Lärdomar från
Download
1 / 27

Lärdomar från den gångna programperioden Stockholm 23 oktober 2013 Jan Persson - PowerPoint PPT Presentation


  • 74 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Lärdomar från den gångna programperioden Stockholm 23 oktober 2013 Jan Persson. Agenda. Introduktion 9 st. lärdomar Råd inför kommande programperiod. Agenda. Introduktion 9 st. lärdomar Råd inför kommande programperiod. Introduktion. Syfte:

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha

Download Presentation

Lärdomar från den gångna programperioden Stockholm 23 oktober 2013 Jan Persson

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Lärdomar från den gångna programperioden

Stockholm 23 oktober 2013

Jan Persson


Agenda

  • Introduktion

  • 9 st. lärdomar

  • Råd inför kommande programperiod


Agenda

  • Introduktion

  • 9 st. lärdomar

  • Råd inför kommande programperiod


Introduktion

Syfte:

  • Att presentera lärdomar från den nuvarande programperioden

  • Lyfta fram lyckade modeller/arbetsmetoder som kan överföras till kommande programperiod

  • Ge råd till utformningen av framtida program


Introduktion

  • En sammanställning av utvärderingar av 9 av de 13 europeiska territoriella program som Sverige deltar i

  • December-mars 2013

  • Sekundärmaterial i form av 20 utvärderingsrapporter

  • Egna erfarenheter från ÖKS


Agenda

  • Introduktion

  • 9 st. Lärdomar

  • Råd inför kommande programperiod


Nio slutsatser kring:

  • Urvalskriterierna

  • Indikatorsystemet

  • Information

  • Stödverksamhet

  • Horisontella kriterier

  • Näringslivets deltagande

  • Gränsöverskridande mervärde

  • Projektpartnerskap

  • Projektens fortlevnad


1. Urvalskriterierna

  • Urvalskriterierna har uppfattats som för omfattande i vissa program

  • Förbättrande åtgärder har skett i främst ÖKS

  • Urvalskriteriet gränsöverskridande mervärde till viss del svårförstått


2. Indikatorsystemet

  • Indikatorerna mäter utfall och inte effekter – svårigheter att isolera programmens effekt från den allmänna utvecklingen i exempelvis näringslivet

  • Svårigheter för projektaktörer att förstå indikatorsystemet

  • Gör det svårt att jämföra projekts framgång

  • Gemensamma definitioner och utbildning krävs


2. Indikatorsystemet

  • En sortering av projektportföljen efter delmål ger information om vilka mål som är eftersatta eller har möjlighet att uppfyllas

  • Informationsinsatser och särskilda utlysningar kan skräddarsys för att säkerställa att delmålen uppfylls


3. Stödstrukturen

  • Stödet från projektsekretariat till projektledning har fungerat högst tillfredställande i alla programområden

  • Initiala problem i ÖKS har åtgärdats

  • Små organisationer har svårigheter att delta på grund av hög ekonomisk/administrativ börda

  • Utvärderarna av Central Baltic anser att detta kan lösas genom förskottsutbetalningar likt i Estland-Lettland- och Lettland-Litauen-programmen

  • Schablonmässiga utbetalningar i procent av total projektbudget


4. Information

  • Stora informationsinsatser har genomförts men vissa målgrupper nås fortfarande inte av programmen

  • Näringslivet deltar i många fall i projekten men har sällan i en aktiv roll i projektledningen

  • Lite tid till uppsökande verksamhet på grund av hög arbetsbörda vid programstart

  • Större informationsinsatser krävs i nya programområden

  • Mindre antal projekt i de, för programperioden, nya programområdena

  • Programmens hemsidor är den viktigaste informationskällan för målgruppen


5. Horisontella kriterier

  • Svårigheter för projektaktörer i merparten av programmen att förstå de horisontella kriterierna

  • Handläggare lägger mycket tid på att förklara de horisontella kriterierna

  • Intern utbildning för att säkerställa gemensamma definitioner av de horisontella kriterierna skulle kunna mildra problemen

  • Anses i vissa program svåra att uppfylla och anses inte relevanta för ett lyckat projektgenomförande av projektledarna

  • Förklara möjligheterna med att använda de horisontella kriterierna som hävstång för tillväxt


6. Näringslivets deltagande

  • Lågt deltagande av näringslivet i Interreg IV A ÖKS

  • Försvårar kommersialisering

  • Försvårar fortlevnad av de projekt där företag förväntas vara resultatmottagare

  • Skapa efterfrågestyrda projekt som utgår ifrån företagens behov och tydliggör nyttan med deltagande för företagen

  • Organisationer med nära samarbete med företagen bör involveras


6. Näringslivets deltagande

  • Hög involvering av näringslivet i Interreg IV A NORD

  • Inom PO1är företag aktiva samarbetspartners i 80% av projekten

  • Ursprungsidén till projekt utvecklas i flera fall genom dialog mellan företag och akademin

  • ”Som man ropar får man svar” -> Medveten satsning på SMEs i PO1

  • Näringslivsstruktur med få dominerande företag gynnar SMEs deltagande – De stora drar med sig de små


7. Gränsöverskridande mervärde

  • Svårigheter att skapa hög grad av gränsöverskridande mervärde i de nya geografiska programområdena

  • Källa: Kontigo 2012


7. Gränsöverskridande mervärde

  • I Interregprojekt med begränsat gränsöverskridande mervärde är kunskapsspridning över landsgränserna vitalt


7. Gränsöverskridande mervärde

Vad består det gränsöverskridande mervärdet av?

  • Lösning av gemensamma problem

  • Komplementaritet

  • Kritisk massa  

  • Nya infallsvinklar

  • Best practice


8. Projektpartnerskap

  • Rätt partners måste ingå:

  • Rätt mängd partners

  • Partnerskapen är stundtals svagt förankrade i partnerorganisationerna –> svårt att ”hämta hem” resultaten

  • Viktigt att ansökan föregås av en strategi kring vilka partners som bör ingå i projektet

  • Kräv aktivt ägarskap:

  • Framgångsrika projekt kräver en god bemanning

  • Aktivt ägarskap krävs för fortlevnad av projekten


9. Projektens fortlevnad

  • Fortsättningsprojekt ger fördjupade samarbeten – Vanligt förekommande och möjlighet att fokusera

  • Utnyttjande av redan befintliga formella samarbeten – Exempel från ÖKS är Öresundskommittén och Den Skandinaviska Arenan

  • God bemanning – Tydlig framgångsfaktor som observerats i flera rapporter och fallstudier


9. Projektens fortlevnad

  • Plan för fortlevnad –Hänger ihop med en aktiv kommunikations-strategi

  • Nytänkande kring fortsatt samarbete – Vilka andra finansieringsformer finns? Ex:Horizon 2020

  • Tydligt gränsöverskridande mervärde – En naturlig del i att gränsöverskridande permanenta och varaktiga strukturer ska uppstå.


Agenda

  • Introduktion

  • 9 st. lärdomar

  • Råd inför kommande programperiod


Tre råd vid utformandet av program

  • Lägg vikt vid analysen!

  • Sätt specifika delmål!

  • Förbättra uppföljningen!


Lägg vikt vid analysen!

  • En välgjord analys skapar förutsättningar för långsiktiga strategiska satsningar – Exempel från Skåne-Blekinge-programmet (ERUF)

  • Utgå ifrån de konkreta utmaningar som finns i programgeografin

  • Analysen som ligger till grund för programmet kan göras mer fokuserad tack vare val av tematiska områden.

  • Kan identifiera specifika delmål inom de tematiska målen

  • Vilka är barriärerna för att uppfylla målen och vilka projekt behövs för att överkomma dessa?


Sätt specifika delmål!

  • Exempel på delmål inom prioriteringen FrämjahållbarekonomisktillväxtiInterreg IV A ÖKS:

    “Stärktutvecklingavföretagochentreprenörer”

  • Exempel på delmål inom prioriteringen Utveckling av företag i Interreg IV A Nord:

    ”Små och medelstora företag utvecklar nya produkter och tjänster inom strategiska områden”


Förbättra uppföljningen!

  • Information om projektens framgång är beroende av inrapportering av projektledarna. – Låg information om projektens bidrag till programmets mål.

  • Extern utvärdering av projekt förekommer vanligtvis inte. Jmf. med de regionala utvecklingsprogrammen och Europeiska Socialfonden.

  • On-going evaluation (följeforskning) kan användas för att utvärdera projekten, men även för att säkra ett välfungerande projektgenomförande.


Tack för er tid!


ad
  • Login