1 / 29

Bostadsadministrationens nya roll och framtidens utmaningar NBM, Svalbard 3.9.2008

Bostadsadministrationens nya roll och framtidens utmaningar NBM, Svalbard 3.9.2008 Direktör Jarmo Lindén Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. ARA förändras 2008. ARAs kontor fr å n 1.7.2008 Vesijärvenkatu 11 A, 15140 LAHTI. Lahtis ligger norrut från Helsingfors.

Download Presentation

Bostadsadministrationens nya roll och framtidens utmaningar NBM, Svalbard 3.9.2008

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Bostadsadministrationens nya roll och framtidens utmaningar NBM, Svalbard 3.9.2008 Direktör Jarmo Lindén Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet

  2. ARA förändras 2008 ARAs kontor från 1.7.2008 Vesijärvenkatu 11 A, 15140 LAHTI

  3. Lahtis ligger norrut från Helsingfors • Men inte så här mycket norrut!

  4. Var ligger Lahtis? Lahti (på svenska: Lahtis) är en huvudstad av Päijänne-Tavastland landskap, som är del av Södra Finlands län. Lahtis har cirka 100 000 invånare. Avståndet mellan Helsingfors och Lahtis är 100 kilometer. Det tar cirka en timme med tåg från Helsingfors till Lahtis .

  5. Lahtis är på utkanten av Helsingfors ”metropolområde” Lahtis Helsingfors

  6. Finansierings- och utvecklingscentralens för boendet uppgifter (ARA-lagen): • Att sörja för att statens stöd för produktion, anskaffning och ombyggnad av bostäder samt statsstöd och -borgen i anslutning tillboendet verkställs • Att styra och övervaka användningen av det arava- och räntestödsbelånade bostadsbeståndet samt i samarbete med Statskontoret ansvara för statens riskhantering i anslutning till bostadsbeståndet och –lånestocken • Att sköta expertuppgifter och informationstjänster som gäller boendet och bostadsmarknaden samt utredningar i anslutning till dessa

  7. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet:Ytterligare uppgifter enligt förordning • att utveckla statsstött byggande och reparation av bostäder • att främja planmässigt ägande, planmässig användning och skötsel av bostadsfastigheter • att stöda en kvalitetshöjning på bostadsområden och livsmiljöer • att främja utvecklingsverksamheten i anslutning till boendet

  8. Nya ARAs organisation Boendesektorn (18) D I R E K T I O N E N Gruppen för styrning av byggandet (6) Förvaltningsgruppen (12) Gruppen för fastighetsekonomi (4) Gruppen för bostadsbeståndet(4) Överdirektör Stöd för ledningen och kommunikation (6) Bostadsmarknadsgruppen(4) Direktör Dataförvaltningsgruppen (5) Finansieringssektorn (14) Finansieringsgruppen (9) Gruppen för reparationsunderstöd (5)

  9. En svår ekvation: flera uppgifter – mindre folk • Enligt statens produktivitetsprogram minskar personalen fram från 69 (2005) till 57 (2012) • Den finansieringsinsats som utlovades i regeringsprogrammet 2007-2011 för utveckling har ännu inte erhållits

  10. ARA förnyas under mångårig process • Utvecklingscentralen ARA fokuserar på att främja boende för grupper med särskilda behov, reparationsbyggande samt användning och underhåll av bostadsbeståndet • särskild uppmärksamhet fästs vid: • den åldrande befolkningens bostadsbehov • utvecklingen av bostadsområden • energieffektivt boende i enlighet med klimatpolitiska mål • mera informationstjänster kring boendet och bostadsmarknaden än tidigare

  11. Nya utvecklingsuppgifter • deltar mera än tidigare i utvecklingsprojekt kring boendet • främjar reparationsbyggande med ekonomiska och informativa medel med beaktande av strategier för reparationsbyggande • utvecklar sin kompetens och samarbetet med olika parter i fråga om boende för grupper med särskilda behov, • inleder i samarbete med miljöministeriet förberedelser för ett tväradministrativt program för att förnya förorterna, • utvecklar kompetensen för att förbättra energieffektiviteten • utvecklar asuminen.fi (boende. fi) -portalen samt • bistår med expertis och informationsstyrning i anslutning till boendet och bostadsmarknaden

  12. Påbörjade normala hyresbostäder, specialbostäder och bostadsrätter, bostäder st. l 14 000 Specialgruppers bost. Bostadsrättsbost. 12 000 Normala hyresbost. 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2079 2835 1361 1184 2062 1898 2007 1939 Specialgruppers bost. 3175 2638 1527 638 500 415 297 333 Bostadsrättsbostäder 4513 6312 4566 3211 1694 1466 881 708 Normala hyresbostäder ARA-bostädernas produktion 2000 - 2007: Radikal minskning – från normala till specialbostäder

  13. Ansökningarna växer igen: Nybyggande ansökningar till ARA i början av året 2001-2008 Bostäder i ansökningar st.

  14. Socialt bostadsbestånd i framtiden? (1/2) • ”Framgången” på bostadsmarknaden eliminerar inte ”bostadsfrågan” bostadspolitik och stödåtgärder från den offentliga makthavaren behövs • Hyres- och bostadsrättsbostäder till skäliga priser till tillväxtcentren både av närings- och socialpolitiska orsaker • Erfarenheterna visar att det produceras barafå fritt finansierade hyresbostäder åtgärder från stat och kommun behövs • Om statsstödet är litet eller inget alls känns stränga begränsningar inte rimliga och produktionen uteblir • EU:s krav på statsstöd måste beaktas

  15. Socialt bostadsbestånd i framtiden? (2/2) • Kommunernas konkurrens om goda skattebetalare har höjt produktionen av ägarbostäder och sänkt hyresbostadsproduktionen • Särskilt i Helsingforsregionen regeringsprogrammet: metropolitiken • Mera flexibilitet än tidigare och beaktande av den lokala situationen: byggande och rivning samtidigt • Behovet av stöd för grupper med särskilda behov och de åldrande ökar kommunernas roll som garanter för ”social harmoni” • Utveckling av det befintliga hyresbostadsbeståndet

  16. Bostadspolitikens utmaningar • de framtida utmaningarna för bostadspolitiken är samtidigt en utmaning för socialstaten (välfärdsstaten) • som det nu ser ut finns väldigt små marginaler • anpassning av bostadspolitiken – fortsättningen? • kan man genom bostadspolitik motverka att tudelningen i samhället inte fördjupas?

  17. Bostadspolitikens utmaningar:Befolkningskoncentrationen • Finland är fortfarande ”mest landsbygd” i Norden, men ……befolkningen koncentreras till huvudstadsregionen och några tillväxtcentra • Följden är växande efterfrågan på bostäder och stigande tomtpriser • hyresbostädernas betydelse speciellt för utbudet av arbetskraft i servicebranscherna

  18. Bostadspolitikens utmaningar:Huvudstadsregionen • Tryggande av ett tillräckligt utbud på tomter • planeringssamarbete mellan kommunerna och aktiv markpolitik • Tryggande av ett tillräckligt utbud på bostäder • Tryggande av utbudet på hyresbostäder

  19. Kommultidningen 7/2008 (3.4.2008) • ”En stor del av de områden i Finland som förlorar befolkning töms helt fram till 2030, varnar det samnordiska forskningscentret Nordregio.” • ”I Finland förväntas befolkningen växa längs sydkusten mellan Åbo och Borgå och antas bilda en kil som sträcker sig från Helsingfors till Tammerfors och Lahtis. • ”Flera områden i Finland som nu förlorar befolkning töms helt i och med att de åldringar som bebor dem dör bort” • ”År 2030 bor bara enstaka finländare i skogen.”

  20. Bostadspolitikens utmaningar:Områden som förlorar befolkning • en behärskad nedkörning av det befintliga bostadsbeståndet • ändring av användningsändamålet • försäljning, om marknad finns • rivning • hantering av finansieringsriskerna • statens risker • risker för privata finansieringsinstitut

  21. Bostadspolitikens utmaningar: Befolkningsstrukturen • kommer den jämna inkomstfördelningen i Norden att bestå? • låginkomsttagarnas boende • utveckling av bostadsstödet – räcker medlen till stöd för att utjämna skillnaderna i boendet • finns det produktion av hyresbostäder och ett bostadsbestånd till rimliga priser • den åldrande befolkningen förutsätter invandring • ett finländskt specialproblem • invandrarboende och segregationproblem

  22. Bostadspolitikens utmaningar:Önskeboende versus realism • Att äga sin bostad – det passar inte alla • Att äga ett egnahemshus – splittras samhällsstrukturen allt för mycket • Att bo stort – belastar en stor bostad tills vidare klimatet alltför mycket • I en undersökning om finländarnas mål för boendet uppger hälften att de bor i sin önskebostad

  23. Bostadspolitikens utmaningar:Klimatet • Förbättring av byggnadernas energieffektivitet • lågenergihus i nyproduktionen • energiunderstöd för det gamla beståndet • samhällsstrukturen harmoniseras i planeringen • Beredskap för extrema väderfenomen • normer för nyproduktionen • problem i det gamla beståndet • byggnadsplanering i samhällena • är det vettigt med havsutsikt

  24. Det krävs svåra beslut för att stävja klimat-förändringen – och de berör i mycket boende och samhällsstruktur Förändring (ºC) fram till 2080 Scenario Stegring i temperatur A1FI 6.4 (3.8 – 9.0) A2 5.1 (3.1 – 7.0) A1B 4.4 (2.5 – 6.3) A1T 4.1 (2.4 – 5.8) B2 3.9 (2.3 – 5.5) B1 3.2 (1.5 – 4.9) Temperaturförändring (Cº)

  25. Bostadspolitikens utmaningar: Främjande av ombyggnad • Fastighetsägarnas beredskap att reparera och underhålla sitt bostadsbestånd • i Finland är det spridda ägandet av den stora mängd bostäder i formen bostadsaktiebolag ett speciellt problem när det gäller ombyggnad • att hålla förorterna i ett skick som gör dem tilldragande att bo i

  26. Bostadspolitikens utmaningar:Utbudet för grupper med särskilda behov • Boendet för den växande gruppen åldringar • serviceboende • lösningar för att bo hemma • Grupper med olika handikapp: utvecklingshämmade, rörelsehindrade osv. • från anstalt till ett självständigare boende • Bostadslösheten minskas • långtidsbostadslösheten undanröjs • boendet stöds

  27. ”Fattigvårdens” utvecklingslinje från 1800-talet till idag • Bortauktionering till lägst bjudande på 1800-talet • Fattighusen (förordning om fattigvård) • Kommunalhem • Åldringshem • Anstaltsvården fortfarande mest omfattande i Finland bland västländerna! • Planer på att köra ner anstalter för handikappade och få över 75-åriga ut ur anstalter och in i självständigt boende • Självständigt boende baserat på öppna tjänster = namnskylt på dörren! • ARA med i strukturförändring för att skapa förutsättningar för ett humant liv

  28. ARAs utvecklingslinjer i ett nötskal • Från verkställighet till utveckling (nya innovation och tilllämpning) • Utvecklingen av socialt hyresboende och socialt bostadsbestånd fortfarande central uppgift • Tyngdpunkten för stöden ligger mera än tidigare på långivningen för grupper med särskilda behov: • ”från bank till socialbyrå” • Utvecklingen av bostadsbeståndet betonas • Samhällsstruktur, klimat- och energifrågor • Informationstjänsternas roll stärks • Bostadsmarknadens funktionalitet • Mer med mindre – ökad produktivitet • särskilt elektroniska tjänster • Samarbete och nätverkande betonas

  29. Richard Scarry: Vad människorna gör? Tammi 1994 Tack! www.ara.fi www.asuminen.fi

More Related