Substantiv grupper

1. Substantivgrupper Människor bror, vän, polis, tyska Djur tax, gråsparv, marsvin Växter tulpan, smultron, näver Ämnen silver, saft, sand, trä Saker stol, handväska, baddräkt Tillstånd smärta, glädje, finurlighet Egennamn Nilsson, Frankrike, Vättern

2. Substantiv –konkreta och abstrakta • Konkreta Substantiv vi kan uppfatta med våra sinnen Se, höra, lukta, känna, smaka, lukta t.ex. byar, kärran, smutsrand • Abstrakta Substantiv vi inte kan uppfatta med våra sinnen t.ex. hunger, begär, tanke, klokhet, kärlek Du känner igen ett substantiv med att du för det mesta kan sätta en, ett eller flera framför ordet.

3. Bestämd form Får man genom att sätta den, det eller de framför substantivet. Det är bestämda artiklar. t.ex. den hästen, de hästarna Obestämd form Det går att sätta en, ett eller flera som är obestämda artiklar t.ex. en häst, flera hästar Substantiv- bestämd och obestämd form

4. Substantiv- numerus (antal) Singular och plural är substantivets numerus. Exempel: en häst- flera hästar en by- flera byar Du kan förändra ett substantiv från singular till plural med ändelserna –or, -ar, -er, -r, -n eller utan ändelse. Exempel: hyddor, hattar, soldater, ansikten, skägg Några substantiv får omljud när de bildar plural Exempel: smutsrand- smutsränder, man- män, stad- städer Bilda plural av orden natt, hand, rot, bok, tång, husen, barnen, gator

5. Utrum (n- ord) En eller Den Exempel: Ryttaren kan ersättas med den, alltså är ryttaren n-ord. Neutrum (t-ord) Ett eller det Exempel: Skägg kan ersättas med det, alltså är skägg t-ord. Substantiv- genus (kön eller sort)

6. Substantiv – kasus • Substantiven har två s.k. kasus, en grundform och en genitivform • Genitivformen uttrycker ägande och bildas genom att man lägger till ändelsen – s. • Exempel: Ryttare- ryttares, ryttarna. ryttarnas