Har du det du behöver?

1. Har du det du behöver? • Penna • Papper • Denna pp kommer ni kunna se på hemsidan längre fram! • Men det betyder inte att du inte ska anteckna!

2. Hur styrs Sverige? Demokrati och statsskick ”All offentlig makt utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.”

3. Statsskick • Med statsskick menas på vilket sätt en stat styrs, alltså vem som bestämmer över frågor som rör alla som bor i landet. • Statsskick kan vara demokratiska, alltså där makten att bestämma utgår från folket. • Statsskick kan också vara odemokratiska, där makten utgår från en person eller en mindre grupp personer. Då brukar det kallas för diktaturer.

4. Sveriges statsskick • Om Sveriges statsskick står det så här: ”Sverige är en konstitutionell parlamentarisk monarki.” • Men vad betyder det? • Konstitution = grundlag • Parlament = folkvald representation • Monark = kung • Jo, man kan säga att hur Sverige ska styras

5. Sveriges statsskick • man kan säga att hur Sverige ska styras bestäms av en grundlag (Regeringsformen). Den lagen säger att Sverige ska styras av ett folkvald representation (riksdagen) där statschefen (kungen) endast har en ceremoniell funktion. Riksdagen fattar alla beslut utifrån de förslag som de får.

6. Grundlagarna • Grundlagarna innehåller de viktigaste reglerna för hur landet ska fungera och vilka rättigheter svenskarna har. Ett annat ord för grundlagar är konstitution. • Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället. • Grundlagarna står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. • I Sverige har vi 4 grundlagar. • Grundlagarna (konstitutionen) STYRSverige och kan inte ändras hur som helst.

7. Grundlagarna • Successionsordningen • Tryckfrihetsförordningen • Yttrandefrihetsgrundlagen • Regeringsformen

8. Yttrandefrihetsgrundlagen • Denna lag har regler för vad man får säga i radio, tv, film och på datorskärmen. • •Man får säga och tycka vad man vill. • •Vi har alltså yttrandefrihet i Sverige.

9. Yttrandefrihetsgrundlagen • Man får skriva och säga nästan vad man vill … • I alla fall så länge man inte: • Förtalar någon • Röjer/sprider militära hemligheter • Röjer/sprider sekretess • Kränker någon pga. kön, religion, etnicitet, sexualitet. • Sprider barnpornografiskt material

10. Att ändra en grundlag • Grundlagarna kan inte ändras hur som helst. • Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke, och konsekvenserna måste vara särskilt väl genomtänkta. Tanken med detta är att demokratin ska skyddas. • För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri-och rättigheter.

11. Att ändra en grundlag • Det är också möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas. • Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. Det innebär att om resultatet blir nej så får riksdagen inte ändra i grundlagen. Denna möjlighet infördes 1980 men har aldrig använts.

12. Regeringsformen • Här finns regler för hur regeringen ska arbeta, och hur valen till riksdagen ska gå till. Här står också vilka rättigheter svenskarna har och vad de är skyldiga att göra. • •Regeringsformens tretton kapitel innehåller regler för hur demokratin ska förverkligas i Sverige och hur makten ska fördelas mellan riksdagen, regeringen, kommunerna, landstingen och domstolarna. Här finns också våra grundläggande fri-och rättigheter nedskrivna.

13. Statschef • Statschefen är den person som ytterst företräder staten. Hur mycket makt statschefen har varierar väldigt mycket, från ceremoniell till absolut makt. • Statschefen kan vara född till sitt arbete (ex. kung) eller vald av folket (president). • Sveriges statschef är H.M Konung Carl XVI Gustaf. Han har endast en ceremoniell funktion

14. Statschefen

15. Parlamentarism • Parlamentarism är en form av statsskick där en vald folkrepresentation (= parlament) har ett avgörande inflytande över regeringsmakten. • Det innebär att en regering inte kan bildas eller sitta kvar i regeringsställning om en majoritet i parlamentet (riksdagen) är emot den. • I Sverige kallas parlamentet för riksdagen. Riksdagen består av 349folkvalda riksdagsledamöter (politiker).

16. sammanfattning • Regeringsformen innehåller reglerna hur Sverige ska styras. • RF är den mest betydelsefulla av de svenska grundlagarna. • Grundlagarna är de regler som gäller i det svenska statsskicket. • Som medborgare i en demokrati har vi rättigheter men även skyldigheter • I Sverige har vi monarki. Kungen är statsöverhuvud.

17. Vad gör riksdagen? Riksdagen

18. Riksdagen

19. Demokrati • Direkt demokrati • Indirekt demokrati, även kallas parlamentarismen

20. Vilka får vara med i riksdagen • När alla har röstat räknar man hur många röster varje parti har fått. • Ett parti måste ha fått ett visst antal röster för att få vara med i riksdagen. Varje parti måste ha fått över 4% av rösterna i hela landet eller över 12% i en valkrets. • Detta brukar kallas för 4%-spärren. • Varför är det på det här sättet? Jo, om det kommer in väldigt många småpartier är det svårt att bilda en stabil regering.

21. Riksdagens uppgifterRegeringen är ansvarig inför riksdagen • Beslutar om statsbudgeten • Kontrollerar regeringen • Beslutar om lagar • Arbetar med EU-frågor • Tar ställning till utrikespolitiken • Makt att utse och avskeda regeringen

22. Riksdagens kontrollmakt • Misstroendeförklaring • Konstitutionsutskottet – kontrollerar att regeringens ledamöter följer lagar och beslut • Interpellationer och frågor – från enskilda ledamöter i riksdagen till ministrar i regeringen • JO – tar emot klagomål från allmänheten • Riksrevisionen – granskar stastens verksamhet

23. Vem gör vad? • I riksdagen finns 349 ledamöter. De väljs av medborgarna vart fjärde år då det är allmänna val. • Riksdagsförvaltningen. Riksdagsförvaltningen hjälper riksdagsledamöterna med sakkunskap och beslutsunderlag och ser till att ledamöterna har bra arbetsförhållanden • Riksdagsledamöterna tillhör olika partier. Under  mandatperioden 2010–2014 finns åtta partier representerade i riksdagen. De ledamöter som tillhör samma parti formar tillsammans en partigrupp. • Utskotten och EU-nämnden. Alla ärenden förbereds noggrant i utskotten innan riksdagen fattar beslut. I EU-nämnden samråder regeringen och riksdagen om Sveriges EU-politik. • Talmannen är riksdagens främste företrädare och den som leder och organiserar riksdagens arbete.

24. Talmannens uppgifter • Talmannen leder riksdagsarbetet och är riksdagens främste företrädare. • Talmannen sitter bland annat ordförande vid sammanträdena i kammaren. • Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. I rang kommer talmannen efter statschefen, alltså efter kungen, men före statsministern. • Som riksdagens främste representant företräder talmannen ofta riksdagen i olika nationella och internationella sammanhang. • En viktig uppgift för talmannen är att leda förhandlingarna vid ett regeringsskifte och lägga fram förslag till ny statsminister. Detta är unikt för Sverige. • Sedan riksdagsvalet 2006 är Per Westerberg (m) riksdagens talman.

26. Utskotten • Utskotten spelar en mycket viktig roll i beslutsprocessen. Alla ärenden förbereds noggrant i utskotten innan riksdagen fattar beslut. • 15 utskott • I varje utskott sitter 17 ledamöter • Sammansättningen ska spegla riksdagens utseende • Utskotten ansvarar för olika ämnesområden • Utskottsledamöterna är experter inom sitt område

27. Riksdagens ärendenHur kan man komma med förslag? • Proposition - förslag som kommer från regeringen • Motion – förslag från ledamot/ledamöter av riksdagen • Initiativrätt – varje utskott kan komma med förslag

28. Beslutsprocessen • Förslag på olika förändringar kan komma från tre olika håll: • -Regeringen ger ett förslag (proposition). • -En ledamot i riksdagen ger ett förslag (motion). • -En invånare i Sverige ger ett förslag till en riksdagsledamot som vidarebefordrar förslaget (motion). • 2. Förslaget diskuteras i ett utskott. • 3. Utskottet kan ta in olika experter som hjälper dem att ta ställning till förslaget

29. Beslutsprocessen • Utskottets ledamöter ger ett ”förhandsbesked” = berättar för sina partikollegor i övriga riksdagen vilken inställning parti bör ha till förslaget. • Riksdagen har en omröstning och beslutar om förslaget ska gå igenom eller inte. • Om en majoritet i riksdagen röstat ”JA” så går förslaget till regeringen som ska se till att detta genomförs. • Om en majoritet i riksdagen röstat ”NEJ” till förslaget genomförs det inte.

30. Partierna i riksdagen • Följande partier finns i riksdagen: • Socialdemokraterna (S), 112 mandat • Moderata samlingspartiet (M), 107 mandat • Miljöpartiet (MP), 25 mandat • Folkpartiet liberalerna (FP), 24 mandat • Centerpartiet (C), 23 mandat • Sverigedemokraterna (SD), 20 mandat • Kristdemokraterna (KD), 19 mandat • Vänsterpartiet (V), 19 mandat

31. Vad gör regeringen?"Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen."1 kap. 6 § regeringsformen • Regeringen styr riket. Så står det i grundlagen. Det innebär att regeringen lämnar förslag till riksdagen och ser till så att de beslut som riksdagen tar genomförs.

33. Vad gör regeringen? • Lägger fram lagförslag (propositioner) till riksdagen  • Verkställer riksdagsbesluten • Företräder Sverige i EU • Träffar avtal med andra stater • Styr den statliga verksamheten

34. Hur ser det ut?Från förslag till genomförande • Regeringen föreslår • Riksdagen beslutar • Regeringen ser till att besluten genomförs

35. Regeringens uppgifter • Regeringen är högsta chef över den statliga förvaltningen • Regeringen föreslår nya lagar • Regeringen ska lämna förslag till statens budget • Regeringen, tillsammans med riksdagen, ansvarar för utrikespolitiken • Regeringen leder Försvarsmakten • Regeringen har rätt att bevilja nåd

36. Hur är regeringen organiserad? • Regeringskansliet. Härifrån leder och samordnar statsministern arbetet. • Ministrarna, kallas även statsråd, är ansvarig för sitt departement. • Finansministern är ansvarig för finansdepartementet. • Kanske det mäktigaste departementet.