1 / 45

Epidemiologi är:

Epidemiologi är:. Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd eller händelser i specifika populationer och användandet av dessa studier för att kontrollera hälsoproblem (III). I. Deskriptiv epidemiologi Ger svar på Vad, Vem, Var och När.

tab
Download Presentation

Epidemiologi är:

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Epidemiologi är: Studier av fördelning(I) och orsaker(II) till hälsotillstånd eller händelser i specifika populationer och användandet av dessa studier för att kontrollera hälsoproblem(III)

  2. I. Deskriptiv epidemiologi Ger svar på Vad, Vem, Var och När • Beskriv sjuklighet, mortalitet eller symptom på ohälsa i populationen – geografisk fördelning - social fördelning - yrkesmässig fördelning – tidstrender • identifiera riskgrupper • för planering av hälso-och sjukvård • för riktade preventiva åtgärder • Övervakning =alarmsystem

  3. PREVALENSRAT (PR) =ANTAL FALL VID EN TIDPUNKTANTAL INDIVIDER I STUDIEPOP. VID SAMMA TIDPUNKTMäter förekomst av sjuklighet Totala populationen Sjuka

  4. IncidensraterSjukligheten under en tidsperiod Kumulativ incidensrat = Nya fall under en tidsperiod Antal (friska) individer vid periodens början Uttrycker sannorlikheten för en individ i studiepopulationen att under en viss tidsperiod utveckla sjukdom = risk Kan anta värden mellan 0 och 1 Incidensrat = Nya fall under en tidsperiod Summan av studiepopulationens risktid, (personår) Uttrycker ett ”flöde” från ett friskt till ett sjukt tillstånd Kan anta värden mellan 0 och oändligheten

  5. Utvärdera orsakssamband=kausalitet Exponering ----------------->Utfall Kemikalie Cancer Bilavgaser Luftvägsbesvär Arbetslöshet Hjärtkärlbesvär Mammografi Ökad överlevnad Medicin Tillfrisknande Rehabilitering Ökad livskvalitet Uppväxtvillkor Kriminalitet II.Analytisk (etiologisk) epidemiologiGer svar på Hur, Varför

  6. Studiepopulation=exponerade + oexponerade individer (fria från sjukdom vid studiens början) R1 = Sjukdomsrat för de exponerade R0 = Sjukdomsrat för de oexponerade Ratdifferens (RD) = R1 - R0 Absolut mått (”basläget”=0) Relativ Risk (RR) = R1/R0 Relativt mått (”basläget”=1)

  7. EPIDEMIOLOGISK STUDIEDESIGN TVÄRSNITTSSTUDIE: I princip att betrakta som kohortstudie, men utan tidsutdräkt avseende studieperioden; prevalens och deras kvot eller differens

  8. TVÄRSNITTSSTUDIE Dator Ej dator PR Ryggbesvär 15 5 20 Population 100 100 200 Prevalenskvot = 15/100 = 3 5/100

  9. EPIDEMIOLOGISK STUDIEDESIGN TVÄRSNITTSSTUDIE: I princip att betrakta som kohortstudie, men utan tidsutdräkt avseende studieperioden; prevalens och deras kvot eller differens KOHORTSTUDIE: Exponerade och oexponerade följs över studieperioden; kumulativ incidens eller incidens och deras kvoter eller differenser utgör riskmått

  10. Ordet kohort betyder: “A group of subjects selected according to one or more common characteristic(s) and followed over time in order to identify, describe or quantify an event.” Bernard Bégaud. Dictionary of Pharmacoepidemiology. 2000

  11. Genomförandet av en KOHORTSTUDIE • Välj kohortmedlemmar (de exponerade) • Välj en jämförelsegrupp (de oexponerade) • Uppföljning av kohorten (follow-up) • 4.Jämförelse av sjukdomsrater mellan den exponerade kohorten och jämförelsegruppen

  12. DEFINIERA EXPONERINGEN SÅ EXAKT SOM MÖJLIGT 1. ALLA BOENDE I ETT FÖRORENAT GEOGRAFISKT OMRÅDE 2. ALLA BOENDE INOM 3KM RADIE FRÅN UTSLÄPPSKÄLLAN 3. ALLA SOM BOTT INOM 3 KM RADIE FRÅN UTSLÄPPSKÄLLAN I MINST 5 ÅR 4. ALLA SOM BOTT INOM 3 KM RADIE FRÅN UTSLÄPPSKÄLLAN I MINST 5 ÅR OCH SOM HAR FÖRHÖJDA BLODVÄRDEN AV DEN TOXISKA FÖRORENINGEN MÅLSÄTTNINGEN ÄR ATT SKAPA KONTRAST MED AVSEENDE PÅ EXPONERING

  13. DEFINIERA EXPONERINGEN SÅ EXAKT SOM MÖJLIGT 1. ALLA BOENDE I ETT FÖRORENAT GEOGRAFISKT OMRÅDE 2. ALLA BOENDE INOM 3KM RADIE FRÅN UTSLÄPPSKÄLLAN 3. ALLA SOM BOTT INOM 3 KM RADIE FRÅN UTSLÄPPSKÄLLAN I MINST 5 ÅR 4. ALLA SOM BOTT INOM 3 KM RADIE FRÅN UTSLÄPPSKÄLLAN I MINST 5 ÅR OCH SOM HAR FÖRHÖJDA BLODVÄRDEN AV DEN TOXISKA FÖRORENINGEN MÅLSÄTTNINGEN ÄR ATT SKAPA KONTRAST MED AVSEENDE PÅ EXPONERING

  14. Genomförandet av en KOHORTSTUDIE • 1. Välj kohortmedlemmar (de exponerade) • Välj en jämförelsegrupp (de oexponerade) • Uppföljning av kohorten (follow-up) • 4.Jämförelse av sjukdomsrater mellan den exponerade kohorten och jämförelsegruppen

  15. DEN OEXPONERADE JÄMFÖRELSEGRUPPEN KAN BESTÅ AV: 1/ INDIVIDER FRÅN EN SPECIFIK POPULATION SOM ÄR SÅ LIK DEN EXPONERADE KOHORTEN SOM MÖJLIGT, I ALLA AVSEENDEN FÖRUTOM EXPONERINGEN 3/ ALLMÄN BEFOLKNING (NATIONELL ELLER REGIONAL)

  16. Genomförandet av en KOHORTSTUDIE • 1. Välj kohortmedlemmar (de exponerade) • Välj en jämförelsegrupp (de oexponerade) • Uppföljning av kohorten (follow-up) • 4.Jämförelse av sjukdomsrater mellan den exponerade kohorten och jämförelsegruppen

  17. Principiell datauppställning, kohort- och tvärsnittsstudie Exponerade Oexponerade Fall a b Population* M1 M0 Ratkvot/Relativ risk (RR) = a/M1 b/M0

  18. Informationskällor för utfallet: • Register data över mortalitet eller morbiditet • Sjukvårdsjournaler • Försäkringskassan • Frågeformulär/intervjuer (bör verifieras mot objektiv källa om möjligt)

  19. FÖRDELAR MED EN KOHORT STUDIE Effektivt vid sällsyntexponeringoch vid sjukdomar med långinduktions- ochlatens-period Kan koppla en exponering till flerautfall Om prospektiv, bra information omexponeringen, mindre risk för confounding ochtydligtemporalitetmellanexponeringochutfall

  20. EPIDEMIOLOGISK STUDIEDESIGN TVÄRSNITTSSTUDIE: I princip att betrakta som kohortstudie, men utan tidsutdräkt avseende studieperioden; prevalens och deras kvot eller differens KOHORTSTUDIE: Exponerade och oexponerade följs över studieperioden; kumulativ incidens eller incidens och deras kvoter eller differenser utgör riskmått FALLKONTOLLSTUDIE: Exponeringsfrekvensen jämförs mellan fall och kontroller; endast oddskvot/odds ratio/ kan beräknas och motsvarar incidensratkvot

  21. Genomförandet av en FALL-KONTROLL studie • 1. Välj fallen • 2.Definiera studiebasen • 3. Välj en jämförelsegrupp (kontrollerna) • 4. Insamling av exponeringsdata • 5. Analys

  22. DEFINIERA UTFALLET • MED HJÄLP AV KLINISKA FYND: ENHETLIGA DIAGNOSKRITERIER: SJUKDOMSSYMPTOM, VARAKTIGHET, MEDICINERING, VEM STÄLLER DIAGNOSEN? • MED HJÄLP AV LABORATORIEFYND: LIKARTAD PROVTAGNING, FÖRVARING, ANALYSFÖRFARANDE, UTVÄRDERING AV LAB-SVAREN • MED HJÄLP AV INTERVJUSVAR: VÄLFORMULERADE FRÅGOR, VEM FRÅGAR?

  23. Genomförandet av en FALL-KONTROLL studie • 1. Välj fallen • 2. Definiera studiebasen • 3. Välj en jämförelsegrupp (kontrollerna) • 4. Insamling av exponeringsdata • 5. Analys

  24. Studiebasen ska bestå av: De personer, som om de fick sjukdomen (blev fall) skulle ingå som fall i vår studie Ur denna studiebas hämtas kontrollerna Kontrollerna ska vara ett representativt urval ur studiebasen D v s kontrollerna ska spegla exponeringssituationen i studiepopulationen under studieperioden Det innebär att ingen association ska finnas till exponeringen bland kontrollerna

  25. Genomförandet av en FALL-KONTROLL studie • 1. Välj fallen • 2.Definiera studiebasen • 3. Välj en jämförelsegrupp (kontrollerna) • 4. Insamling av exponeringsdata • 5. Analys

  26. OLIKA TYPER AV KONTROLLER: 1. SLUMPADE POPULATIONSKONTROLLER. 2. SJUKHUSKONTROLLER MED EN ELLER FLERA ANDRA SJUKDOMAR.

  27. Genomförandet av en FALL-KONTROLL studie • 1. Välj fallen • 2.Definiera studiebasen • 3. Välj en jämförelsegrupp (kontrollerna) • 4. Insamling av exponeringsdata • 5. Analys

  28. Samla in information om tidigare exponering via: • Register (Folk-och Bostadsräkningen, Journaluppgifter etc.) • 2.Fråga- via muntlig intervju eller utskick av frågeformulär

  29. Genomförandet av en FALL-KONTROLL studie • 1. Välj fallen • 2.Definiera studiebasen • 3. Välj en jämförelsegrupp (kontrollerna) • 4. Insamling av exponeringsdata • 5. Analys

  30. Fall-kontrollstudie Exponerade Oexponerade Falla b N1 Kontroller* c d N0 (Kohort M1 M0 ) * Fristående kontrollpopulation som inte inkluderar fall Odds ratio (OR) = a/b = a/c = ad c/d b/d bc En odds ratio approximerar en rate ratio om c och d är ett representativt urval ur M1 och M0

  31. Fall-kontrollstudie EXPONERING = RÖKNING UTFALL = LUNGCANCER Rökare Icke rökare Lungcancer 33 15 Hjärtkärl-sjukdom 60 40 Odds ratio = 33x40 = 1,47 15x60 Andelen rökare i bakgrundspopulationen (befolkningen som genererade fallen) är 30 %

  32. Fall-kontrollstudie EXPONERING = RÖKNING UTFALL = LUNGCANCER Rökare Icke rökare Lungcancer 33 15 Slumpade befolknings- 30 70 kontroller Odds ratio = 33x70 = 5,13 15x30

  33. FÖRDELAR MED EN FALL-KONTROLL STUDIE Effektivt vid sällsyntsjukdomsutfall Kan kopplaettutfall till fleraexponeringar Oftastsnabbochbillig (i jämförelse med kohortstudie).

  34. Intern validitet Bakgrundspopulation Urval Urval Selektionsbias Informationsbias Confounding Slumpen ? Extern validitet (generaliserbarhet) Slutsatser

  35. Studiers informationsvärde beror av: -studiens precision (frihet från slumpmässiga fel) -studiens interna validitet (frihet från systematiska fel) - studiens externa validitet (generaliserbarhet)

  36. Studiens precision (frihet från slumpmässiga fel): PRECISION=RELIABILITET=REPRODUCERBARHET= I vilken utsträckning upprepade mätningar (studier) av ett stabilt fenomen ger samma värden. Påverkas av slumpens (chansens) inverkan = felkällor som påverkar data så att de avviker på ett slumpmässigt sätt från det sanna värdet. Låg precision ökar spridningen av mätdata vilket syns i standardavvikelse och konfidensintervall. Hög precision fås genom att öka studiestorleken (i stora material får slumpens inverkan mindre genomslag)

  37. INTERNVALIDITET= I vilken utsträckning mina data mäter vad dom avsåg att mäta. Påverkas av förekomst av bias = felkällor som påverkar data så att de avviker på ett systematiskt sätt från det sanna värdet. Ökas genom en genomtänkt studiedesign. Exempel på systematiska fel Urvals-/Selektionsfel Informations-/Observations-/Mätfel Confounding

  38. Systematiska fel Urvals(selektions)fel = "fel" individer i de studerade grupperna Ex. Överlevarbias Att studera patienter i ett sent skede (stage) av sjukdom innebär att studera en överlevar (motståndskraftigare)population. Ex. Healthy worker effect Ex. Självselektion Vem väljer att delta i forskningsstudie? Ex. Berkson bias Urvals(selektions)fel uppstår när orsakssambandet är annorlunda bland de individer som ingår i studien än bland de som borde ha ingått i studien

  39. Systematiska fel Informations-/Mät-/Observations-fel Sjukligheten inte fastställd lika för exp resp oexp i kohort Ex. Oroad företagsläkare undersöker anställda oftare Ex. Kvinnor med tidigare spontanaborter följs upp noggrannare under följande graviditeter Exponeringen inte fastställd lika för fall resp kontroller Ex. Recall bias Ex. Systematiskt bortfall

  40. Confounding För att en faktor ska vara en confounder skall två saker vara uppfyllda: Exponering Utfall Tredje variabel Skall vara associerad med exponeringen - utan att vara en konsekvens av exponeringen Skall, i sig själv, påverka utfallet - även i frånvaro av exponeringen

  41. CONFOUNDING KAN UNDVIKAS VID STUDIEDESIGNEN GENOM: RANDOMISERING RESTRIKTIONER MATCHNING CONFOUNDING KAN KONTROLLERAS FÖRI ANALYSEN GENOM: STRATIFIERADE ANALYSER MULTIVARIATA ANALYSER

  42. Stratifierad fall-kontrollstudie Exponering = Kaffedrickande Utfall = hjärtkärl-sjukdom Misstänkt confoundingfaktor = rökning > 5 koppar/dag < 5 koppar/dag Rökare Fall 31 10 Kontroller 100 35 Ej rökare Fall 2 5 Kontroller 50 210 Totalt Fall 33 15 Kontroller 150 245 Crude OR = 33 x 245/15 x 150 = 3,59 Standardiserat riskmått (SMR) =a/a* = 31 + 2 = 33 = 1.11 (100x10/35)+(50x5/210) 28,6+1,19

  43. Hills kriterier för kausalt samband • Sambandets styrka • Samstämmighet med tidigare resultat • Exponering tidsmässigt före utfallet • Dos-respons • Biologisk trovärdighet • Samstämmighet med experimentella studier

More Related