Lärdomar från
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 27

Lärdomar från den gångna programperioden Stockholm 23 oktober 2013 Jan Persson PowerPoint PPT Presentation


  • 60 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Lärdomar från den gångna programperioden Stockholm 23 oktober 2013 Jan Persson. Agenda. Introduktion 9 st. lärdomar Råd inför kommande programperiod. Agenda. Introduktion 9 st. lärdomar Råd inför kommande programperiod. Introduktion. Syfte:

Download Presentation

Lärdomar från den gångna programperioden Stockholm 23 oktober 2013 Jan Persson

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

Lärdomar från den gångna programperioden

Stockholm 23 oktober 2013

Jan Persson


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

Agenda

  • Introduktion

  • 9 st. lärdomar

  • Råd inför kommande programperiod


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

Agenda

  • Introduktion

  • 9 st. lärdomar

  • Råd inför kommande programperiod


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

Introduktion

Syfte:

  • Att presentera lärdomar från den nuvarande programperioden

  • Lyfta fram lyckade modeller/arbetsmetoder som kan överföras till kommande programperiod

  • Ge råd till utformningen av framtida program


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

Introduktion

  • En sammanställning av utvärderingar av 9 av de 13 europeiska territoriella program som Sverige deltar i

  • December-mars 2013

  • Sekundärmaterial i form av 20 utvärderingsrapporter

  • Egna erfarenheter från ÖKS


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

Agenda

  • Introduktion

  • 9 st. Lärdomar

  • Råd inför kommande programperiod


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

Nio slutsatser kring:

  • Urvalskriterierna

  • Indikatorsystemet

  • Information

  • Stödverksamhet

  • Horisontella kriterier

  • Näringslivets deltagande

  • Gränsöverskridande mervärde

  • Projektpartnerskap

  • Projektens fortlevnad


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

1. Urvalskriterierna

  • Urvalskriterierna har uppfattats som för omfattande i vissa program

  • Förbättrande åtgärder har skett i främst ÖKS

  • Urvalskriteriet gränsöverskridande mervärde till viss del svårförstått


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

2. Indikatorsystemet

  • Indikatorerna mäter utfall och inte effekter – svårigheter att isolera programmens effekt från den allmänna utvecklingen i exempelvis näringslivet

  • Svårigheter för projektaktörer att förstå indikatorsystemet

  • Gör det svårt att jämföra projekts framgång

  • Gemensamma definitioner och utbildning krävs


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

2. Indikatorsystemet

  • En sortering av projektportföljen efter delmål ger information om vilka mål som är eftersatta eller har möjlighet att uppfyllas

  • Informationsinsatser och särskilda utlysningar kan skräddarsys för att säkerställa att delmålen uppfylls


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

3. Stödstrukturen

  • Stödet från projektsekretariat till projektledning har fungerat högst tillfredställande i alla programområden

  • Initiala problem i ÖKS har åtgärdats

  • Små organisationer har svårigheter att delta på grund av hög ekonomisk/administrativ börda

  • Utvärderarna av Central Baltic anser att detta kan lösas genom förskottsutbetalningar likt i Estland-Lettland- och Lettland-Litauen-programmen

  • Schablonmässiga utbetalningar i procent av total projektbudget


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

4. Information

  • Stora informationsinsatser har genomförts men vissa målgrupper nås fortfarande inte av programmen

  • Näringslivet deltar i många fall i projekten men har sällan i en aktiv roll i projektledningen

  • Lite tid till uppsökande verksamhet på grund av hög arbetsbörda vid programstart

  • Större informationsinsatser krävs i nya programområden

  • Mindre antal projekt i de, för programperioden, nya programområdena

  • Programmens hemsidor är den viktigaste informationskällan för målgruppen


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

5. Horisontella kriterier

  • Svårigheter för projektaktörer i merparten av programmen att förstå de horisontella kriterierna

  • Handläggare lägger mycket tid på att förklara de horisontella kriterierna

  • Intern utbildning för att säkerställa gemensamma definitioner av de horisontella kriterierna skulle kunna mildra problemen

  • Anses i vissa program svåra att uppfylla och anses inte relevanta för ett lyckat projektgenomförande av projektledarna

  • Förklara möjligheterna med att använda de horisontella kriterierna som hävstång för tillväxt


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

6. Näringslivets deltagande

  • Lågt deltagande av näringslivet i Interreg IV A ÖKS

  • Försvårar kommersialisering

  • Försvårar fortlevnad av de projekt där företag förväntas vara resultatmottagare

  • Skapa efterfrågestyrda projekt som utgår ifrån företagens behov och tydliggör nyttan med deltagande för företagen

  • Organisationer med nära samarbete med företagen bör involveras


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

6. Näringslivets deltagande

  • Hög involvering av näringslivet i Interreg IV A NORD

  • Inom PO1är företag aktiva samarbetspartners i 80% av projekten

  • Ursprungsidén till projekt utvecklas i flera fall genom dialog mellan företag och akademin

  • ”Som man ropar får man svar” -> Medveten satsning på SMEs i PO1

  • Näringslivsstruktur med få dominerande företag gynnar SMEs deltagande – De stora drar med sig de små


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

7. Gränsöverskridande mervärde

  • Svårigheter att skapa hög grad av gränsöverskridande mervärde i de nya geografiska programområdena

  • Källa: Kontigo 2012


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

7. Gränsöverskridande mervärde

  • I Interregprojekt med begränsat gränsöverskridande mervärde är kunskapsspridning över landsgränserna vitalt


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

7. Gränsöverskridande mervärde

Vad består det gränsöverskridande mervärdet av?

  • Lösning av gemensamma problem

  • Komplementaritet

  • Kritisk massa  

  • Nya infallsvinklar

  • Best practice


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

8. Projektpartnerskap

  • Rätt partners måste ingå:

  • Rätt mängd partners

  • Partnerskapen är stundtals svagt förankrade i partnerorganisationerna –> svårt att ”hämta hem” resultaten

  • Viktigt att ansökan föregås av en strategi kring vilka partners som bör ingå i projektet

  • Kräv aktivt ägarskap:

  • Framgångsrika projekt kräver en god bemanning

  • Aktivt ägarskap krävs för fortlevnad av projekten


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

9. Projektens fortlevnad

  • Fortsättningsprojekt ger fördjupade samarbeten – Vanligt förekommande och möjlighet att fokusera

  • Utnyttjande av redan befintliga formella samarbeten – Exempel från ÖKS är Öresundskommittén och Den Skandinaviska Arenan

  • God bemanning – Tydlig framgångsfaktor som observerats i flera rapporter och fallstudier


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

9. Projektens fortlevnad

  • Plan för fortlevnad –Hänger ihop med en aktiv kommunikations-strategi

  • Nytänkande kring fortsatt samarbete – Vilka andra finansieringsformer finns? Ex:Horizon 2020

  • Tydligt gränsöverskridande mervärde – En naturlig del i att gränsöverskridande permanenta och varaktiga strukturer ska uppstå.


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

Agenda

  • Introduktion

  • 9 st. lärdomar

  • Råd inför kommande programperiod


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

Tre råd vid utformandet av program

  • Lägg vikt vid analysen!

  • Sätt specifika delmål!

  • Förbättra uppföljningen!


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

Lägg vikt vid analysen!

  • En välgjord analys skapar förutsättningar för långsiktiga strategiska satsningar – Exempel från Skåne-Blekinge-programmet (ERUF)

  • Utgå ifrån de konkreta utmaningar som finns i programgeografin

  • Analysen som ligger till grund för programmet kan göras mer fokuserad tack vare val av tematiska områden.

  • Kan identifiera specifika delmål inom de tematiska målen

  • Vilka är barriärerna för att uppfylla målen och vilka projekt behövs för att överkomma dessa?


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

Sätt specifika delmål!

  • Exempel på delmål inom prioriteringen FrämjahållbarekonomisktillväxtiInterreg IV A ÖKS:

    “Stärktutvecklingavföretagochentreprenörer”

  • Exempel på delmål inom prioriteringen Utveckling av företag i Interreg IV A Nord:

    ”Små och medelstora företag utvecklar nya produkter och tjänster inom strategiska områden”


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

Förbättra uppföljningen!

  • Information om projektens framgång är beroende av inrapportering av projektledarna. – Låg information om projektens bidrag till programmets mål.

  • Extern utvärdering av projekt förekommer vanligtvis inte. Jmf. med de regionala utvecklingsprogrammen och Europeiska Socialfonden.

  • On-going evaluation (följeforskning) kan användas för att utvärdera projekten, men även för att säkra ett välfungerande projektgenomförande.


L rdomar fr n den g ngna programperioden stockholm 23 oktober 2013 jan persson

Tack för er tid!


  • Login