Palliativ v rd sm rta
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 39

PALLIATIV VÅRD/SMÄRTA PowerPoint PPT Presentation


  • 346 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

PALLIATIV VÅRD/SMÄRTA. 70-90% av ca-pat har smärta Smärtanalys Smärtdiagnos- nociceptiv eller neurogen smärta Smärtbehandling-läkemedel, strålbehandling,TENS,akupunktur, psykologiska metoder INDIVIDUELL BEHANDLING. SMÄRTA. Ett livsnödvändigt varningssystem

Download Presentation

PALLIATIV VÅRD/SMÄRTA

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Palliativ v rd sm rta

PALLIATIV VÅRD/SMÄRTA

  • 70-90% av ca-pat har smärta

  • Smärtanalys

  • Smärtdiagnos- nociceptiv eller neurogen smärta

  • Smärtbehandling-läkemedel, strålbehandling,TENS,akupunktur, psykologiska metoder

  • INDIVIDUELL BEHANDLING


Sm rta

SMÄRTA

  • Ett livsnödvändigt varningssystem

  • En obehaglig och emotionell upplevelse till följd av verklig eller hotande vävnadsskada

  • Existerar då patienten uppger att den existerar

  • Är subjektiv

  • Patienter skattar högre än personal, motsatt gäller vid oro/ångest


Palliativ v rd sm rta

  • Smärtfrihet önskvärt – men lova aldrig mer än du kan hålla, säg

  • SMÄRTKONTROLL

  • Mål – acceptabel nattsömn,smärtfrihet i vila dagtid,smärtkontroll vid rörelse

  • Peroral behandling eftersträvas, därefter sc admin, undvik iv.


L kemedelsbehandling

LÄKEMEDELSBEHANDLING

  • Paracetamol

  • -har framför allt en central verkan, även spinalt

  • -hämmar PG-syntesen i CNS

  • -hämmar COX-3

  • Frånsett levertoxicitet få biv.

  • Delade meningar om fortsatt beh. v höga opioiddoser


Cox h mmare diklofenak

Cox-hämmare-diklofenak

  • NSAID- dämpar perifer inflammation

  • -god analgetisk effekt, kort T1/2

  • -inga aktiva metaboliter

  • -ringa trombocytpåverkan

  • -biv:vätskeretention; njurar,hjärta

  • -50 mg x 3 maxdos, (dosreducera med 50% hos äldre)

  • -ges vid skelettsmärta,viscerala smärttillstånd, t.ex. pancreascancer

  • -frikostighet med omeprazol (GI-biv)


Kortikosteroider

KORTIKOSTEROIDER

  • -används främst vid inflammatoriska tillstånd

  • -huvudvärk vid hjärntumörer

  • -buksmärta vid metastering

  • -leversmärta (kapselsvullnad)

  • -neurogen smärta vid tumöröverväxt på ryggmärg och perifera nerver

  • -gastrointestinal kompression

  • T. Betapred 0,5 mg 8-10 X1 i 1-2 v


Antikolinergika

ANTIKOLINERGIKA

  • -Buscopan-vid kramp i gl. musk.

  • samt minskning av sekretion från GI-kanalen

  • -Inj.20mg/ml,1-2 ml sc, max 100mg/24 tim

  • -Passerar inte BBB-ringa sedation


Palliativ v rd sm rta

  • Robinul-v. ökad slemsekretion

  • Inj. 0,2 mg/ml, ½-1 ml sc

  • Effektduration upp till 8 timmar

  • Mer potent än morfin-skopolamin

  • Passerar inte BBB-ringa sedation


Svaga opioider

SVAGA OPIOIDER

  • HAR INGEN PLATS I PALLIATIV VÅRD!!!!!!!!!!!!!


Starka opioider

STARKA OPIOIDER

  • Morfin alltid förstahandsvalet

  • T. Morfin 10 mg ½-1x4-6, den lägre dosen till äldre

  • Oxykodon övervägs vid nedsatt njur- leverfunktion, inga aktiva metaboliter

  • Behandlingen kan inledas med Dolcontin, 2 tim till effekt


Palliativ v rd sm rta

  • Extrados är 1/5-1/6 av dygnsdosen

  • Titrera ut dygnsdosen med hjälp av vb vid otillräcklig effekt

  • Dygnsdosen ökas med 30%, ibland 50%

  • Morfin har ingen maxdos!!!

  • Ingen risk för andningsdepression vid smärta

  • Insätt illamåendeprofylax och laxermedel direkt


Palliativ v rd sm rta

  • Oxykodon

  • -60-80% biotillgänglighet

  • -1,5-2 ggr mer potent än morfin

  • -bättre alt. än ketobemidon vid nedsatt njur- och leverfunktion

  • Ketobemidon- ekvipotent m. MO

  • -använd sparsamt, kick effekt


Transdermalt fentanyl

TRANSDERMALT FENTANYL

  • Bra alternativ vid stabil opioidkänslig smärta och vid

  • -sväljningssvårigheter

  • -illamående/kräkningar

  • -osäkert upptag från GI-kanalen

  • Olämpligt vid instabil smärta, mycket höga opioiddoser

  • 50-100 ggr mer potent än MO


Palliativ v rd sm rta

  • Insätt då patienten har en stabil peroral dos, använd konverteringstabell

  • Plåstret sätts på samtidigt som den sista dosen av peroral depotberedning, effekten utvärderas efter 24 timmar

  • Värme ökar frisättningen

  • Plåstret byts var 3:e dag


Palliativ v rd sm rta

  • Fentanyl kan också ges

  • -sublingualt Abstral

  • -nasalt Instanyl

  • -sugtablet med oral applikator

  • Actiq

  • Effekt efter 10-12 min


Metadon

METADON

  • Effekt på my- och deltaopioidreceptorerna

  • NMDA-receptorblockad

  • Serotoninåterupptagshämning

  • Halveringstid i plasma 16-70 tim

  • Inga aktiva metaboliter

  • Effekt efter 8-12 tim

  • För kontinuerlig behandling


Hydromorfon

HYDROMORFON

  • -mycket likt morfin till struktur och verkningsmekanism

  • -5-10 ggr mer potent än morfin

  • -används mest för kontinuerlig infusion i pump

  • -finns i peroral form, Palladon, öppningsbara kapslar


Opioidrotation

OPIOIDROTATION

  • 1) Vid besvärande biverkningar

  • -hallucinationer

  • -kognitiv svikt

  • -myoclonus

  • -uttalad trötthet

  • 2)Vid otillfredställande smärtlindring trots dosökning

  • -hyperalgesi

  • Metadon eller Ketalar , NMDA-rec.


Kombination metadon

Kombination Metadon


Genombrottssm rta

GENOMBROTTSSMÄRTA

  • Dagliga smärtgenombrott trots adekvat grundbehandling

  • Hos 2/3 av alla smärtpatienter

  • Max intensitet efter 3-5 min, kan pågå upp till 1 tim

  • Uppstår spontant eller händelserelaterat

  • Svårbehandlat


Biverkningar opioid

BIVERKNINGAR OPIOID

  • Förstoppning- ofrånkomligt!!!

  • Illamående- ofta övergående

  • Trötthet- ofta övergående

  • Vattenkastningsbesvär

  • Klåda

  • Svettningar

  • Myoclonier

  • Kognitiv påverkan- ssk äldre


Neurogen sm rta

NEUROGEN SMÄRTA

  • Amitryptolin, effekt på noradrenalin-,serotonin-,histamin-,dopamin-,antikolinerga-,alfa- och NMDA-receptorer

  • Inled med 10-25 mg/d, 25-50 mg ofta god effekt

  • Observans på antikolinerga biv.


Vr behandling vid neurogen sm rta

Övr. behandling vid neurogen smärta

  • Gabapentin/pregabalin

  • Kortikosteroider

  • NMDA-receptorblockerare

  • Opioider- oxikodon, metadon

  • TENS, nervblockader

  • SMÄRTKONSULT!!!


Forts

forts-

  • Palliativ strålbehandling-effekt efter 1-4 v, 40-50% smärtfria

  • Hormonell behandling –prostata

  • Palliativ cytostatikabehandling

  • Kirurgi-dekompression; by pass, stent


Illam ende kr kningar

ILLAMÅENDE/KRÄKNINGAR

  • Upp till 50% av ca-pat har illamående, 30% har också kräkningar och några har kroniskt illamående

  • Vanligare bland yngre, hos kvinnor, bröst- och ovarialcancer samt ca i GI-kanalen


Orsaker till illam ende

Orsaker till illamående

  • Ventrikelretention, gastrit,subileus/ileus, obstipation, ascites

  • Ökad slemproduktion

  • Hypercalcemi, uremi

  • Ökat intrakraniellt tryck

  • Läkemedel, cytostatika, strålbehandling

  • Svår ångest


Behandling

Behandling

  • Neuroleptika- DA, kemotrigger-zonen, Haldol

  • Antihistamin-histamin, Postafen

  • Antikolinergika-GI-motilitet,Scopolamin och Buscopan, minskar tarmsekretion och kramptendens


Palliativ v rd sm rta

Motolitetsstimulerare

Primperan-aldrig vid manifest ileus

  • -försiktighet till yngre;akatisi

  • 5-HT-3receptorblockeare;

  • Ondansertron, spec. efter cytostatika och strålbeh, gärna i kombination med steroider


Palliativ v rd sm rta

  • Kortikosteroider-god effekt på illamående, verkningsmekanismen ej klar

  • Bensoediazepiner- limbiska systemet, minskar oro/ångest

  • oxazepam


Andn d

ANDNÖD

  • 21-90% vid terminal cancer

  • SYRGAS- lika effektivt som luft!!

  • Hjälper vid hypoxi men ej dyspne

  • ”Beroendeframkallande”

  • Praktiskt: resor/i hemmet etc.


Annan lindring

Annan lindring

  • Opioider ger en lätt andningsdepression och därmed lindring

  • Anxiolytika, Stesolid

  • Luftflöde/fläkt

  • Kognitiv/beteendeterapi


Hypercalcemi

HYPERCALCEMI

  • Malignitet-PTH-liknande substanser

  • S-Ca >2,60

  • Osteolytiska skelettmetastaser; bröst-, lung-, njurcancer, myelom, lymfom

  • Dåligt prognostiskt tecken


Palliativ v rd sm rta

  • SYMPTOM:

  • Anorexi, förstoppning,illamående, fatigue,kognitiv påverkan, njurpåverkan, buksmärtor,svårt illamående, medvetandepåverkan

  • TÄNK PÅ HYPERCALCEMI-

  • ÅTGÄRDBART


Behandlinghypercalcemi

behandlinghyPERCALCEMI


Terminal oro

Terminal oro

  • KONFUSION –

  • Akut debut

  • Fluktuerande förlopp

  • Ändrad sömnrytm

  • Försämrad uppmärksamhet

  • Rastlöshet/oro, ångest, slöhet

  • Vanföreställningar/hallucinos

  • Irritabilitet och aggressivitet


Palliativ v rd sm rta

  • Deliriösa tillstånd är nästan normalt vid döendet, symptom oftast av hypoaktiv typ

  • Multifaktoriell etiologi;psykoaktiva läkemedel, steroider, hypoxi, infektioner, lever- eller njursvikt, dehydrering, anemi,metabola orsaker, urinretention, fekalom

  • INTERVENERA TIDIGT!!!


Behandling konfusion

Behandling konfusion

  • Kroppsundersökning- leta orsak

  • Sanera läkemedel

  • LAB; CRP, s-Ca

  • Lugn miljö, lagom stimulans

  • Kontinuitet i personalgruppen

  • Tala till, berör patienten försiktigt

  • Förstärk dygnsstimuli


Palliativ v rd sm rta

  • Haldol- bäst dokumentation, finns i alla beredningsformer

  • Stesolid – används mycket

  • Midazolam- kortverkande styrbar, ges intermittent inför smärtsamma ingrepp, såromläggningar etc

  • Midazolamdropp – vid svår ångest/oro


Etiska riktlinjer f r palliativ sedering i livets slutskede

Etiska riktlinjer för palliativ sedering i livets slutskede

  • Scanna in dok fr Läk.sällskapet


  • Login