaka

  • Fet fil eller yoghurt med grädde i

  • Nyponsoppa, blåbärssoppa, saftsoppa med berikningspulver

  • Mjölkchoklad med vispgrädde

  • Grädde med fruktpuré och socker


Berikning sallader

  • Olja Oliver

  • Dressing Lingonsylt

  • Nötter, frön

  • Avokado

  • Russin

  • Majonnäs

  • Ost


Näringsdrycker

  • Kompletta

  • Saftliknande

  • Fiberrika

  • Proteinrika

  • Energirika

  • Sjukdomsspecifika

  • Hemmagjorda

  • Vad ska man välja?


Hemmagjorda Näringsdrycker


  • Referenser

  • Livsmedelsverket – Mat och kostbehandling för äldre

  • Kristina Stefanovic Andersson, Dietist Malmö stad

  • Elisabet Rothenberg – Nutritionsomhändertagande i kommunal omsorg.


ad
  • Login