INFORMATION GÄLLANDE GRATIS TILLDELNING AV UTSLÄPPSRÄTTIGHETER

1. INFORMATION GÄLLANDE GRATIS TILLDELNING AV UTSLÄPPSRÄTTIGHETER Arbets- och näringsministeriet

2. Faserna i gratis tilldelning 1. Verksamhetsutövare ansöker gratis utsläppsrättigheter genom att lämna in • Verifierade uppgifter (datainsamlingsblankett) • Information gällande metoderna med vilka uppgifterna har samlats (metodrapport) 2. Den behöriga myndigheten preparerar preliminära kalkyler gällande preliminära utsläppsrättigheter 3. Kommissionen kontrollerar de nationella kalkylerna och räknar ut om det finns behov för en enhetlig sektorsövergripande korrektionsfaktor (egen faktor för varje år) 4. Den behöriga myndigheten besluter de slutliga utsläppsrättigheterna • Kommissionen delar ut • Instruktioner om regler för gratis tilldelning • Rådgivning för den behöriga myndigheten • Datainsamlingsblanketten • Metodrapportblanketten • Blankett med vilken medlemsstaterna uppger informationen till komissionen

3. Kommissionens CIM-beslut och tillhörande instruktioner Kommittén för klimatförändringar förordade 15.12 utkastet för kommissionens CIM-beslut och kommissionens beslut (2011/278/EU) godkändes slutgiltigt 27.4.2011 Som stöd för CIM-beslutet har kommissionen gett ut instruktioner vilka klargör tilldelningsmetoder och datainsamling. 1. Generellt instruktionsdokument 2. Allokeringsmetodologi för tilldelning 3. Datainsamling 4. Verifiering av data 5. Koldioxidläckage 6. Värmeflöden mellan anläggningar 7. Nya inträdare och avstängningar 8. Restgaser 9. Sektorspecifika specialfall

4. Faserna i gratis tilldelning Tilldelning av utsläppsrättigheter baseras på fyra olika metoder, vilka används i följande ordning. 1. Produktriktmärke (utsläppsrättigheter / produktion) 2. Värmeriktmärke (62,3 utsläppsrättigheter / TJ värme) 3. Bränsleriktmärke (56,1 /TJ förbrukad bränsle) 4. Processemissioner (0,97 utsläppsrättigheter / tCO2 processemissioner) För produktion av elektricitet och förbränning i fackla (bortsett från säkerhetsfackla) inga gratis rättigheter Bara en av metoderna kan tillämpas för en aktivitet

5. Koldioxidläckage eller inte Varje aktivitet hör antigen till koldioxidläckage-sektor eller ej-koldioxidläckage-sektor 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Koldioxidläckage-sektor 1 1 1 1 1 1 1 1 Ej-koldioxidläckage-sektor 0,8000 0,7286 0,6571 0,5857 0,5143 0,4429 0,3714 0,3000 • De aktiviteter som hör till koldioxidläckage-sektor under åren 2013-2014 är definierad i kommissionens beslut (2010/2/EU) • Definitionerna kan ändras i framtiden • Koldioxidläckagestatus är definierad för varje produktriktmärke

6. Aktivitetsuppgifter ska uppdelas till delanläggningar • Två värmeriktmärke –delanläggningar, eftersom värmeförbrukarna har olika koldioxidläckagestatus CO2 Panna Mjölk (inget produktriktmärke) Mjölkproduktion (ej-koldioxidläckage) Ånga Naturgas Mjölkpulverproduktion (koldioxidläckage) Mjölkpulver (inget produktriktmärke) Ånga

7. Aktivitetsuppgifter ska uppdelas till delanläggningar Värmeriktmärke -delanläggning CO2 Panna Mjölk (inget produktriktmärke) Mjölkproduktion (ej-koldioxidläckage) Ånga Naturgas Mjölkpulverproduktion (koldioxidläckage) Mjölkpulver (inget produktriktmärke) Ånga Värmeriktmärke -delanläggning

8. Värmeriktmärke Data ska ges ut om relevant: Tillförsel (värme) Produktion (värme) Värmeriktmärke -delanläggningar täcker mätbar värme Värmen härstammar antingen från värmeanläggningen själv eller en annan värmeanläggning inom utsläppshandel Värmen har förbrukats utanför en produktionsprocess av en produkt med ett produktriktmärke och så, att den inte • har producerats i samband med produktion av salpetersyra • förbrukas i produktion av elektricitet Att värmen inte har producerats i samband med produktion av salpetersyra och inte förbrukas i produktion av elektricitet är förutsättningen för tilldelning även vid fall där värme levereras till en anläggning utanför utsläppshandel.

9. Värmeriktmärket används för mätbar värme Karakteristiskt för mätbar värme är • Det är nettovärme vilket innebär att den värme som kommer tillbaka till producenten avdras från den utgångna värmen • Det levereras till förbrukningspunkten via en identifierbar kanal • Det levereras med hjälp av ett transportmedium, till exempel ånga, het luft, vatten, olja, flytande metall eller salt • Värmeflödet mäts eller kan mätas med mätare

10. Tillämpning av värmeriktmärket Tillämpas Tillämpas inte Värme producerad med fossila bränslen Värme som härstammar från en anläggning utanför i en anläggning inom utsläppshandel utsläppshandel eller från en värmedistributör Värme producerad genom förbränning av biomassa Värme härstammar från salpetersyra produktion Värme tillvaratagen från en exotermisk reaktion Värme tillvaratagen från en exotermisk reaktion vid verksamhet inom utsläppshandel vid verksamhet utanför utsläppshandel Värme producerad med elektriska pannor Värme producerad eller tillvaratagen från förnyelsebar ursprung och det omfattar inte en förbränningsprocess Värme producerad vid förbränning av farlig eller kommunal avfall • Värmedistributör ses som en anläggning utanför utsläppshandel även om dess operator hör till utsläppshandel • Värmedistributör producerar eller konsumerar inte värme • Värmedistributör anses vara involverad när producenten och förbrukaren inte är direkt involverade med varandra

11. Sammandrag om tillämpning av värmeriktmärket Anläggning utanför USH Anläggning inom USH, värme för produktion av produkter, mekanisk energi, uppvärmning eller avkylning Värme från anläggning utanför USH Värme från anläggning inom USH Användbar värme i anläggningen Anläggning producerande salpetersyra Förbrukning vid produktion av en riktmarkerad produkt Production av elektricitet Tillämpas Tillämpas inte

12. Mätningspunkt Mätningspunkten av värmeförbrukning (transportförlusterna är inte inkluderade) USH värme- produktion USH värme- förbrukning Mätningspunkt Mätningspunkten av värmeförbrukning, om värme transporteras utanför USH Utsläppstillståndets gräns USH värme- produktion Ej-USH värme- förbrukning Mätningspunkt

13. 4 sätt att fastställa nettobeloppet av det mätbara värmeflödet • Använd avmätta värden (temperatur, tryck, genomströmningsmängd • Använd existerande dokumentation (fakturering, intern bokföring, andra dokument där värmeflöden är definierade på ett transparent sätt) • Använd estimat som baserar sig på bränsleförbrukning och planerad kapacitet • Använd estimat som baserar sig på bränsleförbrukning och referensverkningsgrad • Använd en approach som: • Leder till den högsta uppnåbara precision • Inte leder till överestimering/överallokering

14. Enheterna för historisk aktivitetsnivå • Delanläggningarna har olika enhet • Produktriktmärke Produktionsenhet (t.ex. ton) • Värmeriktmärke TJ förbrukad värme • Bränsleriktmärke TJ förbrukad bränsle • Processutsläpp tCO2 Men den historiska aktivitetsnivån bestäms på samma sätt för varde delanläggning

15. Grundliggande metod för fastställning av den historiska aktivitetsnivån för varje delanläggning • Operatorn väljer referensperioden för hela anläggningen • Antingen år 2005-2008 eller 2009-2010 • Historisk aktivitetsnivå = medianreferensperiod (årlig produktionsnivå) • År då anläggningen inte har varit i bruk åtminstone 1 dag tas inte med i kalkylen. Obs: denna regel tillämpas inte vid anläggningar som opereras bara periodvis (t.ex. beredskaps- och reservkapacitet Median (1,2,5) = 2 Median (0,2,4,10) = 3 Exempel: Aktivitet har varit avbrutet 2.12.2006 – 2.1.2008 Historisk aktivitetsnivå = Median (x1,xx,x3) eller Median (x4,x5) År 2005 2006 2007 2008 2009 2010 > 1 dag i produktion x x x x x 1 2 3 4 5

16. Exempel -värmeproduktion till fjärrvärmenät Fjärrvärmenät Utsläppstillståndets gräns Bränsle- inmatning Värmepanna Produktion 2005-2010 Vald referensperiod: 2009-2010 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Värmeproduktion 4000 6000 4000 5000 2000 2000 Historisk aktivitetsnivå = median2009-2010 (4000 , 6000) = 5000

17. Produktionskapacitet • Produktionskapacitet behövs för • Delanläggningar för vilka produktriktmärke tillämpas • Delanläggningar som har haft aktivitet mindre än 2 år under referensperioden • Vid signifikant kapacitetsförändring i en delanläggning både före och efter förändringen Det finns två sätt att fastställa produktionskapacitet: eller Medelvärde av de två högsta månadliga produktionsnivåerna under referensperioden multiplicerat med 12 månader Experimentell verifiering (48 h fortlöpande test)

18. För värme som sålts till hushåll konstruerades det en egen tilldelningsmetod, vilken tar hänsyn till koldioxidutsläpp under 2005-2008 • Ifall värmeriktmärke-metoden resulterar i mindre utsläppsrättigheter än median av årliga utsläpp under 2005-2008, anpassas antalet rättigheter för år 2013 med skillnaden i fråga • Den preliminära mängden av rättigheter anpassas för varje år 2013-2020, så länge som den preliminära tilldelningen är mindre än de ovan nämnda medianen multiplicerat med en sjunkande faktor. År 2014 är faktorn 90% och den minskar med 10 %-enheter varje följande år. • Till denna preliminära mängden av utsläppsrättigheter tillämpas ännu en sjunkande tilldelningsfaktor. År 2013 tilldelas 80 % av de preliminära rättigheterna och år 2020 är gratis tilldelning 30%. Utöver detta används antingen den linjära förminskningsfaktorn eller den sektorsövergripande korrigeringsfaktor (CCF) enligt artikel 15.3 i CIM Behandling av värme som sålts till privata hushåll i tilldelning av utsläppsrättigheter

19. Kalkylering av utsläppsrättigheter för fjärrvärme till privata hushåll (exempel när fjärrvärmen producerats med stenkol Den linjära förminskningsfaktorn och sektorsövergripande korrigeringsfaktorn har antagits att vara lika stora Utsläpp 2005-2008 mv. kol Utsläppsrättigheter med värmeriktmärke Utsläppsrättigheter med hänsyn till verkliga utsläpp 2005-2008

20. Kalkylering av utsläppsrättigheter för fjärrvärme till privata hushåll (exempel när fjärrvärmen producerats med torv) Den linjära förminskningsfaktorn och sektorsövergripande korrigeringsfaktorn har antagits att vara lika stora Utsläpp 2005-2008 mv. kol Utsläppsrättigheter med värmeriktmärke Utsläppsrättigheter med hänsyn till verkliga utsläpp 2005-2008

21. EXEMPELINSTALLATION RELEVANTA FLÖDEN FÖR VÄRMERIKTMÄRKET

22. CHP-KRAFTVERK INTEGRERAD CELLULOSA- OCH PAPPERSBRUK Ånga 500 TJ Naturgas 1000 TJ Torv 1500 TJ OY PRODUCENT AB HUSHÅLL Värme 1000 TJ MEJERI AB Utsläppstillståndets gräns TILLVERKARE AB FJÄRRVÄRMENÄTVERK Värmeflöde Bränsletillförsel Exempelinstallation

23. CHP-KRAFTVERK Ånga 500 TJ Naturgas 1000 TJ Torv 1500 TJ OY PRODUCENT AB Värme 200 TJ HUSHÅLL Värme 1000 TJ Värme 400 TJ MEJERI AB Värme 800 TJ Utsläppstillståndets gräns TILLVERKARE AB FJÄRRVÄRMENÄTVERK Värmeflöde Värme 300 TJ Värme 100 TJ Bränsletillförsel Exempelinstallation – specialfallHushåll För värme som har sålts till privata hushåll tilldelas rättigheter antingen på basis av tidigare utsläpp eller värmeriktvärdet. Av dessa används den som resulterar i större utdelning. I ett CHP-kraftverk kalkyleras utsläpp som kommer från värmeproduktion enligt formeln nedan. All värme från kraftverket har samma specifikutsläpp.

24. CHP-KRAFTVERK Ånga 500 TJ Naturgas 1000 TJ Torv 1500 TJ HUSHÅLL Lämpö 1000 TJ Värme 400 TJ Värme 800 TJ FJÄRRVÄRMENÄTVERK Utsläppstillståndets gräns Värmeflöde Bränsletillförsel Exempelinstallation – specialfallHushåll

25. CHP-KRAFTVERK Utsläppsrättigheter kalkylerade på basis av förbrukning av värme i hushåll Naturgas 1000 TJ/a 56,1 t CO2/TJ 56 100 t CO2 Torv 1500 TJ/a 105,9 CO2/TJ 158 850 t CO2 Ånga 500 TJ Tidigare utsläpp 214 950 t CO2 Värmes andel 1500 TJ 110942 t CO2 73,96 t CO2/TJ Naturgas 1000 TJ Torv 1500 TJ Värmeriktvärde 400 TJ/a 62,3 EUA/TJ 24 920 EUA Tidigare utsläpp 400 TJ/a 73,96 t CO2 /TJ 29 585 EUA HUSHÅLL Värme 1000 TJ Värme 400 TJ Värme 800 TJ Utsläppstillståndets gräns Värmeflöde FJÄRRVÄRMENÄTVERK Bränsletillförsel Exempelinstallation – specialfallHushåll

26. CHP-KRAFTVERK Ånga 500 TJ Naturgas 1000 TJ Torv 1500 TJ OY PRODUCENT AB Värme 200 TJ HUSHÅLL Värme 1000 TJ Värme 400 TJ MEJERI AB Värme 800 TJ Utsläppstillståndets gräns TILLVERKARE AB Värmeflöde FJÄRRVÄRMENÄTVERK Värme 300 TJ Värme 100 TJ Exempelinstallation – specialfallAktörer utanför utsläppshandel I regel anses värme som tilldelas över ett fjärrvärmenätverk som värme till aktörer som är utanför utsläppshandel och utanför hot av koldioxidläckage. Ifall det kan påvisas att aktören hotas av koldioxidläckage, iakttas detta i kalkyleringen Fjärrvärmenätverket är en aktör utanför utsläppshandel och har därmed ingen plikt att utge uppgifter. Eventuell information gällande värmets distribution till de olika sektorerna baserar sig på frivillighet.

27. CHP-KRAFTVERK Naturgas 1000 TJ Torv 1500 TJ Värme 1000 TJ MEJERI AB Värme 800 TJ Utsläppstillståndets gräns FJÄRRVÄRMENÄTVERK Värmeflöde Värme 300 TJ KL 200 TJ Ej-KL 100 TJ Exempelinstallation – specialfallAktörer utanför utsläppshandel Koldioxidläckage (KL) kan hota även aktörer utanför utsläppshandel. En sådan aktör kan frivilligt uppge information gällande de produkter vars produktion värmen har använts till. En producent kan tillverka produkter både under hot av koldioxidläckage och utanför det. Värmeriktvärde 200 TJ/a 62,3 EUA/TJ 12 460 EUA KL Värmeriktvärde 100 TJ/a 62,3 EUA/TJ 6 230 EUA Ej-KL

28. CHP-KRAFTVERK Naturgas 1000 TJ Torv 1500 TJ OY PRODUCENT AB Värme 200 TJ Värme 1000 TJ Värme 800 TJ Utsläppstillståndets gräns TILLVERKARE AB FJÄRRVÄRMENÄTVERK Värmeflöde Värme 100 TJ Bränsletillförsel Exempelinstallation – specialfallAktörer inom utsläppshandel Värme som är tillverkat för en aktör inom utsläppshandel berättigar inte producenten till gratis tilldelning. Den förbrukade värmet antingen ingår i ett produktriktmärke eller den används som bas för kalkylering av utsläppsrättigheter för producenten av en icke-riktmarkerad produkt. När värme tilldelas över ett nätverk till en aktör inom utsläppshandel, tilldelas rättigheterna i regel till värmeproducenten, eftersom fjärrvärmenätverket inte ingår i utsläppshandel. Förbrukaren av värme avdrar i så fall en motsvarande mängd rättigheter från ett eventuellt produktriktmärke. Ifall det finns ett direkt avtal mellan värmeproducenten och –förbrukaren gällande leverens av värme, beaktas inte det mellanliggande nätverket

29. FAKTORER OCH SLUTLIG UTDELNING AV UTSLÄPPSRÄTTIGHETER RIKTMÄRKEN FÖRVANDLAS TILL GRATIS UTSLÄPPSRÄTTIGHETER MED OLIKA FAKTORER BEROENDE PÅ PRODUKT ELLER FÖRBRUKAREN AV VÄRME

30. Faktorer Faktorerna som används för att komma fram till den nationella och den installationsspecifika utdelningsplanen är samlade i tabellen nedan. För värmes del hänvisar koldioxidläckage (KL) till förbrukaren och faktorerna till tilldelning av utsläppsrättigheter till värmeproducenten

31. Faktorer Utsläppsrättigheter kalkylerade på basis av förbrukning av värme i hushåll Värmeriktvärde 400 TJ/a 62,3 EUA/TJ 24 920 EUA Ej-KL Tidigare utsläpp 400 TJ/a 73,96 t CO2 /TJ 29 585 EUA Ej-KL Värmeriktvärde 200 TJ/a 62,3 EUA/TJ 12 460 EUA KL Värmeriktvärde 100 TJ/a 62,3 EUA/TJ 6 230 EUA Ej-KL Värmeriktvärde 100 TJ/a 62,3 EUA/TJ 6 230 EUA Ej-KL* * Odefinierad värme över ett fjärrvärmenät