Kvalitetsr det sfam q
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 44

Kvalitetsrådet SFAM Q PowerPoint PPT Presentation


  • 117 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Kvalitetsrådet SFAM Q. Bildades 1992 på initiativ av Mats Ribacke. S-S. VERKTYGSLÅDAN 1993 1200 ex till 75% av landets vårdcentraler. Program för kvalitetsuppföljning Medicinska kvalitetsindikatorer Enkäter, APO –förslag mm Guide Médecine. S-E. KVALITETSHUSET. Kvalitetssystem byggt

Download Presentation

Kvalitetsrådet SFAM Q

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Kvalitetsr det sfam q

KvalitetsrådetSFAM Q

Bildades 1992

på initiativ av Mats Ribacke

S-S


Verktygsl dan 1993 1200 ex till 75 av landets v rdcentraler

VERKTYGSLÅDAN 19931200 ex till 75% av landets vårdcentraler

  • Program för kvalitetsuppföljning

  • Medicinska kvalitetsindikatorer

  • Enkäter, APO –förslag mm

  • Guide Médecine

S-E


Kvalitetshuset

KVALITETSHUSET

Kvalitetssystem byggt

för primärvård !

Resurser

Innehåll

Stroke

Oro

Depression

Organ-

isaton

Organ-

isaton

Bensår

Städning

Läkemedel

Demens

Patientperspektiv

E-S


1 a kvalitetsdagen 2004 tema kolla dina resultat andra g r det

1:a Kvalitetsdagen 2004Tema:Kolla Dina resultat –Andra gör det !

S-S


Kvalitetsdagen 2004 sfam qs budskap

Kvalitetsdagen 2004SFAM Qs budskap

  • Vi tror att vi gör som vi vill/bör göra

  • För att förstå att vi behöver ändra oss måste vi kolla/mäta hur vi gör

  • Regelbunden återkoppling ur datajournaler kan ha en stark påverkan på läkares handlingssätt.

  • Enkelt hanterbara rapporter för återkoppling bör skapas i alla journalsystem.

S-S


Sfam qs budskap problem med analyser av v rden via uth mtning av data ur journaler

SFAM Qs budskapProblem med analyser av vården via uthämtning av data ur journaler

  • Endast data som är enhetligt registrerade är möjliga att använda

  • Hur man väljer att registrera varierar mycket mellan olika vårdcentraler. Läkare sätter ofta olika diagnos för samma symtomkomplex.

  • Viktiga fakta som avgjort beslutet kommer inte med i utsökningen

  • Det är därför tveksamt om datautsökning kan användas för att jämföra olika. enheter.

S-A


Ur f redragen 2004

Ur föredragen 2004

  • Läkemedelsgenomgång på äldreboende medförde att hälften av de som stod på SSRI kunde sluta.

  • Hos kostbehandlade patienter förbättrade inte användning av glukosstickor den metabola kontrollen

AL-S


Alla landsting skl sos inbj ds att komma och presentera sina m tningar och tankar kring dessa

Alla landsting SKL & SoS inbjöds att komma och presentera sina mätningar och tankar kring dessa.

Kvalitetsdagen 2005TemaHur och varför mäts kvalitet i primärvård?

S-S


Sfam qs budskap

SFAM Qs budskap

Primärvård är en komplex verksamhet med många olika kvaliteter som ej kan beskrivas av enstaka mått tex:

  • Service

  • Prioritering

  • Patientmötet

  • Medicinska omhändertagandet

  • Samverkan

S-S


Sfam qs budskap1

SFAM Qs budskap

Svårigheterna innebär inte att man ska avstå från att mäta, men

mätningarna bör ha syftet att initiera utveckling och stimulera till förbättring i stället för att betygsätta. 

ekonomisk ersättning för så kallade kvalitetsresultat skapar incitament till att dölja i stället för att efterforska de egna svagheterna

S-L


Ur f redragen 2005

Ur föredragen 2005

  • Datas validitet överskattas ofta. (Blekinge)

  • Risk för felaktiga siffror - fel vid registrering eller uttag. (Dalarna)

  • Hur gör vi data tillförlitliga? (VGR)

  • Arbetet med att ta fram in-data för indikatorer skall kännas meningsfullt och får inte öka arbetsbelastningen eller störa den dagliga verksamheten. (Skåne)

  • Kvalitetskraven är knutna till den målrelaterade ersättningen baserad på uthämtade data. (Stockholm)

  • Ett uppföljningssystem som är kopplat till ersättningssystemet ökar motivationen att faktiskt genomföra dokumentation på ett seriöst sätt (Värmland)

S-L


Tema vi l r av varandra

Tema

Vi lär av varandra

Kvalitetsdagen2006

L-L


Kvalitetsr det sfam q

L-S


Sfam q hade fel

SFAM Q HADE FEL!

  • Tracer condition metodik för att jämföra ”totalkvalitet” dvs svara på frågan ”Hur bra är vårdcentralen? ”

  • Med hjälp av evidensbaserade kvalitetsindikatorer analysera ett antal stickprov från 6-8 sjukdomsgrupper:

    • 3 grupper av kroniska sjukdomar

    • 3 grupper av akuta sjukdomar

    • några organisatoriska indikatorer.

  • Om alla stickproven i jämförelse med andra pekar i samma riktning kan man generalisera resultaten.

S-A


Ur f redragen 2006

Ur föredragen 2006

  • Evidens och praktik visar klar nytta av insatser för att påverka våra patienters livsstil.

  • 25 % av patienter med KOL har hjärtsvikt. Diagnosen är svår. Var liberal med UKG.

  • Vid prioritering i telefonrådgivningen: 90 % av patienterna ansåg de har rätt att få sitt sjukvårdsbehov tillfredsställt även om besvären är bagatellartade

AL-S


Tema m bra genom att bli b ttre

Tema:

Må bra genom att bli bättre!

Kvalitetsdagen2007

S-S


Sfam qs budskap prim rv rd hur blir den b st

Personlig kontinuitet

– minskar kostnader inom primärvård

minskar antalet besök på sjukhus

minskar antalet inläggningar

ger nöjdare patienter

Läkarval

- att själv få välja sin läkare innebär att patienterna blir mycket nöjdare.

SFAM Qs budskap:Primärvård. Hur blir den bäst?

S-S


Sfam qs budskap prim rv rd hur blir den b st1

Kallelsesystem vid diabetes och astma

ger bättre vård

ger bättre medicinska resultat.

Specialistsköterskor för diabetes, astma och hjärtsvikt

ger vård som bättre följer riktlinjer

ger i vissa avseenden bättre resultat.

SFAM Qs budskapPrimärvård.Hur blir den bäst?

S-L


Ur f redragen 2007

Ur föredragen 2007

  • Med SFAMs kvalitetsindikatorer kan kvalitetsbrister avslöjas och snabbt åtgärdas med mätbara förändringar. Datajournal med rapportsystem förenklar.

  • pvkvalitet.se underlättar detta

  • Höftskola – rationell och effektiv ”konservativ” behandling av höftartros!

LA-S


Kvalitetsdagen 2008

Gör vårdval och prestationsersättningar att:

Primärvården springer fortare?

Gör ett bättre / sämre arbete?

Jobbar mera med rätt / fel saker?

Kvalitetsdagen2008

S-S


Sfam qs budskap2

SFAM Qs budskap

Kvalitetsrelaterad ersättning har begränsningar

  • Får det som mäts resurser och uppmärksamhet medan annat försummas?

  • Kan enstaka indikatorer avspegla total kvalitet?

  • Hur påverkas enhetens resultat av patienters socioekonomi?

  • Vad händer när man slutar betala?

S-S


Ur f redragen 2008

Ur föredragen 2008

  • Uppföljningen av livsstilsmottagningarna visar goda resultat när det gäller livsstilsfaktorer.

    75% av hypertoniker som istället för läkemedel valt livsstilsförändringär efter 6 månader normotensiva.

  • Vi fattar ofta snabba beslut efter erfarenhetsbaserade tumregler – med risk att ny kunskap inte tillämpas.

AL-S


Kvalitetsr det sfam q

Tema

Förbättring i förändring

Att mäta och betygsätta primärvård är svårt men nödvändigt?

Diskussion mellan SFAM & SKL

Kvalitetsdagen2009

S-S


Sfam qs budskap3

SFAM Qs budskap

Mätetalen har begränsningar

Primärvård = diversitet

En normal vårdcentral använder 500-600 olika diagnoskoder under ett år så det blir inte så många patienter per diagnos

Många av de äldre behandlas samtidigt för ett flertal olika kroniska sjukdomar. Det innebär att kohorterna av likartade patienter blir små.

Även mycket bra kvalitetsmått kan bli tveksamma pga. statistisk osäkerhet

S-L


Ur f redragen 2009

Ur föredragen 2009

  • Implementering av frågeformulär om levnadsvanor kan vara både bra och dåligt!

  • Läkemedelsfel uppstår främst i vårdens övergångar.

  • Distriktsläkare är ambivalenta till teamarbete:

    • riskerar att förlora huvudansvaret och bara bli medicinsk expert.

    • träning i teamarbete behöver påbörjas redan under grundutbildningen.

AL-S


Kvalitetsr det sfam q

Tema

Förbättringsarbete…

Låt oss visa att det är något vi i primärvård både vet hur man gör och verkligen genomför…

Kvalitetsdagen2010

S-S


Sfam qs budskap socioekonomi r viktigare n acg vid ers ttning till v rdcentraler

SFAM Qs budskapSocioekonomi är viktigare än ACG vid ersättning till vårdcentraler.

Referat av två studier

The importance of comorbidity in analysing patient costs in Swedish primary care

Engstrom, S. Carlsson, L. Ostgren, C. J. Nilsson, G. H. Borgquist, L.

BMC Public Health, 2006. 6: p. 36.

Primärvårdsersättning efter socioekonomi eller sjukdomsbörda

Borgquist L, Andersson D, Engström S, Magnusson H.Lakartidningen. 2010 Sep 15-21;107(37):2158-63.

S-S


Studie 1 desh gs och ryds v rdcentraler

Studie 1Ödeshögs och Ryds vårdcentraler

Rutiner som gjorde att man i Ryd satte flera diagnoser (2,1 per besök) jämfört med Ödeshög (1,4 per besök) medförde:

20 % högre ACG vikt i Ryd jämfört med Ödeshög trots att de listade i Ödeshög var klart äldre och kostnaderna 20 % högre

S-S


Studie 2 kostnadsvariation p v rdcentralsniv i sterg tland

Studie 2Kostnadsvariation på vårdcentralsnivå i Östergötland

  • ACG förklarade mindre än 25 % av kostnadsvariationen på vårdcentralsnivå

  • De listades medelålder och socioekonomi förklarade 54 %.

S-S


Hur kunde det bli s

Hur kunde det bli så?

Läkare är och gör olikaäven när de sätter diagnos

Studier har visat att när läkare sätter diagnos på samma patientfall så är överensstämmelsen mellan olika läkare ca 50%

För tillförlitlighet av ACG måste vi kanske låta alla läkare cirkulera runt och arbeta lika mycket tid på var och en av alla vårdcentraler?

Nilsson G, Petersson H, Ahlfeldt H, Strender LE. Evaluation of three Swedish

ICD-10 primary care versions: reliability and ease of use in diagnostic coding.

Methods Inf Med 2000;39(4-5):325-31.

Three- and four-digit ICD-10 is not a reliable classification system in primary care

Wockenfuss et al Scand J Prim Health Care. 2009;27(3):131-6.

S-L


Ur f redragen 2010

Ur föredragen 2010

  • NDR:s Checklista är ett lämpligt verktyg för att följa det lokala vårdprogrammet och öka patientsäkerheten för patienter med diabetes.

  • För ett hållbart arbetssätt över tid och motivera till ständig utveckling mot hög patientsäkerhet måste medarbetarna vara delaktiga och få ta ansvar.

LA-E


Tema patients kerhet r en del av v r kvalitet

Tema

Patientsäkerhet – är en del av vår kvalitet

Kvalitetsdagen2011

E-E


Kvalitetsr det sfam q

Patientsäkerhet

Struktur och system för att lära av fel och misstag

När det blir fel eller det är nära att bli fel

Hitta strategier för att förebygga dessa saker

Kvalitet

Struktur och system för att göra rätt från början

”Vardagsstrategi” så att det vanliga blir rätt

Tillförlitliga system, rutiner, checklistor

E_E


F rebygga fel

Förebygga fel

Oftast inte okunskap

I ställer glöms saker bort, ”råkar bli fel”

(Och ofta inga konsekvenser ”Inget hände”)

Utbildning hjälper sällan

I stället krävs säkra system/säkra rutiner tex

- Checklistor

- Sekreteraren kollar att remissen är skriven

- Rigga så att det blir lätt att göra rätt – tex. vaccinationsformulär

E_E


Ur f redragen 2011

Ur föredragen 2011

  • Missad/Fördröjd diagnos utgör 50% av patientsäkerhetsmissarna i primärvård jfr läkemedelsfel som står för < 10%.

  • Tillägg av KBT efter hjärtinfarkt nästan halverade risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom.

  • Det är viktigt för kvaliteten att läkare har kontroll över sin arbetssituation.

EAL-L


Tema utan spaning ingen aning sfam q s budskap

Tema

Utan spaning ingen aning!

=

SFAM Q:s Budskap

Kvalitetsdagen2012

S-S


Kvalitetsr det sfam q

Vi fyra läkare i på Ryds vårdcentral var lyckliga i vår föreställning attvi i vår praktik handlade på det sätt vi borde och själva önskade

Men ……….1993 tillsattes det en informationsapotekare med uppgift att bl.a. efter våra önskemål göra sammanställningar av försäljningsstatistik..

S-S


Kvalitetsr det sfam q

S-S


Kvalitetsr det sfam q

Epidemi av kikhosta

S-S


Vi hade varit p f rel sningar

Vi hade varit på föreläsningar!

Enbart utbildning-fortbildning förbättrar ej vården.

Continuing education meetings and workshops: effects on professional practice and health care outcomes.

Forsetlund L, Bjørndal A, Rashidian A, Jamtvedt G, et al

Cochrane Database of Systematic Reviews 2009.

Vi hade läst skriftligt utbildningsmaterial!

Tryckt utbildningsmaterial kan ha en liten effekt på hur vården utförs.

Printed educational materials: effects on professional practice and healthcare outcomes.

Giguère A, Légaré F, Grimshaw J, et al.

Cochrane Database of Systematic Reviews 2012,

S-S

S-S


Men vi hade inte f tt terkoppling p v r praktik

Men vi hade inte fått återkoppling på vår praktik!

” Det finns hög kvalitet på evidens talande för att:

En kontinuerlig professionell utveckling som

innefattar studier och analys av den egna

handläggningen av patienter och

utbildning-fortbildning kan förbättra vården.

Trapp & Elwyn 2006

S-L


Sfam q s budskap

SFAM Q:s Budskap

  • Stor fördel om system för kvalitetsförbättring utvecklas av professionerna inom primärvården

  • Nationell samordning viktigt för framgång

  • Kan professionerna enas om termer, begrepp och variabler så att man kan eliminera den stora variationen som uppstår genom 21 olika landsting?

L-L


Ur f redragen 2012

Ur föredragen 2012

Vi hinner med färre patienter än förr:

Ökad administration – Färre administratörer

”Amatörisering” av det administrativa

arbetet, alla blir sina egna administratörer

Administration skall vara ett stöd för verksamheten, inte tvärtom!

Landstingens styrning av livsstilsregistrering

– gör det av vi tappar drivkraften?

L-L


Kvalitetsr det sfam q

L


  • Login