Vattenförvaltning
Download
1 / 57

Vattenförvaltning för efterbehandlare - PowerPoint PPT Presentation


  • 184 Views
  • Uploaded on

Vattenförvaltning för efterbehandlare. Eller Hur får vi kemin att stämma mellan de två skråna?. Gudrun Bremle. Allt vatten ska ha en god kvalitet och kvantitet för både människor och natur. Både idag och i framtiden. Vattenförvaltningens övergripande mål.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Vattenförvaltning för efterbehandlare' - senwe


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

Vattenförvaltning

för

efterbehandlare

Eller

Hur får vi kemin att stämma mellan de två skråna?

Gudrun Bremle


Allt vatten ska ha en god kvalitet och kvantitet för både människor och natur.

Både idag och i framtiden

Vattenförvaltningens övergripande mål


Vattenförvaltningen gör rent juridiskt….. människor och natur.

  • Vattendirektivet

    • Vattenförvaltnings förordningen (SFS 2004:660) och tillhörande föreskrifter

    • Miljöbalken

    • Plan och Bygglagen mm

  • Grundvattendirektiv

    • Grundvattenförordning

  • Dotterdirektiv om prioämnen

    • NV lämnat svar på regeringsuppdrag om införande


Vattenförvaltningens uppbyggnad människor och natur.

  • Fem vattendistrikt i Sverige

  • En Vattenmyndighet per distrikt som samordnar arbetet

  • En Vattendelegation per distrikt som tar beslut

  • Ett beredninssekretariat per länsstyrelse i distriktet. En Lst kan ingå i flera distrikt.

VM


Vattendelegationen människor och natur.

  • Vattenmyndigheternas ”styrelser” är

  • tillsatta av regeringen

  • Tar beslut om miljökvalitetsnormer,

  • åtgärdsprogram och förvaltningsplan

  • Sammanträder ca 4ggr/år

  • Består av representanter ifrån kommuner och näringslivet samt sakkunniga representanter

  • från de olika länen

  • Besluten riktar sig till andra

  • myndigheter


Tidplan och process människor och natur.

  • 2007-2008 : Kartläggning och analys

  • 2008: Förslag till förvaltnings-plan och åtgärdsprogram

  • 2009: Samråd om förvaltningsplan och åtgärdsprogram mars-aug

  • 2009 : Beslut åtgärdsprogram och förvaltningsplan i december

  • 2010: Prispolitik färdig

  • 2012: Åtgärder påbörjade

  • 2015: God status uppnådd

  • 2027: God status för vatten som

    • undantagsklassats


Prövning människor och natur.

och tillsyn

Miljömålsarbetet

Miljöövervakning

Efterbehandling

Se det som redan görs som åtgärder och få in detta i vattenförvaltningsarbetet!

Agenda 21

Prioriterade

ämnen

Vattendirektivet


Kartläggning och människor och natur.

Analys

Dela in i Vattenförekomster

som tillhör någon av följande kategorier: sjöar, vattendrag, vatten i övergångszon, kustvatten eller grundvatten.

26 532 vattenförekomster i 119 huvudavrinningsområden

Beskrivning av varje vattenförekomst och dess avrinningsområde

Det innebär tre parallella processer:

påverkansanalys (bedömning av olika källor),

tillståndsbeskrivning (mätningar eller modellering)

ekonomisk analys (bedöma samhällsekonomiska betydelsen).

Kartläggningen är grunden för att klassificera vattnets status


Fördelning av antalet vattenförekomster per miljöproblem, uppdelat i vattenkategorierna: sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten.


Klassificera status uppdelat i vattenkategorierna: sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten.

Bedömningsgrunder (handbok 2007:4)

Sjöar, vattendrag och kust

Grundvatten

  • Ekologisk status: biologi, fys/kem (bla försurning och kemiska ämnen) och hydromorfologi

  • Kemisk status: prioriterade ämnen enligt VFF samt ämnen från andra direktiv

  • Kemisk status: bla nitrat, klorid, sulfat

    • Riktvärden från grundvattendir

  • Kvantitativ status: tas mer grundvatten ut än vad som nybildas

Vid brist på data får Vattenmyndigheten göra en expertbedömning


Status Ytvatten uppdelat i vattenkategorierna: sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten.

Ekologisk status

Kemikalier

Kemisk status

God status

Uppnår ej God status


God status uppdelat i vattenkategorierna: sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten.

Ej uppnått God status

När det gäller Ytvatten

Kemisk status

Ekologisk status

Prioriterade ämnen

Biologiska faktorer

EU-gemensamma MKN för 33 ämnen

+ 8 andra

Samt parametrar i andra EU-direktiv

Allmänna förhållanden

- Näringsämnen och försurning

Fysikalisk-kemiska faktorer

Särskilt

förorenande ämnen

Ämnen som släpps ut i betydande mängd.

Finns riktvärden framtagna för:

  • Icke syntetiska ( 3 metaller)

  • syntetiska (3 biocider, 19 växtskyddsmedel och 7 övriga)

Hydromorfologiskafaktorer



Mål: rent grundvatten och inte för stort uttag av grundvatten 2015

Kemisk status: Riktvärden i SGU-FS 2008:2 (från dotterdirektivet för grundvatten) på flera parametrar.

Kvantitativ status: tas mer grundvatten ut än vad som nybildas

Status Grundvatten

God status

Dålig status




Var hittar man datan? Östersjöns vattendistrikt

Vattenkartan är en karttjänst som vatten-myndigheterna tillhandahåller via internet. Här kan du bland annat hitta grundkartor, skyddade områden, övervakningsstationer samt status- och riskklassningar av vattenförekomster.

http://www.vattenkartan.se/

VISS är en databas för hantering av vattenförekomster, övervakning, klassificeringar och bedömningar enligt vattenförvaltningen.

http://www.viss.lst.se/

Eller på vattenmyndigheternas hemsida.

http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/


M l och normer
Mål och normer Östersjöns vattendistrikt

Mål för vattnet

Miljökvalitetsnormer för status

Icke försämringskrav

Undantag – senare mål-år eller mindre strängt krav

Vatten kan bli förklarade som Kraftigt modifierat eller konstgjort vatten – då blir målet: God ekologisk potential


MKN för status –> MKN 5 kap 3 § MB Östersjöns vattendistrikt

  • Myndigheter och kommuner ska säkerställa uppfyllandet av en mkn vid:

  • Prövning av ärenden (tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningar)

  • Tillsyn

  • Meddelande av föreskrifter

  • Vid planläggning ska MKN iakttagas.

Mycket oklarheter om rättsverken – får nog vänta på rättspraxis.

Ekologisk status normer svårare att få rättsligt bindande än kemisk status


Tg rdsprogram
Åtgärdsprogram Östersjöns vattendistrikt

  • Vad ska vi göra för att nå målet med god vattenstatus?

  • Hur och var får vi störst effekt till lägsta kostnad?

    • Vissa vatten blir ”kraftigt modifierade vatten”

    • Vissa vatten blir sk ”undantag” av samhällsekonomiska eller tekniska skäl

  • Ska miljökonsekvensbeskrivas

  • Vem/vilka som ansvarar för åtgärderna

  • Bindande mot myndigheter och kommuner men inte direkt mot enskilda.


  • Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden, få till stånd de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram

  • Åtgärdsprogrammet fungerar som ett strategiskt planeringsinstrument

  • Det genomförs genom kommuners och myndigheters beslut enligt miljöbalken, plan- och bygglagen (PBL) eller andra relevanta författningar.

  • Vattenmyndigheterna kan däremot i åtgärdsprogrammen ange vilka verktyg myndigheterna och kommunerna ska använda och i vilket syfte.

  • Viktigt att berörda myndigheter och kommuner deltar aktivt i arbetet med att ta fram lämpliga åtgärder så att miljökvalitetsnormerna kan nås på ett kostnadseffektivt sätt.


Vervaka
Övervaka till stånd de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram

Förändras statusen?

Når vi målen?


  • Naturvårdsverket låtit SWECO analysera halter av 33 prioriterade ämnen i ytvatten

  • halterna av åtminstone något prioriterat ämne var förhöjda på relativt många av de undersökta platserna.

  • Flera ämnen som var vanliga visade ofta en tydlig variation från månad till månad.

  • De mest problematiska ämnena i ytvatten är nonylfenol och TBT (tributyltenn) följt av metallerna kadmium, bly och nickel (utan inbördes ordning).

  • I sediment påträffades bland annat DEHP (dietylhexylftalat), vissa PAH (polycykliska aromatiska kolväten) samt oktylfenol.


F rvaltningsplan och rapportering
Förvaltningsplan prioriterade ämnen i ytvattenoch rapportering

Sammanfattning av den data som finns och det arbete som gjorts i cykeln i varje vattendistrikt

Rapporteras till EU sammantaget för Sverige.


Var kommer efterbehandlingen in? prioriterade ämnen i ytvatten

MÅLET =

God

vattenkvalitet

2015

Tillstånd

Påverkan

Övervakning

d

Referenstillstån

6

-

års

cykler

Åtgärder

Ekonomisk

analys

Bedömning/

analys

Förvaltningspla

n

Hög status

Mål/normer

God status

Måttlig status

Otillfredställa

Åtgärdspla

n

nde status

Dålig status


Prioriterade mnen

Prioriterade ämnen prioriterade ämnen i ytvatten

Och andra kemikalier i Vattendirektivet

Prioriterade ämnen

Prioriterade ämnen

Prioriterat farliga ämnen

Vissa andra förorenande ämnen

Ämnen med mkn i andra direktiv

Särskilt förorenande ämnen

Huvudsakligen förorenande ämnen

Förorenande ämnen med riktvärden för grundvatten


Vad r prioriterade mnen inom wfd
Vad är prioriterade ämnen inom WFD? prioriterade ämnen i ytvatten

Utpekade i bilaga 10 i vattendirektivet (2000/60/EG)

33 ämnen som är utvalda för åtgärder inom EU för att förhindra förorening av vatten

Valda för att de utgör en risk för vattenmiljön och/eller finns uppmätta i vattnen inom EU

De ämnen som får EU-gemensamma gränsvärden (EQS-värden, Environmental Quality standards)

Om EQS-värdena överskrids uppnår man inte god kemisk status och åtgärder måste göras

Ska övervakas - om man har utsläpp inom aro

för karaktärisering

för att följa åtgärder


De mnen som sl pps ut
De ämnen som släpps ut prioriterade ämnen i ytvatten

Miljöövervakning och statusklassificering behöver bara göras för de ämnen som släpps ut i vattenförekomsten!

Släpps ut ska tolkas brett. Utsläpp från punktkällor i avrinningsområdet, läckage från diffusa källor samt atmosfärsdeposition.

Alltså behöver man veta mer om utsläpp från olika källor av alla olika prioriterade ämnen


Gr nsv rde eqs mkn
Gränsvärde – EQS - mkn ? prioriterade ämnen i ytvatten

Inte helt klart vad olika saker ska benämnas och hur miljökvalitetsnormer (mkn) kommer att se ut.

EUs mkn begrepp inte samma som 5 kap MB

EUs EQS – Environmental Quality standard är ett kvalitetskrav som lämpligen benämns gränsvärde

Utgör en del av miljökvalitetsnormen som vattendelegationen beslutar om och som fastställs med stöd av 5 kap MB

Kan bli att God kemisk status blir miljökvalitetsnorm. Och att gränsvärdena för de olika ämnen ska hållas.

Eller att varje ämnesgränsvärde fastställs till mkn


Kemisk status prioriterade ämnen i ytvatten

Mål för alla vatten-förekomster till 2015

God status

Ej uppnått God status

Åtgärder

  • EU gemensamma gräns-värden för prioriterade ämnen

  • Miljökvalitetsnormer i andra direktiv


Mnen med milj kvalitets normer i andra direktiv
Ämnen med miljökvalitets-normer i andra direktiv prioriterade ämnen i ytvatten

fisk- och musselvattenförordningen.

Nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, organiska halogenföreningar, några metaller

- Hindra dålig smak.

Finns det fler normer i fler direktiv?

Förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten har genomfört EU:s fiskvattendirektiv (dir 78/659/EEG) och skaldjursvattendirektiv (dir 79/923/EEG)


Dotterdirektivet om prioriterade mnen
Dotterdirektivet om Prioriterade ämnen prioriterade ämnen i ytvatten

2008/105/EG antaget den 16 december 2008

Ska vara införlivat i svensk lagstiftning genom ändringar i VFF och föreskrifter den 13 juli 2010 –NV lämnat in rapport till regeringen med förslag till genomförande vt 09 (rapport 5973).

Direktivet fastlägger gränsvärden (som kan fastställas till miljökvalitetsnormer, mkn) för de prioriterade ämnena samt för vissa andra förorenande ämnen – bilaga 1

Bilaga 2 pekar ut vilka som är prioriterat farliga ämnen – ska ersätta bilaga 10 i Vattendirektivet.

Register på utsläpp och spill

Möjlighet att sätta Blandningszoner

Prioriterade ämnen regleras mer i detalj i


Lista med gränsvärden för prioriterade ämnen – bilaga 1 i dotterdirektivet

Enhet: ug/l

Gå inte allt för hårt på cas-nr när det gäller grupper av ämnen, som bromerade difenyletrar och kadmiumföreningar – sällan detta cas-nummer står!!!!


Aa eqs mac eqs
AA-EQS & MAC-EQS 1 i dotterdirektivet

AA – årsmedelvärde

De aritmetiska årsmedelvärdet av de koncentrationer som uppmätts vid olika tidpunkter under året får inte överskrida normens värde

Ska enligt RDV mätas 1 ggr/ månad om inte större intervall är motiverat pga teknisk kunskap eller expertutlåtande.

MAC - maximalt tillåten koncentration

Uppmätta koncentrationer får inte överskrida värdet. – men får använda statistiska metoder på speciellt sätt för att försäkra sig om konfidensnivå och noggrannhet.


Gr nsv rden biota och sediment
Gränsvärden biota och sediment 1 i dotterdirektivet

Finns gränsvärden för biota för kvicksilver, hexaklorbensen och hexaklorbutadien

Varje MS får ta fram egna gränsvärden för sediment och biota. Ska innebär samma skydd. Måste beskrivas, motiveras och rapporteras.

KemI tagit fram effektbaserad värden och triggervärden (räknat på fördelning av ämnen mellan matriser) – om dess överskrids så bör frågan utredas mer.

NV tar förmodligen med dessa i föreskriften

MS ska se till att det görs mätningar (minst vart 3:e år) av långsiktiga trender i sediment och biota för ämnen som ackumuleras (utpekade ämnen). Åtgärder för att halterna inte ska öka signifikant.


Bilaga 2 i dotterdirektivet 1 i dotterdirektivet

Liknar utfasning och riskminskning i miljömålet Giftfri miljö delmål 3 och 4

PRIO-verktyget


Vissa andra f rorenande mnen
Vissa andra förorenande ämnen 1 i dotterdirektivet

Koltetraklorid, Tetrakloretylen,Trikloretylen.

Aldrin, Dieldrin, Endrin, Isodrin,

DDT-total, p,p-DDT,

Dessa har också fått EU-gemensamma gränsvärden för ytvattenmiljön.

Är inte prioriterade ämnen men ingår i den grupp för vilka man sätter mål för god kemisk status

Härstammar från äldre gränsvärdes direktiv (86/280/EEG och 76/464/EEG)


Uppdatering av bilaga 10
Uppdatering 1 i dotterdirektivetav bilaga 10

Vart fjärde år kommer prioriterade ämnen att ses över och kompletteras med nya ämnen.

Nästa förslag i slutet 2010

En process för hur nya prioriterade ämnen ska tas fram håller på att utvecklas.

Ämnen på förslag att läggas till:


Bilaga 3 i dotterdirektivet
Bilaga 3 i dotterdirektivet 1 i dotterdirektivet

Pekar ut fler ämnen som ska bli föremål för översyn för att eventuellt blir prioriterade ämnen

ingå i nästa omgång av prioriteringsprocessen.

AMPA, bentazon,

Bisfenol A, Dikofol,

EDTA, Fri cyanid,

Glyfosat, Mecoprop,

Myskxylen, PFOS,

Kinoxifen, dioxiner,

PCB 


Dotterdirektiv anger ocks
Dotterdirektiv anger också 1 i dotterdirektivet

Att ett register över utsläpp och spill av de prioriterade ämnena ska upprättas och ingå i förvaltningsplanen.

Finns möjlighet att reglera s.k. blandningszoner.

Det fastställda område där gränsvärden får överskridas i direkt anslutning till ett utsläpp så länge det inte påverkar statusen i hela vattenförekomsten.

Översyn av SMP, EMIR eller nytt register?

Vilka data?

Hur stora spill?


God status 1 i dotterdirektivet

Ej uppnått God status

När det gäller Ytvatten

Kemisk status

Ekologisk status

Prioriterade ämnen

Biologiska faktorer

EU-gemensamma MKN för 33 ämnen

+ 8 andra

Samt parametrar i andra EU-direktiv

Allmänna förhållanden

- Näringsämnen och försurning

Fysikalisk-kemiska faktorer

Särskilt

förorenande ämnen

Ämnen som släpps ut i betydande mängd.

Finns riktvärden framtagna för:

  • Icke syntetiska ( 3 metaller)

  • syntetiska (3 biocider, 19 växtskyddsmedel och 7 övriga)

Hydromorfologiskafaktorer


S rskilda f rorenande mnen
Särskilda förorenande ämnen 1 i dotterdirektivet

Varje land och för varje vattenförekomst ska man bedöma vilka ämnen som släpps ut i betydande mängd.

Betydande mängd bedöms vara en sådan mängd av ett ämne att det kan hindra att den biologiska statusen/potentialen uppfylls till 2015 (enligt NV handbok)

Påverkar den ekologisk statusen

Vattenmyndigheten ska fastställa gränsvärden för det som släpps ut i betydande mängd

Kan bli olika ämnen och olika gränsvärden i olika avrinningsområden och t.o.m. vattenförekomster!


F r att samma mnen ska f likv rdig krav i hela landet och f r att undvika dubbelarbete 5 vm

NV tagit fram förslag på ämnen baserat på: 1 i dotterdirektivet

Miljöövervakning visar halter nära risk

Resultat från screening

Ämnen att åtgärda inom HELCOM

Genomgång av förslag i grannländer

KemI tagit fram riskbaserade gränsvärden för dessa.

Innefattar också gränsvärden för sediment och biota

NV jobbar med att ta fram föreskrift och vägledning

VM ska fastställa dem och använda gränsvärdet när de klassificerar

Om ytterligare ämnen släpps ut i betydande mängd:

- rapportera till NV som kan ta fram gränsvärden för fler ämnen

- VM får ta fram preliminära gränsvärden

För att samma ämnen ska få likvärdig krav i hela landet och för att undvika dubbelarbete (5 VM)



Huvudsakliga förorenande ämnen 1 i dotterdirektivet enligt Vattendirektivet (bilaga VIII)

Också bilaga 3 i IPPC-direktivet och i avdelning 5 i FMH-bilagan

Anger de ämnen och ämnesgruppersom ska beaktas vid verksamheters utsläpp till vatten.


Dotterdirektivet f r grundvatten
Dotterdirektivet för grundvatten 1 i dotterdirektivet

2006/118/EG

Implementerad med diverse föreskrifter från SGU

God kemiska grundvattenstatus avgörs med mkn för kemiska ämnen.

SGU-FS 2008:2 innehåller riktvärden som Vattendelegationen i distriktet fastlägger som miljökvalitetsnormer för kemisk grundvattenstatus i grundvattenförekomsterna

Referensvärden för naturligt förekommande joner, metaller och konduktivitet i grundvatten i sand- och grusavlagringar

Beskrivning på vad som ska beaktas när riktvärden ska räknas fram

Övervaka trender av föroreningar


Parametrar med riktv rden i sgu fs 2008 2
Parametrar med riktvärden 1 i dotterdirektiveti SGU-FS 2008:2


Vervakning inom rdv
Övervakning inom RDV 1 i dotterdirektivet

Kontrollerande

Varför?

För att följa långsiktiga trender – statusbeskrivning,

successivt förbättra karakteriseringen

Vad?

Prioriterade ämnen som släpps ut inom aro.

Andra föroreningar dito fast i betydande mängd

Hur ofta?

Vart sjätte år i urval av ytvatten (om >god status vart 18:e år)

Prioriterade ämnen mäta 12 ggr under ett år

Andra föroreningar 4 ggr/år

Annan frekvens kan motiveras med expertutlåtande

Tex. regional möv, recipentkontroll

Nationell

Regional

Lokal


Operativ övervakning 1 i dotterdirektivet

Varför?

För att följa upp åtgärder

statusbeskrivning för vatten som inte når

(eller riskerar att inte nå) målen (över EQS)

Vad?

Prioriterade ämnen som släpps ut inom aro.

Andra föroreningar dito, fast i betydande mängd

Hur ofta?

Frekvens bestäms av medlemsstaten men minst varje månad

Annan frekvens kan motiveras med expertutlåtande

Inte bunden till förvaltningscykeln – kan ändras & avslutas när målen nås

Tex: Egenkontroll, Villkorsuppfyllnad, Miljökontroll vid projekt t ex. efterbehandlingsåtgärder


Undersökande övervakning 1 i dotterdirektivet

Varför?

För att kolla om problem finns,

orsak till EQS-överskidande om okänt,

följa upp olyckor.

som underlag för åtgärdsprogram

Vad?

Prioriterade ämnen som släpps ut inom avrinningsområdet

Andra föroreningar dito, fast i betydande mängd

Hur ofta?

Kort och begränsad

Tex. Efterbehandlingsundersökning, Förelägganden om mätning


Vad behöver göras? 1 i dotterdirektivet

Jobba på! Ert jobb är en viktig del av åtgärderna!

Samla in och se till att mätdata kommer till vattenförvaltningen

Finns kanske data för både kontrollerade, operativ och undersökande övervakning.

Skriva in i avtal om krav på viss datakvalitet, format och vart data ska levereras?

Nya gränsvärden och mkn att beakta. Större juridisk styrka att sätta press på VU och att åtgärda om de överskrids?

Nyare typer av föroreningar – hur hanteras de idag i ebh-arbetet?


Inventering 1 i dotterdirektivet

MIFO materialet används redan idag i karakterisering och påverkansanalys.

Uppgifter från MIFO in i bedömningar och påverkansanalys

Behov av ytterligare bedömning om risk för vattenmiljön?

Hur hantera ständiga uppdateringar?

Vattendirektivets ämnen mer i åtanke framöver?.

Hur hantera flera föroreningskällor till samma vattenförekomst?

Bedöma risk för att mkn kan överskridas?

Beakta blandningszoner

Inventera efter fler kemiska ämnen?

Kan andra branscher bli aktuella?


Undersökning 1 i dotterdirektivet

Analysera eventuellt relevanta vattendirektivs-parametrar vid undersökningar – nya ämnen, ämnen med mkn

Undersökande övervakning – vilka krav finns för detta?, mätfrekvens etc.

Referensprovpunkter kan ha viktig bakgrundsdata – speciellt på grundvatten!!

Samla in resultaten digitalt. Databas lägg så att resultaten kan användas i karakterisering och påverkansanalys.

Skapa en rapportering och kommunikation med vattenförvaltningen.


Åtgärdsprojekt 1 i dotterdirektivet

Operativ övervakning – rapportering av data.

Vattenförvaltningens normer viktiga i planerandet av åtgärden. MKN ska inte överskridas etc. Hur mäta för att påvisa detta?

Kan planerade åtgärder göras om de riskerar att göra så att mkn överskrids? Måste då nya mål skrivas med t ex fördröjda målår eller måste man räkna ut och markera blandningszoner?

Överskidande av MKN – kan det omprioritera ett objekt t ex att en MIFO 3 kan bli aktuellt för åtgärd??

Förvaltningsplaner bindande för kommuner och myndigheter.


Allt vatten ska ha en god kvalitet och kvantitet för både människor och natur.

Både idag och i framtiden

TACK för att ni lyssnade!


ad