Handelspolitik

Handelspolitik PowerPoint PPT Presentation


  • 180 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Teman fr denna del. Om lnderna tjnar p frihandel, varfr protektionism?Hur pverkar handelspolitik handel och vlfrd?Handelspolitiska medel (kap 8)Effekter av tullar, kvoter och andra handelshinderMotiv fr och emot handelsbegrnsningar (kap 9)Ekonomisk integration (Gullstrand

Download Presentation

Handelspolitik

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


1. Handelspolitik K&O kap 8-11

2. Teman för denna del Om länderna tjänar på frihandel, varför protektionism? Hur påverkar handelspolitik handel och välfärd? Handelspolitiska medel (kap 8) Effekter av tullar, kvoter och andra handelshinder Motiv för och emot handelsbegränsningar (kap 9) Ekonomisk integration (Gullstrand & Olofsdotter i Marknad och Politik) Handel och utvecklingsstrategier (kap 10) Argument för en aktiv handelspolitik; effekter av globalisering och dess utmaningar (kap 11) 2

3. Handelspolitiska instrument Kap. 8

4. Detta avsnitt behandlar Tullar (specifika eller ad valorem: % av importvärde) Icke-tariffära handelspolitiska instrument Exportsubventioner Kvoter (Frivilliga exportbegränsningar) (Administrativa och tekniska handelshinder) Medlen används selektivt, dvs. val av medel, storlek och utformning anpassas individuellt vara för vara efter lämplighet och motiv ? Analyseras i partiell jämviktsansats (tittar på en vara) 4

5. Bestämning av världsmarknadspris Studerar bara en vara i två länder, Home och Foreign Under autarki är PH > PF ? vid handel importeras varan i Home och exporteras från Foreign Härled ländernas exportutbud (XS) och import-efterfrågan (MD) (Fig. 8.1 och 8.2 i K&O) Kombinera importefterfrågan och exportutbud för att få världsmarknadspris, PW (Fig. 8.3 och 8.4 i K&O) 5

6. Effekt av tull på priset Tull ? en kil mellan det pris säljaren (exportlandet) får och det pris konsumenten i importlandet betalar ? Visas grafiskt genom kil mellan XS och MD Världsmarknadspriset ? medan priset inklusive tullen i importlandet ? 6

7. Priseffekter av tull då ’litet land’ inför Ett litet land kan definitionsmässigt inte påverka världsmarknadspriset Exportutbudet på världsmarknaden blir därför horisontellt Om tullkil nu införs mellan XS och MD så stiger det inhemska pris med hela tullsatsen ( (K&O Fig. 8.5) Observera att världsmarknadspriset alltså inte ändras! 7

8. Välfärdsanalys av vinster från handel Vinsterna från importaktiviteten kan delas upp i Ökat konsumentöverskott (KÖ) till följd av lägre pris (K&O, Fig. 8.6 och 8.7) Minskat inhemskt producentöverskott (PÖ) till följd av lägre pris (K&O, Fig. 8.8) Visa att importen ger en nettovinst På motsvarande sätt leder export till en nettovinst. KÖ från den inhemska marknaden för exportprodukten minskar men producentöverskottet ökar mer ? en nettovinst 8

9. Vilka grupper tjänar och vilka förlorar på internationell handel? Konsumenterna av importvaran gynnas och konsumenterna av exportvaran förlorar Exportbranschen tjänar och den import-konkurrerande branschen missgynnas Produktionsfaktorer som används intensivt i exportbranschen gynnas medan andra missgynnas Slutsats: Handel leder till inkomstfördelningar mellan olika konsumenter, branscher och faktorägare 9

10. Välfärdseffekter av tull: Stort land Fig. 8.9 i K&O PÖ? med area a KÖ? med area a+b+c+d tullintäkt area c+e Nettokostnad tullar = konsumenternas förlust minus producenternas vinst minus tullintäkt = = b+d-e b: dyrare inhemsk produktion jämfört med import d: snedvridning i konsumtionen e: en vinst som beror på förbättrade t-o-t Nettokostnaden kan vara positiv eller negativ 10

11. Välfärdseffekter av tull: Litet land Om litet land inför tull ändras inte världsmarknadspriset, utan inhemska priset stiger med hela tullsatsen Analysen nästan som tidigare, men område e försvinner Slutsats: Ett litet land får alltid en positiv nettokostnad av tull 11

12. Optimal tull: Den tull som optimerar välfärden Stort land: upp till en viss nivå blir vinsten av förbättrade terms-of-trade större än kostnaden genom snedvridningar i produktion och konsumtion Litet land: kan inte påverka det internationella priset ? optimala tullen = 0 Se fig. 9.2 12

13. Observera att... Tull på insatsvaran höjer kostnaden för producenten av slutprodukten: denne missgynnas Ex: Tull på timmer missgynnar en producent av trämöbler Tull på färdigvaran höjer priset som producenten kan ta ut: denne gynnas Ex: Tull på trämöbler gynnar producenten av trämöbler 13

14. Exportsubventioner (figur 8.11 i K&O) En typ av skydd där man ger inhemska producenter en subvention istället för att begränsa importen. I detta fall ges subventionen enbart per enhet export ? att även inhemska priset drivs upp Stort land: nettoförlusten utgörs av snedvridning i produktion och konsumtion samt försämrade t-o-t Litet land: påverkar ej t-o-t (slipper den förlusten) Exportsubventioner sänker alltså välfärden för små och stora länder: Varför inför länder dem? Exportsubventioner inom jordbruket är en stridsfråga i de pågående förhandlingarna om nytt multilateralt handelsavtal i Världshandelsorganisationen (WTO) 14

15. Importkvoter litet land Importen regleras genom införandet av import-kvot, dvs. genom att ange det maximala antalet enheter som får importeras (K&O, Fig 8.13) Utgå från PW och begränsa importen ? brist ? priset ? på den inhemska marknaden Likhet med tull men inga tullinkomster Vem får ’knapphetsräntan’? Staten säljer licenser Importören Exportörerna organiserar sig ? höjer priset 15

16. Andra icke-tariffära handelspolitiska instrument Frivilliga exportbegränsningar Begränsning av importinnehållet i inhemsk produktion, dvs. regionalt innehåll i produktionen Subventionerade exportkrediter Statlig upphandling (inhemska producenter gynnas) Medel som kan användas i protektionistiskt syfte Administrativ behandling (rigorös, kostsam) Tekniska krav och standards t ex vad gäller hälsa och säkerhet för konsumenten 16

17. Sammanfattning Handelspolitiska instrument påverkar varupriset i landet som inför dem Exempelvis ökar tullar och importkvoter priset i det egna landet Om landet är stort på den aktuella marknaden så påverkas även världsmarknadspriset Handelspolitiska instrument påverkar också välfärden Små länder får lägre välfärd av att införa t.ex. tull eller importkvot, medan välfärdskostnaden för stora länder kan kompenseras genom förbättrade terms-of-trade 17

18. Handel och politisk ekonomi K&O Kap 9

19. Avsnittet behandlar Ekonomiska argument för och emot frihandel Varför ser den förda handelspolitiken ut som den gör? Problemet med kollektiva val Internationella handelsförhandlingar och Världshandelsorganisationen (WTO) Syfte, historik, principer, pågående förhandlingar Ekonomisk integration Olika former: t.ex. frihandelsområden, tullunioner Analys av effekter på handel och välfärd 19

20. Ekonomiska argument FÖR frihandel Effektivitetsargument Frihandel ? minskade snedvridningar dvs. effektivt utnyttjande av världens resurser Dynamiska vinster stordriftsfördelar i produktionen stimulerar teknisk och marknadsmässig utveckling en sluten ekonomi domineras av intressegrupper, som agerar i eget och inte i nationens intresse 20

21. Ekonomiska argument MOT frihandel (baserade på nationell välfärd) Optimala tullen: se kap. 8 Inhemska marknadsmisslyckanden t ex arbetslöshet och brister i marknadens förmåga att allokera resurser privat nytta av produktion lägre än samhällelig (Fig. 9.3) som kan bero på teknologiska spridningseffekter Uppfostringstullar – se kap. 10 samt ”global felallokering” kap. 6 ”Strategisk handelspolitik” – se kap. 11 21

22. Varför handelsbegränsningar? Empiriskt sett väljer länder ofta att begränsa handeln trots att argumenten FÖR frihandel oftast bedöms som starkare av ekonomer: varför? Handel ? vissa grupper förlorar medan andra tjänar Kollektiva val Förluster som orsakas av handelshinder små för enskilda individer Små välorganiserade grupper tjänar ? i kollektivets men inte i enskilda individers intresse att agera Alltså: mer lobby mot frihandel än för! Starkt skyddande sektorer: Jordbruk och klädesindustrin 22

23. Fördelar med internationella förhandlingar Intresse för exportindustrin att lobba för borttagande av handelshinder hemma som ”betalning” för liberalisering på exportmarknaden Jämnare politisk process Undvika handelskrig Exempel: Tabellen i nästa ruta visar utfallen för USA och Japan när dessa väljer strategin frihandel respektive protektionism Utan förhandlingar väljer båda protektionism Med förhandlingar kan länderna trovärdigt förbinda sig till frihandel 23

24. Tabell 9.3 i K&O: (Tillämpning av fångarnas dilemma) 24

25. Handelsförhandlingar: Lite historik 1947: General Agreement on Tariffs and Trade (GATT) Regelverk för varuhandel samt ramverk för (multilaterala) förhandlingar om handelspolitik Sverige skrev under GATT 1950 Mellan 1947 och 1995: Åtta avslutade förhandlingsrundor där bl.a. tullar sänkts 1995: World Trade Organization (WTO) skapas som ett resultat av Uruguayrundan som pågått 1986-1994. 2001: Den ännu oavslutade Doharundan påbörjas 25

26. WTO GATT ingår i WTO som regelverk för varuhandel. I WTO även bl.a. regelverk för tjänstehandel (GATS), avtal om immaterialrätter (intellectual property rights) (TRIPS), samt mekanism för att lösa handelspolitiska dispyter. WTO har för närvarande 153 medlemmar Se www.wto.org 26

27. MFN-principen En av huvudprinciperna i WTO (och tidigare GATT) är MFN-principen (most favoured nation) Denna regel förbjuder diskriminering. Det är sålunda inte tillåtet att erbjuda ett enskilt medlemsland lägre tullar (eller motsvarande handelshinder) än andra medlemsländer Undantag från MFN regional integration - t.ex. frihandelsområden handelspreferenser: tillåtet ha lägre handelshinder mot u-länder om man behandlar alla dessa lika, förutom de s.k. minst utvecklade länderna som får gynnas ytterligare 27

28. Doharundan Den nuvarande rundan av multilaterala handelsförhandlingar inom WTO startade 2001 och fick officiellt namnet Doha Development Agenda Förhandlingarna gäller bl.a. Jordbruk: Minska exportsubventioner och jordbruksstöd Tjänster: Minskade hinder för utländska producenter inom områden som finansiella tjänster, transporter, tele etc. Tillverkningsindustrin: Minska hinder vad gäller i synnerhet ’känsliga varor’ som textilier ”Singapore-frågorna”: Offentlig upphandling, investeringar, konkurrenspolitik samt trade facilitation Rundan är inte i närheten av slutligt avtal Sverige förhandlar genom EU 28

29. Ekonomisk Integration K&O ss. 232-36 Gullstrand & Olofsdotter: Sverige i EU, från Marknad och politik ss. 377-386

30. Ekonomisk integration (Regional integration) GATT-regler tillåter undantag från MFN om: handelshinder mot tredje land inte ökar total frihandel införs mellan medlemsstaterna Former av integration: frihandelsområde varje land har individuell yttre handelspolitik tullunion: frihandel inom unionen gemensam yttre handelspolitik 30

31. Former av integration (forts) gemensam marknad fri rörlighet arbetskraft och kapital ? tendens för faktorprisutjämning (kapitalavkastning och löner) Avreglering valuta- och kapitalmarknader underlätta arbetskraftsrörlighet ekonomisk union inre marknad, stärkt konkurrens, regionalpolitik och samordning av penning- och finanspolitik politisk union ansvarig inför ett parlament 31

32. Statiska effekter på handel Frihandelseffekt: handelsalstring (trade creation) innebär omallokering till de mest effektiva producenterna när handelshindren slopas ? ökad specialisering där produktionen flyttas från hög- till låg-kostnadsproducenter konsumtionseffekt Protektionistisk effekt: handelsomfördelning genom gemensam yttre tull (trade diversion) innebär överflyttning av import från billigaste producenten på världsmarknaden till dyrare producent inom unionen 32

33. Tullunion med handelsalstring respektive handelsomfördelning Analysera effekterna av en tullunion i termer av handelsalstring och handelsomfördelning samt hur effektens storlek påverkas av: efterfrågekurvans elasticitet utbudskurvans elasticitet storleken på skillnaden mellan världsmarknadspris och unionspartnerns produktionskostnad Fördjupning: Kan analysera effekterna av fördjupad integration som att handelskostnaderna ? 33

34. Dynamiska effekter Kan över tid få fler positiva effekter: Ökad effektivitet och tillväxt genom ökad konkurrens skaleffekter, dvs. bättre utnyttjande av olika typer av stordriftsfördelar Men även... Polarisering, dvs. ökade olikheter i tillväxt och en mer ensidig näringsstruktur i medlemsländerna risk för att expansiva branscher, kapital och utbildad arbetskraft söker sig till vad som blir tillväxtregioner kräver åtgärder för regional utjämning 34

35. Empiriskt exempel: Sverige i EU - effekter av EU:s inre marknad Tendens till ökad koncentration av produktionen och ökade olikheter mellan medlemsländerna under 1990-talet Priskonvergens: genomsnittlig prisskillnad inom EU15 sjönk från 17.4 % år 1995 till 13.6 % år 2004 Strukturomvandlingseffekter (i form av minskade priskostnadsmarginaler och högre konkurrenstryck) större i de mindre medlemsländerna Svårt att särskilja effekter av skapandet av den inre marknaden från den allmänna globaliseringen 35

36. Mer empiri: Ekonomisk integration U-land med u-land: mycket vanligt, men misslyckas ofta pga för liten gemensam marknad och industrisektor ? ineffektiv produktion bakom hög yttre tullmur några länder mer industriellt utvecklade ? handelsomfördelning, polarisering, vinsterna fördelas ojämnt Ex: Southern Africa Customs Union; Economic Community of West African States; Mercosur U-land med i-land (olika utvecklingsnivåer) interhandel ?? ? stora anpassningskostnader i-land stor marknad ger möjlighet för specialisering i u-landet Ex: NAFTA; EU:s frihandelsområden med Chile och länder kring Medelhavet I-land med i-land. Baseras på stordriftsfördelar (av olika slag) på stor marknad ? vinst genom ökad intrahandel Ex: EU, EFTA, EU:s nya frihandelsområde med Sydkorea 36

37. Handelspolitik i utvecklingsländer K&O Kap 10

38. Handel och utvecklingsstrategier ”Utvecklingsländer” är en extremt heterogen grupp Går det att säga något generellt om vilken handelspolitik ett ”u-land” bör föra? Kapitel 10 tar upp två strategier som länder historiskt har använt för att försöka nå ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom: Importsubstitution Exportinriktad politik 38

39. Importsubstitution Importsubsitution: Begränsar import genom s.k. uppfostringstullar och ersätter istället med inhemsk produktion av varan för att hjälpa den inhemska industrin att växa och bli konkurrenskraftig. Denna politik bygger på hypotesen att landet har en potentiell komparativ fördel i den vara man initialt importerar. På sikt – då industrin vuxit sig starkare – ska tullen tas bort igen, och då är industrin enligt planen internationellt konkurrenskraftig. Vanligt på 1950-70-talen. I bakgrunden fanns rädsla för att fastna i beroende av råvaruexport där priserna fluktuerar mycket. Alltså ansågs det viktigt att stärka industriproduktionen. 39

40. Argument FÖR uppfostringstullar Externa stordriftsfördelar (jfr kap. 6) Dynamiska stordriftsfördelar (jfr kap.6) Initiala kostnader för anpassning av teknologi till lokala förhållande, upparbetning nya marknader etc. Risk för att ett potentiellt effektivt u-land inte kommer in på marknaden Kombinerat med icke fungerande kapitalmarknader ? investeringarna blir lägre än vad som är samhällsekonomiskt optimalt ? motiv för stöd, t.ex. uppfostringstullar 40

41. Argument MOT uppfostringstullar Svårt att identifiera marknadsmisslyckanden exakt Kan ges till företag utan förutsättningar U-landet saknar utbildad arbetskraft, entreprenörer, tillgång på företagsnära tjänster etc. För liten inhemsk marknad Svårt att ta bort tullar ? i stället ineffektiv industri Utan internationell konkurrens pressas företagen inte till förnyelse och innovation Kostnader för konsumenterna 41

42. Exportinriktad politik Bakgrund: The East Asian Miracle. Mycket stark ekonomisk tillväxt i Japan efter andra världskriget Asiatiska tigrarna efter 1960: Hong Kong, Taiwan, Sydkorea och Singapore Malaysia, Thailand, Indonesien, Kina: slutet av 1970-talet och framåt Dessa länder har samtidigt varit förhållandevis öppna för handel. Tolkning? Alternativ 1: Exportinriktad industri- och handelspolitik (små handelshinder) ger ekonomisk tillväxt Alternativ 2: Stark tillväxt av andra skäl ger stor handel 42

43. Exportinriktad politik Hur har de framgångsrika ländernas politik sett ut? Delvis till stöd för tolkning 1: Handelspolitik: Öppnare än många andra u-länder, men inte fullständig frihandel Industripolitik: Förutom tullar, importrestriktioner och exportsubventioner till vissa utvalda industrier även t.ex. billiga statliga lån och stöd till forskning och utveckling Dock stora skillnader inom gruppen av länder, samt exempel på misslyckat stöd. 43

44. Exportinriktad politik Till stöd för tolkning 2: Länderna har också högt sparande (vilket ger höga investeringsnivåer) samt stora satsningar på utbildning Möjligen är detta viktigare än handels- och industripolitiken? Slutsats? Forskningen pågår! Även om handelns exakta betydelse för utveckling inte är helt klar så är en det dock en vanlig uppfattning att handelsliberalisering på lång sikt gynnar utvecklingsländer. Frågan är snarare om det är detta område eller andra typer av reformer som ger störst effekt i början av utvecklingsprocessen. 44

45. ’Kontroverser’ vad gäller handelspolitik och globalisering K&O Kap 11

46. Argument för en aktiv handelspolitik i-land Högteknologisk industri Jämför argument i kapitel 9! Dynamiska stordriftsfördelar: temporärt stöd för att klara konkurrensen från etablerad industri vid potentiella komparativa fördelar Positiva externa effekter: Produktion (högteknologisk industri) genererar kunskap som ger vinster för andra företag och samhället i sin helhet individuella företag drar nytta av andra företags FOU och innovationer och produktion via kunskapsspridning, upplärning av arbetskraften etc. utan att betala för det ? samhällsekonomisk vinst > privatekonomisk vinst ? motiv för subventionera skapandet av ny kunskap (FoU) Internationaliseringen ? alla länder får del av vinsterna 46

47. Strategisk handelspolitik Vinster i företag under ofullständig konkurrens och internationell konkurrens om dessa vinster Subventioner och annat stöd (t ex stödköp flyg-plan) ? ökad vinst i utlandsförsäljningen Skrämma bort konkurrenter 47

48. Globalisering och löner Samband mellan ökad handel och låga löner i utvecklingsländer? Ricardo: Fattiga länder vinner (som helhet) på att handla med andra även om man ”konkurrerar med låga löner” – en produktionsfaktor medför vinster för alla Heckscher-Ohlin: Handel påverkar inkomstfördelning Den rikliga faktorn gynnas av handel Handel borde öka lågutbildades löner Alltså: handel bör om något vara positivt för lönerna i utvecklingsländer! 48

49. Globalisering och arbetsförhållanden Bör man begränsa handeln (t.ex. genom klausuler i handelsavtal) om inte usla arbetsvillkor förbättras? Dilemma: Bättre villkor kan medföra… Lägre löner för att bibehålla konkurrenskraft Minskad sysselsättning Bättre för de som behåller jobbet, sämre för resten Dessutom: Protektionistiskt svepskäl? Möjlig lösning? Någon form av ”rättvisemärkning” EU belönar länder med goda arbetsförhållanden genom lägre tullar (”konkurrensfördel genom goda villkor”) 49

50. Globalisering och miljö Negativt samband mellan handel och miljö? Kan i analysen bl.a. inkludera: Transporter Förväntar sig negativa effekter, men transportsätt spelar roll Miljöpåverkan av produktionen Har potentiell handelspartner mindre eller mer miljöpåverkande produktion? Ex: Energikrävande grönsaksodling i växthus i Norden eller importera från andra länder? 50

51. Forts. Globalisering och miljö Miljö och fattigdom Begränsad handel för att minska miljö-påverkan kan också ge sämre förutsättningar för tillväxt och fattigdomsreduktion ”Pollution Havens” Handel möjliggör att produktionen flyttas från länder med sträng miljölagstiftning Protektionism Risk för krav på miljöklausuler av protektionistiska skäl 51

52. Forts. Globalisering och miljö Vad händer med miljön när länder blir rikare (t.ex. på grund av handel)? Environmental Kuznets’s curve Initialt tycks miljöförstöring öka pga ökad produktion Över en viss inkomstnivå tycks den sedan minska igen Ändrade konsumtionsmönster? Ändrade produktionsmönster? Bättre teknik? Efterfrågan på strängare miljölagstiftning? 52

  • Login