1 / 27

Värme

Värme. Petr Dejmek. Värme och temperatur. "Värme"   =  värmeenergi, kan inte gå förlorat.  Mäts i J (joule), tidigare i kalorier "Temperatur" = ett (termodynamiskt exakt) definierat mått av tillstånd. Ungefär ett mått på hur snabbt atomer eller molekyler rör sig.

sen
Download Presentation

Värme

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Värme Petr Dejmek

  2. Värme och temperatur "Värme"  =  värmeenergi, kan inte gå förlorat.  Mäts i J (joule), tidigare i kalorier "Temperatur" = ett (termodynamiskt exakt) definierat mått av tillstånd. Ungefär ett mått på hur snabbt atomer eller molekyler rör sig. Mäts bl. a. i °C, grader Celsius

  3. Anders Celsius, 1701-1744 Professor i astronomi, som även omfattade geografi och meteorologi, Graderade sin kvicksilvertermometer 0 grader = kokande vatten, 100 grader = smältande is

  4. Absolut temperatur • Räknas från absolut noll (-273°C), den lägsta temperaturen som kan finnas – när atomer och molekyler står stilla • Anges i K, grader Kelvin Lord Kelvin, 1824-1907

  5. Temperatur och värme (värmeenergi) Energimängd per kg -273 C 100 C 0 C

  6. Specifik värmekapacitet(värmekapacitivitet, specifik värme) Om man tillför 1 kg av ett visst material energimängden Q , ökar  temperaturen proportionellt med energimängden, men olika mycket för olika material Temperaturökning= tillfört värme / värmekapacitivitet (om materialet inte smälter eller kokar)

  7. Specifik värmekapacitet Cp Ämne Cp (kJ/(kg·°C)) Järn 0,45 Aluminium 0,90 Vatten 4,18 Vattenånga 2,08 Is 2,05 Etanol 2,44 Protein 1,55 Fett 1,67 kolhydrater 1,42 Luft 1,00

  8. Hur mycket energi för att värma upp 1 kg potatis ? Q=M x cp x (T-T0) = 1 kgx 4 kJ/kg, °Cx (100-20)°C = 320 kJ 1 kJ= 1kWs: en snabbplatta på spisen ger ca 2 kW, dvs plattan avger den värmemängden på mindre än 3 min

  9. Hur mycket energi för att värma upp 1 kg potatis ? Q=M x cp x (T-T0) = 1 kgx 4 kJ/kg, °Cx (100-20)°C = 320 kJ=76 kcal 1 kJ= 1/4,2 kcal (kcal = allmänhetens ”kalori”) potatis som mat (=samma som förbränning utan förluster) innhåller ca 90 kcal/100 g och energin i 85 g potatis (eller 8.5 g olja) räcker då för uppvärmningen av 1 kg potatis

  10. Hur mycket energi för att värma upp 1 kg potatis ? Q=M x cp x (T-T0) = 1 kgx 4 kJ/kg, °Cx (100-20)°C = 320 kJ 1 kJ= 1000 Nm (kraft ggr avstånd): Om en linbana transporterar en person på 60 kg (gravitationskraften ~600 N), uppför ett 530 m högt berg, har den använt lika mycket energi

  11. Hur tillför man värmeenergi till något?(Hur överför man värme) • Ledningdirektkontakt mha fast material (spisplattan till kastrullen) • Konvektion (”medbringande”)kontakt med vätska eller luft (kastrullen till vatten, vatten till potatisen) • Strålning • Värmestrålning • mikrovågor

  12. Drivande kraft för värmetransport Vid ledning och konvektion: temperaturskillnaden mellan källan och målet tk – tm (°C eller K) Vid värmestrålning: Skillnaden mellan fjärde-potensen av absoluttemperaturen mellan källan och målet (Tk )4 – (Tm ) 4(endast K)

  13. Hur snabbt kan värme transporteras GENOM olika material? Värmeledning: värmemängd/tidsenhet = tvärsnittsyta x värmeledningstal x drivande kraft / transportsträcka

  14. Värmeledningstal W/(m °C) • vatten = 0.57 • CHO = 0.20 • protein = 0.18 • fat = 0.18 • is = 2.22 • luft= 0.026

  15. Hur snabbt kan värme transporteras från en yta till vätska eller gas ? (eller tvärtom) Konvektion värmemängd/tidsenhet =yta x värmeledningstal / skenbar tjocklek av vätskeskikt x drivande kraft = yta x värmeövergångstal x drivande kraft

  16. Värmeövergångstal vid konvektion Beror på mediets • värmeledningstal, • värmekapacitet • strömning (”skenbar skikttjocklek”)

  17. Värmeövergångstal, W/(m2, °C)

  18. Hur snabbt kan något värmas upp? • Drivande kraft – som tidigare • Materialparameter måste ta hänsyn både till värmeledningstal och värmekapacitet Temperaturledningstal, värmediffusivitet = värmeledningstal / (täthet x värmekapacitivitet) Typiska värden Olja 0,8 10-7 m2/s, kött 1 10-7 m2/s, vatten, potatis: 1,5 10-7 m2/s, bröd 2 10-7 m2/s

  19. Hur snabbt värms ett platt paket? Här: a värmediffusivitet, anta 1 10-7 m2/s b halva paketets tjocklek, anta 0.01m t tid i sekunder mitten yta 1000 s 100 s

  20. Mikrovågor Elektromagnetiskt fält, påverkar laddningar Överför termisk energi bara om laddningar rörs men inte hinner följa med fältets svängningar (2,45 GHz) Påverkar praktiskt ”lagom rörliga” • polära molekyler (vatten, ej is) • joniserade molekyler (salt i lösning) Påverkar lite • is • olja

  21. Mikrovågor • Ingen ”drivande kraft” för beräkning, överförd värmemängd beror inte på produktens temperatur • Tränger in ca 1 cm i vatten(djupare i varmvatten, lyckligtvis) • Reflekteras och böjs av matytorExakt temperturfördelning svår att förutsäga • Kantvärmning • Fokusering/stående vågor (potatis, bullar)

  22. Temperaturer vid matlagning • Så länge vatten finns kan den lokala temperaturen inte nämnvärt överstiga 100°C, förutsatt normal tryck Kokpunkt °C Tryck bar

  23. Sätt att värma • Kokning Alltid bra värmeöverföring (konvektion) Stormkokning vers sjudning - mest skillnad i omrörning Väldig skillnad i värmeförluster med/utan lock • Ångkokning Bra värmeöverföring, Ger mindre vattenombyte på ytan = mindre extraktion

  24. Sätt att värma • Stekning i panna Försumbar värmnig från sidorna/toppem Lokal torkning i botten Utan olja: mycket dålig värmeöverföring • Stekning i panna under lock som ångkokning om vatten finns

  25. Sätt att värma • Ugnstekning /Gräddning • Blandning av konvektion och strålning • Dålig värmeöverföring, Vid 125C tar det 5h för skinkans yta att komma till 100C • (bättre värmeöverföring i konvektionsugn) • När ytan nått 100C, påverkas den inre värmningen inte längre av ugnstemperaturen

More Related