”Tillväxtens dilemma”
Download
1 / 45

Många globala utmaningar - PowerPoint PPT Presentation


  • 96 Views
  • Uploaded on

”Tillväxtens dilemma” Kommentarer av Anders Wijkman vid möte med Den reflekterande ingenjören på KTH, fredagen 20 april, 2012. Många globala utmaningar. Makroekonomiska obalanser Hög arbetslöshet, inte minst bland unga Ökande inkomstskillnader ; 40% = max 2 US/dag Fortsatt folkökning

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Många globala utmaningar' - saul


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

”Tillväxtens dilemma”Kommentarer av Anders Wijkman vid möte med Den reflekterande ingenjören på KTH, fredagen 20 april, 2012.


M nga globala utmaningar
Många globala utmaningar

  • Makroekonomiska obalanser

  • Hög arbetslöshet, inte minst bland unga

  • Ökande inkomstskillnader ; 40% = max 2 US/dag

  • Fortsatt folkökning

  • WMD och terrorism

  • Energi och råvaror allt dyrare o knappare

  • Mat, vatten och energi stor utmaning – med koppling till klimatförändringen

    Fokus är på konventionell ekonomi och penningsystemet – klimat, miljö och resurser fortsatt hanterade som sektorsfrågor

    Långsiktig risk hanteras illa

    Global Governance funkar inte


Vi lever ver v ra tillg ngar i penningekonomin och i naturen
Vi lever över våra tillgångar – i penningekonomin och i naturen

  • Inga generationer har lånat så mycket av

    framtiden: både stater och enskilda hushåll

  • Akuta krisen dominerar, men där finns en parallell problematik som är lika farlig - miljö- och resursutrymmet som krymper:

    - Klimatförändringen

    - 2/3 av viktigaste ekosystemen överutnyttjas

    - Planetens Gränsvillkor

    - ”Peak oil”, ”Peak fosfor”, ”Peak rare earths”


The great acceleration

CO naturen2, N2O, CH4 concentrations

Overfishing

Land degradation

Loss Biodiversity

…..

1900 1950 2000

The Great Acceleration

”the great acceleration of the human entreprise”,

Professor Will Steffen

2010-2020

From: Steffen et al. 2004


Climate Change naturen

< 350 ppm CO2 < 1W m2

(350 – 500 ppm CO2 ;

1-1.5 W m2)

Ozone depletion

< 5 % of Pre-Industrial 290 DU

(5 - 10%)

Biogeochemical loading: Global N & P Cycles

Limit industrial fixation of N2 to 35 Tg N yr-1(25 % of natural fixation)

(25%-35%)

P < 10× natural weathering inflow to Oceans

(10× – 100×)

Atmospheric Aerosol Loading

To be determined

Planetary

Boundaries

Ocean acidification

Aragonite saturation ratio > 80 % above pre-industrial levels

(> 80% - > 70 %)

Global Freshwater Use

<4000 km3/yr

(4000 – 6000 km3/yr)

Rate of Biodiversity Loss

< 10 E/MSY

(< 10 - < 1000 E/MSY)

Land System Change

≤15 % of land under crops

(15-20%)

Chemical Pollution

Plastics, Endocrine Desruptors, Nuclear Waste Emitted globally

To be determined


Investeringarna i framtiden ligger i Syd naturen

  • 90 % av all ny energiproduktion till 2030

  • Bostäder, lokaler, infrastruktur likaså

  • 20 miljarder m2 bostadsyta i Kina till 2020

  • 7000 sålda bilar i Kina 1978 - 40 milj 2020

  • OECD-ländernas per capita-användning av resurser fortsatt mycket större

  • U-länderna behöver förebilder

  • ”China will not dowhat the westtellsher to do, butwhat the westdoes!”


Uncertain uncertainty naturen

Climate Sensitivity

3 ºC

6 ºC


Feedbacks – adding uncertainty naturen

  • Albedo

  • Methane from frozen hydrates

  • Carbon uptake by oceans, acidification and warming

  • Standing biomass decompostion

  • Aerosols

  • Clouds ?


Interactions among Planetary Boundaries naturen

Resilience of the Earth system

10

9

8

ocean

7

6

Gt Carbon/yr

land

5

4

3

2

1

atmosphere

0

Adapted from Canadell et al., 2007




Iea s senaste rapport world energy outlook 2011
IEA:s senaste rapport World Energy Outlook 2011 naturen

  • Trenden f n är att utsläppen ökar och resulterar i en uppvärmning på 3-4° grader

  • Med nuvarande trend i investeringar kommer utrymmet för CO2-utsläpp att vara intecknat – ”locked in” – från 2017 och framåt för att klara 2°-gradersmålet med rimlig säkerhet

  • Därefter måste alla investeringar i kraftverk, fabriker och byggnader vara av typen 0-utsläpp. Hur sannolikt är det?

  • Byggandets roll CENTRAL!


Atmospheric CO2 Concentration

End of 2010: 389.6 ppm

Annual Mea Growth Rate (ppm y-1)

2010 2.36

2009 1.63

2008 1.81

2007 2.11

2006 1.83

2005 2.39

2004 1.58

2003 2.20

2002 2.40

2001 1.89

2000 1.22

Annual Growth Rates

(decadal means)

Data Source: Thomas Conway, 2011, NOAA/ESRL + Scripts Institution


CO naturen2 intensity still goes with GDP


First task: create a „Kuznets Curve“ naturen

„rich and

carbon free“


Year 2004 naturen

From dominant net exporting countries (blue) to dominant net importing countries (red).

Fluxes of Emissions Embodied in Trade (Mt CO2 y-1)

Davis & Caldeira 2010, PNAS; See also Peters & Hertwich 2008, Environ, Sci & Tech.


Global emission pathways in compliance with a 2 naturenºC guardrail

(WBGU 2009)


Peak oil hot mot ekonomin
”Peak oil” hot mot ekonomin naturen

  • Billig olja stor del förklaringen till den standardökning vi haft

  • Ökad efterfrågan kräver nytt Saudi vart 3:e år. Få tror detta är möjligt. IEA spår växande gap mellan efterfrågan och utbud

  • Allvarliga konsekvenser för världsekonomin – inte minst transporter och jordbruk

  • Att ersätta dagens oljeberoende tar decennier

  • Liten diskussion om detta; dock många varningar från militära tankesmedjor – dom tänker långsiktigt

  • VARNING: Ett alternativ kan bli kraftigt ökad utvinning av smutsig olja

  • Det bästa vore en steg för steg övergång till förnybar energi


Eroi betyder mycket
EROI betyder mycket naturen

  • EROI för råolja fram till 1970 – 50:1 till 100:1

  • Idag < 20:1

  • EROI för tjärsand i Kanada – c:a 5:1

  • EROI för vind – > 15:1

  • EROI för ethanol from corn – 1,2:1

  • EROI för kärnkraft – ?

  • EROI för sol – > 15:1

  • En sak är klar: Energin kommer att kosta väsentligt mer i framtiden.


Peak everything
Peak everything? naturen

  • Resource constraints likely in many areas – fuelled by growth of emerging economies

  • China´s share of Consumption:

    Cement 53 %, Iron ore 48 %, Coal 47 %, Aluminium 40 %, Eggs 37 %, Rice 28 %, Soybeans 25 %, Oil 10 %, Cattle 10 %

  • OECD countries still dominate in terms of per capita consumption

  • Ethical dilemma. We built our wealth on cheap oil and commdities; Low-income countries will face radically different situation


Resource prices, conversely, were falling over 200 years, encouraging a wasteful use of resources.

Prices of industrial commodities & energy, in constant dollars

2000-2004


In a resource constrained world
In a resource-constrained world encouraging a wasteful use of resources.

  • Competition for water, land, energy and materials will be fierce

  • Investments in resource-efficient infrastructure and renewables must have top priority

  • Recycling and reuse will be KEY

  • R&D must be aiming at sustainable innovation


Kartan och verkligheten st mmer inte
Kartan och verkligheten stämmer inte encouraging a wasteful use of resources.

  • ”Wecan´thave a global economywithout a global society”(Soros 1998)

  • Forskning och utbildning alltför litet inriktade på att beskriva helhet och systemlösningar

  • Politikens logik är industrisamhällets logik

  • Framtiden är överlovad

  • Starka blockeringar mot att tänka nytt

  • Alltför mycket stuprör i beslutsfattandet

  • Ekonomins regelverk räcker inte till

  • Finanssystemet negligerar långsiktig risk


Med tvivlet som vapen
Med tvivlet som vapen encouraging a wasteful use of resources.

  • Den röda tråden från tobak, sura regn, CFC till klimat

  • Finansieras av fossilindustrin och ideologiska tankesmedjor, som ser varje ingrepp i ekonomin som ett hot mot Friheten

  • Värdegrunden

    utestänger ny kunskap

  • Dan Kahan´s studie

    på Yale


Brister i den konventionella ekonomin
Brister i den konventionella ekonomin: encouraging a wasteful use of resources.

  • BNP-tillväxt likställs med ökad välfärd

  • Naturkapitalet och ekosystemens tjänster har inget värde – Vi kör planeten utan balansräkning!

  • Föreställningen att olika resurser utbytbara

  • Ingen signal i tid från ekonomin om peakoil

  • Finanssystemet negligerar klimat- och miljöriskerna

  • Diskonteringsräntans roll?

  • Internalisera de externa kostnaderna del av lösningen; men räcker inte

  • Vi befinner oss vid en mättnadspunkt; då räcker inte relativa förändringar i utsläpp och påverkan


Finanssektorns speciella problem
Finanssektorns speciella problem: encouraging a wasteful use of resources.

  • Allt större gap mellan finansmarknaden och den reala ekonomin

  • Anticykliskt system

  • I USA var finanssektorns andel av vinsterna 9 % på 1970-talet; Förra året > 40 % - Var finns mervärdet för samhället?

  • Bonussystem som ger sanslös utdelning

  • Korta sikten – kvartalsbokslut, short term cash flows, kompensationssystemen, CEO:s i OECD-området från 10 till 6 år i snitt, aktier behölls tidigare i snitt 7 år – idag 7 månader

  • Stor utlåning till fossilenergi när investeringarna borde gå till förnybart och effektivisering

  • Stora brister i värderingen av klimat-och miljörisker

  • EX CarbonTracker: Värderingen av fossilföretagen på världens börser inkluderar mycket mer reserver, som förutses brännas upp, än vad 2°-gradersmålet tillåter


Decoupling en utmaning
encouraging a wasteful use of resources.Decoupling– en utmaning”

  • Att bryta kopplingen mellan tillväxt och resursförbrukning har varit målet alltsedan Bruntlandrapporten

  • Relativ ”decoupling” har skett, men vinsterna äts snabbt upp när tillväxten ökar

  • ”Som att jaga sin egen svans”, enligt Christer Sanne

  • Om ”decoupling” skall fungera behövs starka styrmedel



  • I länder som tex England, Japan och Holland har materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980;

  • Dock: Om vi tar hänsyn till att en ökande andel av varukonsumtionen sker via import är fortsätter materialanvändningen att öka


Tillv xtens dilemma
Tillväxtens dilemma materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980;

  • Fortsatt konventionell tillväxt kommer inte att fungera av av miljö, klimat- och resursskäl

  • Nerväxt är inte möjlig av ekonomiska och sociala skäl - systemet bygger på tillväxt

  • Dessutom: Innovationer och risktagande förutsätter dynamik

  • Att blunda för dilemmat – som politiken idag - är djupt oansvarigt

  • Frågan är: Kan konflikten lösas inom ramen för dagens ekonomiska modell eller ?


Illusionen om green growth
Illusionen om ”green materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980; growth”

  • CO2-intensiteten i världsekonomin har gått ned från 1 kg /dollar ouput år 1980 till 770 gram år 2008

  • För att klara 2-gradersmålet till 2050 – givet en tillväxt på i snitt 2 % och en befolkning på 9 miljarder – skulle kräva att intensiteten går ned till 36 gram!

  • Om vi därtill antar att u-ländernas befolkning skulle uppnå samma standard som genomsnittseuropén har idag skulle intensiteten behöva gå ned till 6 gram/dollar output

  • Är detta rimligt?


Lovande tecken
Lovande tecken materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980;

  • Världen kan klara sig på sol, vatten och vind

  • Kostnaderna för solenergi faller drastiskt

  • Investeringarna i förnybar el > fossilbaserad el år 2010

  • Fastprissystem levererar

  • Energieffektivisering sker på många områden

  • USA stängde ned 48 kolkraftverk under 2010

  • Nagoya 2010 om skydd för biolmångfald

  • CO2-skatt fungerar

  • Men det räcker inte. Vi behöver transformativa förändringar!


December, 2009 March, 2010 October, 2010 materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980;

Bold efficiency thinking is at the heart of FactorFive


Hur mycket r lagom
Hur mycket är lagom? materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980;

  • Ytterst är klimat, miljö och resurskrisen en Nord/Syd-fråga

  • Orsaken till svårigheterna inom klimatförhandlingarna beror dels på USA:s motstånd, dels på många u-länders reaktion mot att i-länderna inte gör mer

  • ”China willdowhat the westdoes, not what the westtellsher to do”

  • Resurserna starkt ojämnt fördelade - 1/5 av befolkningen lägger beslag på 4/5 av resurserna

  • Miljö- och resursutrymmet borde i första hand utnyttjas av den fattiga delen av befolkningen

  • Vad är välfärd? Vad är livskvalitet?

  • Många exempel på alternativ till BNP – ISEW, Bhutan´sHappiness Index, Max Neef m m


Vad g ra
Vad göra? materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980;

  • Utbildning av människor HUR allting hänger ihop

  • Bred diskussion i samhället om välfärd och välbefinnande

  • Överge BNP som mål till förmån för konkreta välfärdsmål

  • Ge naturkapital och ekosystemtjänster ett värde

  • Höga krav för energi- och resurseffektivitet

  • Minskad skatt på arbete; Ökad skatt på resursuttag

  • Långsiktiga spelregler

  • Mångdubbling av forskningen på energi- och resursområdet

  • Mångdubbling av investeringen i förnybart och effektivisering

  • Nya affärsmodeller

  • Reformera finansiella systemet

  • Offentlig Upphandling som styrmedel


Transformativa l sningar ett m ste
Transformativa materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980; lösningar ett måste

  • Fokus nu på Stegvisa förbättringar, ofta inom befintlig teknik

  • Räcker ej – Tekniksprång och Beteendeförändringar behövs

  • Allt som byggs o produceras skall klara en värld med 9 miljarder

  • Funktionsförsäljning

  • Cirkulär ekonomi skulle minska energi- och materialanvändningen med c:a 50 % eller mer

  • Förutsätter Nya Affärsmodeller

  • Infrastruktur huvudfråga; Bygga smart; Bygga i trä

  • Utnyttja ICT:s möjligheter

  • Markanvändningen i fokus – både skogs- och jordbruk

  • Använd offentlig upphandling proaktivt


Utmaningar f r offentlig sektor
Utmaningar för offentlig sektor materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980;

  • Energi- och resurseffektivitet högsta prio

  • Infrastrukturen särskilt viktig/ Offentliga = 50 %

  • Nybyggnation, tuffa normer; Bygga i trä

  • Miljonprogrammets renovering

  • Kraftnätet – supergrids o smart grids

  • Spårtrafik vs Väg vs Bredband

  • Från produkter till tjänster

  • Upphandlingens regelverk ses över – FOKUS på

    större strategisk blick, ökat utrymme för förhandling, bättre uppföljning, höjd kompetens, applicera livscykelperspektiv, upphandla funktion,


Resursproduktivitet via
Resursproduktivitet via materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980;

  • Funktionsförsäljning

  • Förlänga livslängden; stimulera återbruk, recycling och rekonditionering

  • Lära av naturen

  • From cradle to cradle – cirkulära materialflöden

  • Bioraffinaderier, Energilagring

  • Resurseffektivitetsnormer + Skattereform för att skapa tryck


Ex p funktionsf rs ljning
Ex på funktionsförsäljning materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980;

  • Rolls Royce hyr ut jetmotorer

  • Xerox offererar kopieringstjänster

  • Michelin hyr ut bildäck

  • Interface hyr ut heltäckningsmattor

    I samtliga dessa fall har användningen av energi, CO2 o material reducerats kraftigt

  • Nu har turen kommit till B2C – datorer, mobiler, bilar, hushållsmaskiner, textilier


Labour productivity materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980; has increased twentyfold since 1850. It is not utopian to think of resource productivity increasing tenfold in 100 years and fivefold in 50 years!

For that to happen, policy frameworks must change and Business Models undergo significant change, giving real priority to alternative energy as well as energy and resource efficicency


ad