1 / 8

Samhällsekonomi för drift och underhåll av järnväg

Samhällsekonomi för drift och underhåll av järnväg. Mats Andersson (mats.andersson@vti.se) VTI – Transportekonomi CTS – Centrum för Transportstudier. Inledning

Download Presentation

Samhällsekonomi för drift och underhåll av järnväg

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Samhällsekonomi för drift och underhåll av järnväg Mats Andersson (mats.andersson@vti.se) VTI – Transportekonomi CTS – Centrum för Transportstudier

  2. Inledning • Samhällsekonomisk analys, eller på engelska Cost-Benefit Analysis (CBA), handlar om att väga samhällsekonomiska nyttor och kostnader mot varandra för att kunna fördela knappa resurser inom offentlig sektor mellan olika åtgärder som berör samhällets medborgare • Underhåll av transportinfrastruktur har egentligen inte systematiskt prövats på samhällsekonomiska grunder i Sverige • Viss utvecklingsverksamhet har genomförts på Vägverket, mindre på Banverket • Frågan har dock högsta prioritet i Utvecklingsplanen

  3. Inledning • Ett beslut att underhålla en väg eller en järnväg, givet att den är byggd på ett visst sätt, tillhör problemfloran som kan hanteras av en samhällsekonomisk analys • Underhåll i sig är odiskutabelt, om vi inte har hittat en metod för att bygga underhållsfri infrastruktur (och kan motivera att det ger lägsta totalkostnad), men osäkerhet råder om vad som ska göras och när • Svaret kan ges av en samhällsekonomisk analys där, vid ett givet tillstånd, olika underhållsalternativ ställs mot varandra, effekterna identifieras och dess kostnader och nyttor beräknas, diskonteras och ställs mot varandra • Då identifierar vi den mest effektiva åtgärden och kan i nästa steg pröva om den ska genomföras nu eller i en senare tidsperiod

  4. Underhåll Tillstånd (t) Tillstånd (t+1) Tillståndsförändring Effekter för: Kostnad - Infrastrukturförvaltaren - Järnvägsföretag (indirekt Transportköpare/Resenärer) Värdering - Samhället En schematisk bild över frågeställningen f(DoUoR i t-n, konstruktion, tillstånd (t), trafik, klimat etc.)

  5. Vilken kunskap har vi inom järnvägen och vad saknas? • Tillstånd före åtgärd – bana och fordon: • Vi vet en del om banöverbyggnaden via spårläges- och kontaktledningsmätningar, felrapporter, provtagningar och besiktningar • Vi vet mindre om banunderbyggnaden • Tänkbara åtgärder och dess kostnader: • Konkurrensutsättningen av underhållet har sina fördelar, men samtidigt urholkas åtgärds- och kostnadskunskapen. Kontraktsformuleringarna blir avgörande för hur innovativa lösningar som tas fram och genomförs, vad de kostar och hur den kunskapen kommer banförvaltaren till godo • Tillstånd efter vald åtgärd och tillståndsutveckling: • Här är kunskapsbehovet stort. Det saknas systematiska analyser av existerande data för att hitta tillståndsförändringssamband. Ett historiskt problem har varit den undermåliga kunskapen om trafikbelastningar

  6. Vilken kunskap har vi inom järnvägen och vad saknas? • Effekter av det förändrade tillståndet: • Ett starkt säkerhetstänkande gör att hastigheten fungerar som regleringsfaktor. Vid problem och brister justeras hastigheten ned eller tåg stoppas för att inte säkerheten ska äventyras. Leder till förseningar och tidsförluster • Den detaljerade kunskapen om kedjan ”resursinsatser – tillstånd – förseningar” är dock begränsad och beroende av en omfattande dataanalys • Det arbetet är i sin linda via ett projekt som Trafikverket finansierar • Effekter värderade i samhällsekonomiska termer: • Ja, i stora drag har vi har vi kunskap om hur människor värderar t ex tid, förseningar och risker • Grundförutsättningar: • Via ASEK

  7. Goda exempel - Österrike • Österrikes järnväg (ÖBB) inledde 1997 ett långsiktigt samarbete med Tekniska Universitetet i Graz i syfte att skapa ett verktyg som hanterar järnvägsinfrastrukturens livscykelkostnad för såväl infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretagen • Erfarenhetsbaserad implementering 1999 – 2005 • Forskning kring kvalitetsdata, tillståndsförändringar och livslängder inleddes 2000 • Kunskapsbaserad tillämpning från 2007 • Utveckling av ett modellverktyg som beräknar livscykelkostnader är påbörjat och beräknas vara klart inom ett par år • Forskningen har redan nu lagt grunden för en del policyförändringar inom ÖBB

  8. Slutsatser • Teoribildningen är klar – underhåll som sådant är odiskutabelt och en förutsättning för att investeringsnyttor ska uppstå, men vi behöver ekonomiska modeller för att avgöra vad som ska göras, och när i tiden det ska göras för att maximera den samhällsekonomiska avkastningen • Framtagandet av en analysmodell handlar om ett långsiktigt arbete som måste organiseras och drivas med verksledningens stöd och på bred front av Trafikverket i samband med forskarvärlden

More Related