KA 2003-03-26
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 50

KA 2003-03-26 PowerPoint PPT Presentation


  • 96 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

KA 2003-03-26. BBIC - barns behov i centrum Sammanbrott – ett oplanerat avslut av samhällsvård. Viktoria Westerberg FoU Västernorrland 070-392 00 58. KA 2003-03-26. Barns Behov i Centrum BBIC. ett system för utredning, planering och uppföljning av barn i den sociala barnavården.

Download Presentation

KA 2003-03-26

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Ka 2003 03 26

KA 2003-03-26

BBIC - barns behov i centrum

Sammanbrott – ett oplanerat avslut av samhällsvård

Viktoria Westerberg

FoU Västernorrland

070-392 00 58


Ka 2003 03 26

KA 2003-03-26

Barns Behov i Centrum BBIC

ett system för utredning,

planering och uppföljning av barn

i den sociala barnavården


Ka 2003 03 26

Ansökan

Anmälan

Annat sätt

Förfrågan om service eller rådgivning

Förhandsbedömning

Beslut att inleda utredning. Underrätta berörda att utredning inleds.

Hänvisning till öppna insatser utan utredning.

Ställningstagande att inte inleda utredning.

Särskild pärm eller befintlig personakt.

Förhandsbedömning


Utredning och insatser

Utredning och insatser

Upprätta utredningsplan. Utföra utredning som skall vara slutförd inom fyra månader. Analys, bedömning, förslag till beslut och kommunicering.

Beslut

Inga insatser. Avslag

Öppna insatser.

Placering utanför det egna hemmet.

Vårdplan

Vårdplan

Genomförandeplan

Samtycke

Inte samtycke

Genomförande

Beslut enl. SoL

Beslut ansöka om vård enl. LVU

Uppföljning

Utvärdering

Omprövning

Bifall

Avslag


Ka 2003 03 26

KA 2003-03-26

Bakgrund England

  • BBIC har sin grund i England. Utifrån den starka kritik som riktades gentemot engelsk barnavård startade ett utvecklingsarbete.

  • Utvecklingen skedde stegvis och gick från att omfatta uppföljning av placerade barn till ett heltäckande system för utredning och uppföljning inom social barnavård.


Ka 2003 03 26

KA 2003-03-26

Den bärande principen i det engelska systemet är att socialtjänsten måste kunna påvisa att den vård som samhället erbjuder är bättre än den vård som barnet fått i ursprungsfamiljen.


Ka 2003 03 26

KA 2003-03-26


Ka 2003 03 26

KA 2003-03-26

  • ”...många socialarbetare ser annorlunda på det placerade barnet jämfört med de förväntningar de har på sina egna barn.

  • De har inte alltid reflekterat över att barn är barn världen över och att placerade barns behov liknar de behov deras egna barn har och att dessa behov måste uppmärksammas av någon.”

  • Harriet Ward, senior researcher


Ka 2003 03 26

KA 2003-03-26

  • Mikael

  • Bobby


Brister i familjehemsv rden enligt l nsstyrelsens granskningar 1995

KA 2003-03-26

Brister i familjehemsvården— enligt länsstyrelsens granskningar 1995

  • Vård- och behandlingsplaner saknades ofta

  • Tidsgränsen för uppföljning av vård

    överskreds ofta

  • Barnperspektivet saknades, barnets behov och utveckling beskrevs sällan

  • Utbildning till familjehem prioriterades inte


Bakgrund sverige

Bakgrund Sverige

KA 2003-03-26

1993 - 1995Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen att utveckla och stärka familjehemsvården

1996 - 1997Dartingtonprojektet


Brister i utredningsarbetet enligt l nsstyrelsen granskningar sundell egelund 2000

KA 2003-03-26

Brister i utredningsarbetet— enligt Länsstyrelsen granskningar, Sundell & Egelund 2000

  • Barnen kom sällan till tals och hur barnets syn har påverkat beslutet redovisades inte

  • Tonvikten på föräldrarnas problematik och sällan redovisades barnens behov

  • Dokumentationen hade stora brister Hur barns och föräldrars problem utreddes

    varierade mellan socialsekreterare resp. mellan olika kommuner

  • Socialsekreterarnas personliga värderingar styrde både utredningen och resultatet


Bakgrund sverige1

Bakgrund Sverige

KA 2003-03-26

1993 - 1995Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen att utveckla och stärka familjehemsvården

1996 - 1997Dartingtonprojektet

1999 - 2005BBIC-projektet

2006BBIC - ett ”färdigt” verksamhetssystem för utredning, planering och uppföljning — nationell spridning påbörjas


Ka 2003 03 26

KA 2003-03-26

Spridningen av BBIC

  • Nationell spridning sedan 2006

  • November 2008:

  • av 290 kommuner är:

  • 276 kommuner utbildade

  • 266 kommuner med prövolicens

  • 10 kommuner med ordinarie licens

  • c:a 550 externa uppdragstagare

  • är utbildade i BBIC


Bbic s vision ra m l

BBIC:s visionära mål

att ge de barn och unga

som är föremål för

socialtjänstens interventioner

samma chanser i livet

som andra barn i samhället

KA 2003-03-26


Bbic s m l och syfte

BBIC:s mål och syfte

Mål:ett nationellt enhetligt och heltäckande system för utredning, planering och uppföljning inom social barn- och ungdomsvård

Syfte:

Stärka barns ställning

Öka samarbetet med barnet och dess nätverk

Skapa systematik i socialtjänstens arbete och underlätta dokumentation, så att handläggning och insatser lättare kan följas upp

Bidra till ökad rättssäkerhet

KA 2003-03-26


Vad r bbic

Vad är BBIC?

KA 2003-03-26

Forskning


Forskningsgrund england

Forskningsgrund England

Studien: Assessing Outcomes in Child Care

De sju behovsområdena bygger på utvecklings-psykologiska teorier, empiriska studier om barn som separerats från sina föräldrar samt en uppfattning om vad ”vanliga föräldrar” vill ge sina barn.

Parker m.fl. 1991

Studien: Children´s Needs — Parenting Capacity

Hur barns utveckling påverkas av att leva med föräldrar som har psykiska problem, missbruks- problem eller där det förekommer familjevåld.

Cleaver m. fl. 2000

KA 2003-03-26


Teoretiska utg ngspunkter utvecklingsekologisk syn och andra teorier om barns och ungas utveckling

Andra teorier om barns och ungas utveckling

Anknytningsteori

Utvecklingspsykologi

Teorier om familjers funktion och föräldrars förmåga till omsorgstagande

Risk- och skyddsfaktorer

Sårbarhet och motståndskraft

Teoretiska utgångspunkter –Utvecklingsekologisk syn och andra teorier om barns och ungas utveckling

KA 2003-03-26


Vad r bbic1

Vad är BBIC?

KA 2003-03-26

Forskning

Grundprinciper


Grundprinciperna

Grundprinciperna

1. Barn och unga i centrum

2. Teoretiska utgångspunkter

- utvecklingsekologisk syn

- andra teorier om barns och ungas utveckling

3. Likvärdiga möjligheter för alla barn

4. Samarbete med barn och deras familjer

5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser

KA 2003-03-26


Grundprinciperna1

Grundprinciperna

6. Identifiera resurser och svårigheter

7. Insatser under utredningens gång

8. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser

9. Kunskap och beprövad erfarenhet

KA 2003-03-26


Barnet som subjekt och akt r titti mattsson 2006

KA 2003-03-26

Barnet som subjekt och aktörTitti Mattsson (2006)

  • Rättssystemet är tydligt i sitt budskap att barn ska betraktas som ett subjekt, med gradvis stigande möjlighet att kunna agera i samband med frågor som rör henne eller honom personligen.

  • Barnet ska betraktas som subjekt med fullt människovärde och med egna kunskaper och erfarenheter.

  • Barnet ska betraktas som en individ med handlingsförmåga och med gradvis stigande rätt att få påverka sitt liv. Denna syn på barnet ska råda i relationer mellan barn och socialnämnd, domstol, familjehem, och mellan barn och vårdnadshavare.


Barns delaktighet

KA 2003-03-26

Barns delaktighet

  • när ska barnet medverka,

  • varför ska barnet medverka och

  • på vilket sätt ska barnet medverka

Familjehemsplacerade barn involveras i livsavgörande beslut till skillnad från andra barn.

Viktigt att fundera över:


Ka 2003 03 26

KA 2003-03-26


Vad r bbic2

Vad är BBIC?

KA 2003-03-26

Dokumentationssystem

formulär, stöddokument.

IT-funktionsbeskrivning

Forskning

Grundprinciper


Formul r versikt

Formuläröversikt

KA 2003-03-26


Vad r bbic3

Vad är BBIC?

KA 2003-03-26

Mötes-

struktur

Dokumentationssystem

formulär, stöddokument.

IT-funktionsbeskrivning

Forskning

Grundprinciper


M tesstrukturen med koppling till formul r

Mötesstrukturen med koppling till formulär

INSATSER I ÖPPENVÅRD

Planeringsmöte

Genomförandeplan

senast samma dag

insats börjar

Uppföljningsmöte

Genomförandeplan

Protokoll uppf.möte

1:a 4 v. efter P-möte

därefter var 6:e mån

Utredning

Vårdplan

Placeringsmöte

Placeringsinformation

senast samma dag

placering börjar

Planeringsmöte

Genomförandeplan

senast 2 v. efter att

placering börjat

Uppföljningsmöte

Övervägande

Omprövning

Protokoll uppf.möte

inom 3 mån. efter P-möte,

därefter var 6:e mån

PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD


Placeringsinformation

KA 2003-03-26

Placeringsinformation

  • Innehåller praktisk information som är viktig i inledningsskedet av placeringen

    • kontaktuppgifter

    • vardagsrutiner

    • umgänge

  • Innehåller möjlighet för samtycke till medicinsk vård

  • Ska upprättas senast samma dag som barnet placeras.


Genomf randeplan

KA 2003-03-26

Genomförandeplan

  • Svarar på frågorna: hur ska insatsen genomföras, vem ansvarar för vad och när ska det ske?

  • Ska upprättas senast två veckor efter att barnet placerats och ska följas upp minst var sjätte månad.


Uppf ljning en form av avst mning

KA 2003-03-26

Uppföljning en form av avstämning

  • Lagkrav att ett övervägande eller omprövning görs var sjätte månad när barn är placerade.

  • Vad har barnet för uppfattning om pågående insatser?

  • Vad har vårdnadshavarna för uppfattning om pågående insatser?

  • Vad har omsorgsgivarna för uppfattning?

  • Fungerar pågående insatser?

  • Behövs kompletterande insatser?


Basen faktorer i familj och milj

Basen – faktorer i familj och miljö

Barnets behov

Föräldrarnas förmåga

BARNET

Familj och miljö

Arbete

Boende

Ekonomi

Lokalsamhällets

resurser

Familjens bakgrund

och situation

Familjenätverk

Social integrering


Barnets behov

Barnets behov

Barnets behov

Föräldrarnas förmåga

BARNET

Familj och miljö

Hälsa

Utbildning

Känslo- och beteende-

mässig utveckling

Identitet

Familj och sociala

relationer

Socialt uppträdande

Klara sig själv


F r ldrarnas f rm ga

Föräldrarnas förmåga

Barnets behov

Föräldrarnas förmåga

BARNET

Familj och miljö

Grundläggande omsorg

Säkerhet

Känslomässig tillgänglighet

Stimulans

Vägledning

och gränssättning

Stabilitet


Triangeln

Triangeln

Barnets behov

Föräldrarnas förmåga

BARNET

Familj och miljö

Hälsa

Grundläggande omsorg

Utbildning

Säkerhet

Känslo- och beteende-

mässig utveckling

Känslomässig tillgänglighet

Identitet

Stimulans

Familj och sociala

relationer

Vägledning

och gränssättning

Socialt uppträdande

Klara sig själv

Stabilitet

Arbete

Boende

Ekonomi

Lokalsamhällets resurser

Familjens bakgrund

och situation

Familjenätverk

Social integrering


Det tredelade f r ldraskapet

Det tredelade föräldraskapet

KA 2003-03-26

BARNET

Föräldrar

Socialtjänst

Vårdgivare


Det tredelade f r ldraskapet1

Det tredelade föräldraskapet

KA 2003-03-26

Teamet runt barnet

Vänner/socialt nätverk

Hälso- och sjukvård

BARNET

Föräldrar

Socialtjänst

Skolbarnomsorg

Vårdgivare

Släktingar

Förskola/skola


V ndpunkter

KA 2003-03-26

Vändpunkter


V ndpunkter v ndpunkter och f r ndringsprocesser s a berglund 2007

KA 2003-03-26

VändpunkterVändpunkter och förändringsprocesser S A Berglund 2007

När sker vändpunkter:

  • speciella situationer och händelser

  • speciella människor och relationer

  • ökad medvetenhet och mognad


En studie om samh llsv rd f r barn i v sternorrland

KA 2003-03-26

En studie om samhällsvård för barn i Västernorrland


Hur kan samh llsv rd f r barn studeras

Hur kan samhällsvård för barn studeras?

  • Studier om effekter för samhällsvård är ofta dyra och svår att genomföra.

  • Sammanbrott ett mått på hur socialtjänsten klarar av att genomföra samhällsvård.

  • Sammanbrott har länge varit internationellt erkänt. Det finns en nationell studie i Sverige.

  • Återplaceringar är ytterligare ett mått på stabilitet i samhällsvården.


Vad r sammanbrott

Vad är sammanbrott?

barnet vägrar stanna kvar eller rymmer hela tiden.

socialtjänsten är missnöjd med omsorgen om barnet.

omsorgsgivaren avbryter i strid med vad socialtjänsten vill.

Ett tydligt sammanbrott är när samhällsvården för barnet avbryts oplanerat utifrån att:


Vad r terplaceringar

Vad är återplaceringar?

Återplacering innebär att barnet flyttar hem men sedan återigen måste placeras i dygnsvård. I denna studie används ett år som uppföljningstid efter avslutad placering.


Sammanbrott och terplaceringar

Sammanbrott och återplaceringar

  • Frekvens för sammanbrott varierar mellan 20-50 %, Vinnerljung m.fl. studie visade på 30-37 %.

  • Sammanbrott är ingen tillfällighet utan mer ett icke kontextberoende problem.

  • Sammanbrott har betydelse för vårdens kvalité och barnens framtida vuxenliv.

  • Forskning om upplevelsen av sammanbrott är bristfällig men barn har beskrivit sin barndom som ”hit och dit” och ”hoppig”.

  • Frekvens för återplaceringar är mellan 20-30 %.


Syftet

Syftet

Studiens övergripande syfte är att:

analysera vilka faktorer som påverkar stabiliteten för barn i samhällsvård och hur bristande stabilitet i samhällsvården upplevs av barn, barnens biologiska föräldrar, omsorgsgivare och socialsekreterare?


Kunskapsbidrag

Kunskapsbidrag

  • Översiktlig kunskap om samhällsvård för barn.

  • Kunskap om vilken insats som har störst möjligheter att genomföras utifrån barnets problematik.

  • Aktuell kunskap om frekvens och samband för sammanbrott.

  • Kunskap om frekvens och samband för sammanbrott gällande yngre barn.

  • Kunskap om konsekvenser av sammanbrott.


Delstudie ett

Delstudie ett

Syftet är att undersöka frekvens samt analysera vilka faktorer som ökar respektive minskar risken för sammanbrott och återplacering för barn i samhällsvård.

  • aktstudie

  • barn 0-16 år som påbörjade placering 2005 och 2006 i Västernorrlands län.

  • följer placeringarna i två år samt ett år efter avslut.


Delstudie tv

Delstudie två

Syftet är att förstå och analysera hur sammanbrott upplevs av barnen, biologiska föräldrarna, omsorgsgivarna och socialsekreterarna.

  • djupintervjuer 3-6 månader efter sammanbrottet

  • intervjuer med barn, biologiska föräldrar, omsorgsgivare och socialsekreterare.


Ka 2003 03 26

KA 2003-03-26

Kommer socialtjänstens arbete med BBIC att påverka ditt uppdrag som familjehem/ omsorgsgivare och i så fall hur?

Egna erfarenheter av sammanbrott som familjehem?!


  • Login