1 / 14

FL 2 kap 3

FL 2 kap 3. Prismekanismen Vi ska nu studera interaktionen mellan företagen och dess kunder i det ekonomiska kretsloppet Fokus för kapitel 3 : - Marknadens utbud och efterfrågan - Regleringar och ingrepp. Kap 3. Det ekonomiska kretsloppet (fig 3.1 s 58)

spencer
Download Presentation

FL 2 kap 3

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. FL 2 kap 3 Prismekanismen Vi ska nu studera interaktionen mellan företagen och dess kunder i det ekonomiska kretsloppet Fokus för kapitel 3 : - Marknadens utbud och efterfrågan - Regleringar och ingrepp

  2. Kap 3 Det ekonomiska kretsloppet (fig 3.1 s 58) Visar en förenklad bild av samhällsekonomin bestående av företag och hushåll Inom ramen för detta kretslopp uppkommer tre grundfrågor : - Vad skall produceras? - Hur skall det produceras? - Hur skall produktionsresultatet fördelas? Svar: Beroende på 2 olika grundsystem, marknadsekonomi eller planekonomi

  3. Kap 3 Marknadsekonomi I marknadsekonomin avgörs produktionsresultatets fördelning utav hur de olika produktionsfaktorerna värderas på den s.k. faktormarknaden Dvs vad företagen är villiga att betala för arbetskraften, naturtillgångarna och kapitalet som hushållen förfogar över, samt vad hushållen begär för att bjuda ut dessa produktionsresurser Produktionens inriktning och metoder beror på en kombination utav vad hushållen efterfrågar samt på vilken produktionsteknik som finns tillgänglig Företagen söker sig till den kombination av produktion och produktionsmetod som ger högst vinster

  4. Kap 3 Planekonomi I en Planekonomi avgörs såväl produktionsteknik, produktionens inriktning och Fördelningen utav resultatet av centrala politiska beslut. Ex : Sovjet, Kuba Blandekonomi En kombination utav ovan nämnda system, ex är Sverige, Norge etc.

  5. kap 3 Utbud och efterfrågan (marknadsekonomi) Grundmodellen för varor och tjänster - Används för att analysera hur resurserna fördelas i en marknadsekonomi - Visar hur utbud och efterfrågan samspelar på marknaden och skapar priser - Grov förenkling av verkligheten för att skapa förståelse för marknadens olika mekanismer - Besvarar vad som händer om priset ändras el omvänt vad som orsakade förändringen och vad som händer om ny teknik införs el om konsumenterna köpkraft ökar etc

  6. kap 3 Ex marknadsmodellen skjortor fig 3.2 s 61 Efterfrågekurva (konsumenten) Styrs av en rad olika faktorer, b la individens inkomst, behov, alternativa klädesplagg, mode, smak och priset på skjortor Antagande : enbart pris förändras på kort sikt, övriga faktorer är konstanta Priset avgör storleken på efterfrågan Minskad efterfrågan (negativt samband) vid höjt pris pga avtagande marginalnytta Varje punkt på kurvan visar vilken kvantitet konsumenterna efterfrågar vid givna priser Efterfrågekurvans Priselasticitet (priskänslighet) Flack kurva innebärhögefterfrågeelasticitet, dvs liten prishöjning leder till stor minskning utav efterfrågan. Brant lutning innebär liten elasticitet

  7. kap 3 Utbudskurva Styrs av b la tillverkningskostnader, företagsmål, regleringar Som innan ändras enbart priserna på kort sikt, ej teknik För att öka produktionen utav skjortor måste företaget anställa mer personal som måste dela på samma maskinpark, deras bidrag per anställd minskar = avtagande avkastning = marginalkostnaden stiger = företaget kräver höjt pris för att ha råd att tillverka mer = positivt samband Utbudskurvans Priselasticitet (priskänslighet) Flack kurva innebärhögutbudselasticitet, dvs liten prishöjning leder till stor ökning utav utbudet. Brant lutning innebär liten elasticitet.

  8. kap 3 Jämvikt i modellen Jämviktspris och kvantitet fig 3.4 s 61 Det pris och den kvantitet där marknaden är i jämvikt. Kommer alltid att råda på lång sikt på en fri och öppen marknad Jämviktskvantiteten och dess pris är optimal Dels för att här kan alla köpare som är villiga att handla till detta pris hitta en säljare och alla säljare som är villiga att sälja till detta pris hittar en köpare Marginalkostnad = marginalnyttan för konsumenten Marginalkostnad = marginalintäkten för producenten

  9. Kap 3 Utbudsöverskott fig 3.5 s 64 Priset högre än jämvikt = producenterna bjuder ut mer än vad som efterfrågas Efterfrågeöverskott fig 3.6 s 65 Priset lägre än jämvikt = konsumenterna efterfrågar fler skjortor än vad som finns på marknaden

  10. Kap 3 Prissignalernas betydelse Innan: Teknik, inkomster, smak etc var konstanta, enbart priset ändrades och rörelser längs med kurvorna Nu: Ovan faktorer kan ändras, ex ökade inkomster och bättre produktionsteknik = skift i kurvorna istället för rörelse längs med

  11. kap3 Ny teknik fig 3.7 s 66 Ex nya bättre symaskiner som sänker produktionskostnaderna och klarar snabbare tillverkning =kurvan skiftar nedåt utåt = pris ned och kvantitet upp till ny jämvikt. Detta pga priset inte behöver vara lika högt för att täcka produktions -kostnaderna då marginalkostnaden sjunker för producenterna Ökade inkomster för konsumenterna fig 3.8 s 67 Vid ett givet pris får konsumenten råd att köpa fler skjortor = ökad efterfrågan = kurvan skiftar uppåt utåt = pris och kvantitet upp till ny jämvikt Slutsats: Priset signalerar för båda parter hur de i egenintresse kan agera idfa de hade all information och som mål att maximerna samhällets nytta = effektivt

  12. kap 3 Regleringar och ingrepp Regleringar (prisregleringar) införs då den politiska makten inte accepterar den fria marknadens användning utav resurserna eller fördelningen av dess resultat Ex att jämviktspriset på en vara/tjänst anses för högt för gemene man alt vissa grupper Ex reglering av bostadsmarknaden fig 3.9 s 71 maxpris = pris under jämvikt vid fri hyressättning = bostadsbrist Skapar möjlighet för en svart marknad och ”kräver” därmed ransoneringsapparat, ex bostadskö

  13. kap 3 Ex jordbruksregleringar fig 3.10 s 74 Minipris = pris över jämvikt vid fri marknad = utbudsöverskott Leder till s.k. dumpning utav överskottet, ex i Afrika = slår ut den inhemska produktionen Alternativ till regleringar Reglering utav prismekanismen kan vara skadligt och svårt att överblicka (prissignalerna funkar inte), det finns bättre sätt att söka styra resursanvändning samt resursfördelning där man kan överblicka dess effekter Ex kan man använda sig utav kontantbidrag (barnbidrag o bostadsbidrag) för att stärka vissa gruppers köpkraft

  14. kap 3 Sammanfattning: I en ren marknadsekonomi avgörs produktionens inriktning samt resultatets fördelning av hur utbud och efterfrågan på produktionsfaktorerna samspelar på marknaden, leder till jämvikt I den enkla modellen antas priset vara avgörande för efterfrågan och utbud, andra faktorer är fasta Efterfrågeöverskott höjer priset, utbudsöverskott sänker priset I en marknadsekonomi är prisförändringar de signaler som sprider information om förändrade förutsättningar och som leder till att marknader kommer i jämvikt Regleringar sätter marknadsmekanismen ur spel och ger samhällsmässiga kostnader Reglering som innebär pristak leder till efterfrågeöverskott, reglering som sätter minimipris ger utbudsöverskott

More Related