1 / 75

Gymnasieskolan 2007

Gymnasieskolan 2007. Helhet och sammanhang genom de elva stegen…. Gymnasieskolan 2007 Regeringens proposition 2003/04:140. Ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg En gymnasieexamen införs Gymnasiearbete stärker helhetssynen i utbildningen Ökad kvalitet på det individuella programmet

rory
Download Presentation

Gymnasieskolan 2007

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Gymnasieskolan 2007 Helhet och sammanhang genom de elva stegen…

  2. Gymnasieskolan 2007Regeringens proposition 2003/04:140 • Ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg • En gymnasieexamen införs • Gymnasiearbete stärker helhetssynen i utbildningen • Ökad kvalitet på det individuella programmet • Frisökning ger eleverna ökad valfrihet och stimulerar regional samverkan • Historia blir nytt kärnämne

  3. Gymnasieskolan 2007Regeringens proposition 2003/04:140 • Kärnämnen bör präglas av utbildningens inriktning • En modern lärlingsutbildning förnyar yrkesutbildningen • Förstärkt kvalitet på yrkesutbildningarna i gymnasieskolan • Större kurser för sammanhang och fördjupning • Lokala kurser måste kvalitetssäkras av Skolverket

  4. Beslutsprocesser • Programmål, gemensamma ämnen och namn på nationella inriktningar • Skolverket lämnade förslag till regeringen den 3 oktober 2005 • Regeringen beslutade den 2 februari 2006 • Antal poäng och innehåll i nationella inriktningar • Skolverket beslutar under våren 2006 • Principer för konstruktion av ämnen (+ principer för lokala kurser + förslag till lärlingsutbildning + plan för implementering) • Skolverket redovisade uppdraget till regeringen den 1 februari 2006 • Kursplaner • Skolverket beslutar under våren 2006

  5. Programmålregeringsbeslut 2006-02-02 Nyheter • Integration mellan kärnämnen och karaktärsämnen betonas. • Gymnasiearbetets betydelse för gymnasieexamen betonas. • Betydelsen av samråd mellan arbetsliv och skola betonas. • Mål för inriktningarna.

  6. Programmål Programmets syfte Kunskapsmål Centralt innehåll Perspektiv och kunskapssyn Samverkan mellan skolan och arbetsliv Arbetsplatsförlagt lärande Gymnasiearbetet Studievägar inom programmet Inriktningar Valbara kurser

  7. Gemensamma ämnenregeringsbeslut 2006-02-02 De gemensamma ämnena skall vara minst 400 poäng • Kärnämnen och karaktärsämnen bör enligt prop. 2003/04:140 kunna integreras från år 1 för att ge programmet en identitet från start. • Större kurser innebär i vissa program att färre kurser ryms inom utrymmet för gemensamma ämnen. • Frågor om hållbar utveckling och entreprenörskap skall genomsyra hela utbildningen och fastställs därför inte som gemensamma ämnen.

  8. Inriktningarregeringsbeslut 2006-02-02 En nationellt fastställd inriktning skall omfatta minst 300 poäng • En elev har rätt att söka en nationell inriktning som inte erbjuds i hemkommunen. • Hemkommunen är skyldig att betala interkommunal ersättning för en sådan elev. • Hemkommunen är även skyldig att betala inackorderingstillägg i sådana fall. Inriktningar finns på 13 av de 17 programmen • Industriprogrammet, Livsmedelsprogrammet, Omvårdnadsprogrammet och Teknikprogrammet har inga inriktningar (ingen förändring mot i dag) Antalet inriktningar ökar från 35 till 39 • Naturbruksprogrammet och Hantverksprogrammet får sökbara inriktningar. Principer: • En nationellt fastställd inriktning bör ha ett visst elevantal. • Vissa speciella utbildningsbehov kan bättre tillgodoses som riksrekryterande utbildningar, t.ex. inom flyg- och sjöfartsområdet.

  9. Valbara kurserregeringsbeslut 2006-02-02 Inom varje program finns ett utrymme för valbara kurser. • Ger utrymme för breddning eller fördjupning. • Ger möjlighet till ett stort antal yrkesinriktade specialiseringar (”utgångar”). • Ger möjlighet att förstärka de högskoleförberedande inslagen på program med yrkesinriktade ämnen.

  10. Gymnasieskolan 2007 Naturbruksprogrammet Helhet och sammanhang genom de elva stegen…

  11. Naturbruksprogrammet • Gymnasieprogram med stor bredd, representerar många vitt skilda yrkesområden • Generellt skrivna kursplaner anpassas till olika yrkesområden i samråd med branschen.

  12. Centrala frågor iNaturbruksprogrammet • Etiskt frågor • Hållbar utveckling • Respekt för naturen • Naturvetenskapligt, ekonomiskt och tekniskt vetande • Problemlösning o handlingsförmåga • Estetisk förmåga • Entreprenörskap • Internationalisering och språk

  13. Programmålkunskapssyn • Kunskapssyn • Fyra ”F:en” • fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. • Aristoteles • Vetande (episteme), • Kunnande (techne) • Klokskap (fronesis)

  14. Programmål • Kärnämnen och karaktärsämnen tillsammans • Gemensamma ämnen -naturbruksnäringarnas villkor, företagande, bred biologiska grund • Praktiska färdigheter kopplat till vetande gott omdöme och reflektion

  15. ProgrammålNaturbruksprogrammets syfte Naturbruksprogrammets syfte är att ge yrkeskunskaper och kompetenser för verksamheter inom naturbrukssektorn. Programmet skall utveckla känsla för ochge kunskap om naturen samt väcka intresse för naturvetenskap och för hur naturresurserna kan nyttjas på ett hållbart sätt. Programmet skall också stimulera till entreprenörskap och ge kunskaper om företagandets villkor. Utbildningen på naturbruksprogrammet skall ge en god grund för livslångt lärande i arbetslivet och även för vidare studier. Genom att samråda lokalt skall skolan följa förändringar inom yrkesområdena och anpassa utbildningen till arbetsmarknaden. Utbildningen skall bidra till en hållbar samhällsutveckling samt till utveckling av nya verksamheter med nyttjande av naturresurser som bas. För att spegla samhället och arbetslivet skall samarbete mellan studievägar och över programgränserna uppmuntras.

  16. ProgrammålCentrala mål för NP • Grundläggande kunskaper och kompetenser för arbete inom naturbrukets olika yrkesområden samt …. • Förstår att jorden resurser är ändliga… …kretsloppstänkande, energihushållning, biologiska mångfald • Biologiska och tekniska metoder som bidrar till en hög kvalitet på naturbrukets produkter • Hantera tekniska utrustning - yrkesmässigt och säkert • Företagande och ekonomi • Söker kunskap för att utveckla arbetsmetoder inom aktuellt område

  17. Samverkan mellan skolaoch arbetsliv Vid den lokala utformningen av utbildningen skall skolan samråda med företrädare för arbetslivets organisationer och med andra lokala intressenter. Samrådet kan gälla såväl val av inriktning, innehåll ocharbetsformer som utvecklingen av yrkesområdet i stort. En god samverkan med arbetslivet ger möjlighet till bättre information om utbildningsvägar och om arbetsmarknad samt utgör en förutsättning för att arbetsplatsförlagt lärande och gymnasiearbeten kan genomföras med hög kvalitet.

  18. APL – arbetsplatsförlagt lärande • Inget eget ämne • Skall förekomma på alla yrkesförberedande program • minst 15 veckor • Bör förekomma på övriga program • ej tidsbestämt • Syftet • ” att utveckla de generella kompetenser och förhållningssätt som allt oftare efterfrågas av företrädare för arbetsmarknadens parter. Samarbets-, kommunikations- och problemlösningsförmåga etc. utvecklas alltid i ett sammanhang.”

  19. APL – arbetsplatsförlagt lärande • skall organiseras i samverkan med det lokala arbetslivet. • kan bestå av såväl tillämpningar och vidareutveckling av arbetsmetoder • som eleven lärt i skolan som av nyinlärning. Lärandet kan också bestå av • komplettering av kunskaper inom angränsande områden. • skall ge förtrogenhet med normer och krav i arbetslivet. • skall också bidra till elevens utveckling av generella kompetenser, • ansvarstagande och känsla för service, kvalitetsmedvetande i det utförda • arbetet förståelse för företagandets villkor och möjligheter. • stärka elevernas kunskaper om rättigheter och skyldigheter i arbetslivet. • Skolan bör verka för att eleven erbjuds möjlighet att genomföra viss del av • det arbetsplatsförlagda lärandet utomlands för att se hur yrket utövas i andra länder och stimulera till språklig utveckling och kulturell förståelse.

  20. Gymnasiearbete Gymnasiearbete 100 p ersätter dagens projektarbete • Har en egen kursplan • Sammanfattar vad eleven lärt sig på programmet • Förutsättning för gymnasieexamen • Pröva elevens förmåga att hantera centrala kunskapsområden samt ta ansvar för och utföra ett större arbete • Process och resultat

  21. Gymnasieexamen Varför? ”Gymnasieexamen kommer att underlätta för eleverna i kontakter med arbetsgivare och för vidare studier, särskilt utomlands, eftersom examen blir ett bevis på att eleven nått målen.” Hur? ”För att få en gymnasieexamen skall eleven ha godkänt i minst 90 procent av de poäng som krävs för fullständig studiegång inklusive ett godkänt betyg på gymnasiearbetet.”

  22. Barn- och fritidsprogrammet Naturbruksprogrammet 600 p Inriktningar 300 poäng Djurhållning Odling och gröna miljöer Skog och vatten 400 p Biologi 200 p Företagande 100 p Naturbruk 100 p

  23. Gemensamma ämnen – NP • Biologi 200 poäng • Naturbruk 100 poäng • Företagande 100 poäng

  24. Inriktningar – NP • Djurhållning – 300 p • Odling och gröna miljöer – 300 p • Skog och vatten – 300 p

  25. Inriktning Djurhållning Målet för inriktningen är att eleven skall tillägna sig grundläggande kunskaper och kompetenser för yrkesmässigt arbete inom djurhållning. Inriktningen är en ingång till arbete med djur för produktion av livsmedel eller för användning av djur inom skilda verksamheter. Utbildningen skall betona ett etiskt förhållningssätt med utgångspunkt från djurens naturliga beteenden, samspelet mellan djur och människa samt aktuella djurskyddsbestämmelser. Eleven skall också utveckla kunskaper om djuranläggningar och byggnader med utgångspunkt från djurens behov och beteenden.

  26. Inriktning Odling och gröna miljöer Målet för inriktningen är att eleven skall tillägna sig de grundläggande kunskaper och kompetenser som krävs för yrkesmässigt arbete med odling eller inom anläggning och skötsel av gröna miljöer. Utbildningen skall betona växters betydelse för naturbrukets alla områden och för miljö och hälsa. Ett ekologiskt synsätt med utgångspunkt från biologi och kretsloppstänkande är grundläggande. Inriktningen är en ingång till såväl produktion av livsmedel och växtmaterial som anläggning och skötsel av tätortens gröna utemiljöer. Eleven skall utveckla estetisk förmåga och stilkänsla samt förmåga att använda relevant teknik för att lösa sina arbetsuppgifter.

  27. Inriktning Skog och vatten Målet för inriktningen är att eleven skall tillägna sig de grundläggande kunskaper och kompetenser som krävs för yrkesmässigt arbete inom skogsbruk eller inom verksamheter som utnyttjar skog, mark och vatten för friluftsliv, rekreation och upplevelser. Utbildningen skall baseras på ett ekologiskt synsätt utifrån biologi och kretsloppstänkande. Biologisk mångfald och vård av naturmiljöer, flora och fauna skall betonas. Eleven skall lära sig använda relevant teknik för att lösa sina arbetsuppgifter samt förstå de ekonomiska konsekvenserna av sitt handlande. Eleven skall också kunna göra etiska och estetiska överväganden med utgångspunkt från samspelet mellan natur och människa.

  28. Inriktningsämnen • Djurhållning – 300 p • Djurkunskap • Djursjukvård • Byggnader och utrustning • Odling och gröna miljöer – 300 p • Odling • Växtkunskap • Naturbruksteknik • Skog och vatten – 300 p • Skog och vatten • Skogsproduktion • Naturbruksteknik

  29. Studievägar inom programmet Naturbruksprogrammet har tre nationella inriktningar, Djurhållning, Odling och gröna miljöer samt Skog och vatten. Huvudmannen kan genom att kombinera ämnen och kurser erbjuda flera studievägar inom programmet. Varje studieväg skall tillsammans med det arbetsplats-förlagda lärandet och gymnasiearbetet ge en hög grad av yrkesförberedelse inom gymnasieskolans ram.

  30. Programstruktur Naturbruksprogrammet 2 500 p Kärn- ämnen 800 p • Gemen- • samma • ämnen • 400 p • Biologi • Naturbruk • Företagande Inrikt- ningar 300 p Valbara ämnen 600 p Indi- viduellt val 300 p Gymnasiearbete 100 p

  31. UtgångarValbara ämnen och kurser Odling och gröna miljöer Djurhållning/Odling och gröna miljöer Trädgård Jordbruk Gröna ute- miljöer Odling Handel Lant- bruksdjur Teknik Odling Gy-arbete Gy-arbete Gy-arbete Gy-arbete Gy-arbete Gy-arbete

  32. UtgångarValbara ämnen och kurser Djurhållning Djurhållning Hästhållning ”Djurvård” Lant- bruks- djur Djur- park Zoo- handel Häst- hållning Ridning Körning Gy-arbete Gy-arbete Gy-arbete Gy-arbete Gy-arbete Gy-arbete

  33. UtgångarValbara ämnen och kurser SKOG OCH VATTEN Natur- turism Fiske och vattenvård Skogs- produktion Jakt- och viltvård Gy-arbete Gy-arbete Gy-arbete Gy-arbete

  34. Gymnasieskolan 2007

  35. Hur organisera och leda det pedagogiskaarbetet för att eleven skall nå målen? • Hur kan skolan / skolledningen arbeta för att utforma intressanta studievägar som leder ut i arbetslivet? • Hur organisera och leda skolarbetet för att åstadkomma helhet och sammanhang för eleven? • Hur kan skolan organisera arbetet kring Gymnasiearbetet för att ge eleven beredskap och stöd för att genomföra sitt arbete? • Hur utveckla skolans organisation för arbetet kring APL?

  36. Gymnasieskolan 2007 Kursplaner Ämnen

  37. Ämnesbetyg – kursplanearbetet Hur ser det ut? Hur blir det? Idag Ämnen – ca 135 23 ämnen har strävansmål Kurser – ca 880 • 50p ca 350 st. • 150p ca 150 st. • Lokala kurser • Önskemål om att behålla ca 9000 st. • Flest - Idrott och hälsa Gy 2007 Ämnen – ca 240 Kurser – ca 650

  38. Ämnesbetyg – kursplanearbetet Ämnen och kurser • Studier i ämnen – ämnen delas upp i kurser • Alla kurser läses i syfte att utveckla ämneskunskaper • Ämnen konstrueras som bärare av kunskapsutveckling inom studievägarna

  39. Biologi Byggnader och utrustning Djurkunskap Djursjukvård Friluftskunskap Fysik Företagande Företagsekonomi Förädling Gröna utemiljöer – Anläggning Gröna utemiljöer - Skötsel Gröna inomhusmiljöer Guide och reseledare Handel Jakt och viltvård Kemi Kommunikation och ledarskap Lantbruksdjur – produktion Livsmedelshygien Livsmedelsproduktion Mat och hälsa Motor- och röjmotorsåg Natur- och landskapsvård Naturbruk Naturbruksteknik Odling Reparations- och underhållsservice Rid- och körkunskap Skog och vatten Skogsproduktion Turism Träning av djur Vatten och fiskevård Växtkunskap NP – ämnen

  40. Kursplanens uppbyggnad • Inledande text • Mål • Målet för undervisningen är att eleven skall utveckla … • Bedömning och betygsättning • Grund för bedömning • Betygskriterier • Ämnets uppbyggnad • Beskrivning av kursen • Kursen skall bidra till… • Centralt innehåll i punktform

  41. Metakunskap Tillämpningar Kunskapspro-duktion Sakinnehåll Begrepp, teorier Exempel OdlingEtt ämnes territorium Odling Planera och genomföra arbetsuppgifter Odlingsplaner Växtnäringsämnen Fotosyntes, tillväxtfaktorernas betydelse

  42. Ämnets första kurs Bedömningsgrunderoch betygskriterier

  43. Vid val av ytterligare kurs Bedömningsgrunderoch betygskriterier

  44. Vid val av ytterligare kurs Expanderas studierna inom ämnet genom • Tillägg av tid (att befästa och vidareutveckla) • Tillägg av fler exempel i fråga om • Sakfrågor • Arbetsmetoder • Begrepp, teorier etc • Ökad komplexitet och • Ökad nyansering

  45. Bedömningen gäller elevens … • kunskaper i … • förmåga att förstå … roll i samhället utifrån olika perspektiv • kunskaper om kommunikationens betydelse i … • förmåga att utföra… Exempel

  46. Grund för bedömning Bedömningen gäller elevens förmåga att… Betygskriterier G Eleven redogör för … Utför med handledning.. VG Eleven förklarar … Utför självständigt… MVG Eleven analyserar och värderar… Tar eget ansvar för en arbetsuppgift… Bedömningsgrund och kriterier

  47. ÄmneskonstruktionKunskapsprogression ÄMNE KURS 3 KURS 2 KURS 1

  48. Ämneskonstruktionkunskapsprogression och parallella kurser ÄMNE KURS 5 KURS 2 KURS 3 KURS 4 KURS 1

  49. Kursplanekonstruktion Mål för ämnet Grund för bedömning Betygskriterier KURS 2 KURS 3 KURS 4 KURS 1

  50. Gymnasieskolan 2007 Kursplanens uppbyggnad – exempel Odling

More Related