Inspirationsf rel sning en introduktion till begreppen sj lvk nsla och sj lvf rtroende
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 32

Inspirationsföreläsning, en introduktion till begreppen självkänsla och självförtroende PowerPoint PPT Presentation


  • 186 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Inspirationsföreläsning, en introduktion till begreppen självkänsla och självförtroende. Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut , Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvatlningen BIBAS. Presentation. Christer Gulbrandsen, leg.psykoterapeut, leg.familjeterapeut Elio Bussoli, leg.psykolog

Download Presentation

Inspirationsföreläsning, en introduktion till begreppen självkänsla och självförtroende

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Inspirationsf rel sning en introduktion till begreppen sj lvk nsla och sj lvf rtroende

Inspirationsföreläsning, en introduktion till begreppen självkänsla och självförtroende

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvatlningen BIBAS


Presentation

Presentation

Christer Gulbrandsen, leg.psykoterapeut, leg.familjeterapeut

Elio Bussoli, leg.psykolog

Vi är båda anställda i barn och utbildningsförvaltningen psykologgruppen, Tyresö kommun och samarbetar med ledning, elev, personal och föräldrar i förskola-skola kring olika dilemman personalen hamnar i och de svårigheter barn har.

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


En introduktion till begreppen sj lvk nsla sj lvf rtroende

En introduktion till begreppen självkänsla - självförtroende

  • Hjärtligt välkommen till detta inspirationsföreläsning om självkänsla och dess betydelse för föräldrar och barn.

  • Tanken med denna kväll är att skapa möjlighet för att ni var och en skall få möjlighet att ta upp mer frågor och problemställningar och få input från oss och från gruppen. Vi har därför inte planlagt något färdigt upplägg, men har en ROADMAP. Det viktigaste innehållet kommer från er i form av de tankar som ni har, det ni gärna vill veta mer om och inte minst helt konkreta frågor och problemställningar från den dagliga samvaron i mellanmänskliga relationer.

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Inspirationsf rel sning en introduktion till begreppen sj lvk nsla och sj lvf rtroende

  • Det är bara en generation sedan som barnets ”själv” blev betraktat som något vilket föräldrarna skulle sörja för att hålla nere.

  • Man ansåg också att spädbarn var osociala, egocentriska och styrda av primitiva drifter och industrisamhället behövde ha människor som gick att styras utifrån och som var lydiga inför auktoriteter. Priset blev att låg självkänsla på många sätt var och är en folksjukdom som har fört med sig en mängd av neurotiskt lidande, missbruk, våld och förtryck.

  • Idag vet vi, att en sund självkänsla inte bara är en viktig förutsättning för den enskilda människans välbefinnande och hennes förmåga till att ingå i harmoniska relationer till andra människor. En sund självkänsla är också det bästa psykosociala ”immunförsvaret” i förhållande till exempelvis flyttning, byte av skola, skilsmässa, destruktivt grupptryck från jämnåriga, beroende odyl. Därutöver är en sund självkänsla den bästa grunden för inlärning antingen den sker genom lek eller undervisning.

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Inspirationsf rel sning en introduktion till begreppen sj lvk nsla och sj lvf rtroende

  • Barns självkänsla utvecklas egentligen helt av sig självt. Alla människor är födda med ett ”självkänsla-frö”, som börjar att gro, så snart barnet blir fött och som aldrig upphör att växa eller utveckla nya skott och nya blommor. Föräldrarnas uppgift är att ge barnet äkta input och vara försiktiga så att de inte kränker barnets personliga integritet. Vi kan inte ”ge” andra människor självkänsla, men vi kan bidra till deras utveckling – och det är aldrig för sent!

  • Under denna inspirations föreläsning kommer vi tillsammans dryfta dessa begrepp. Men det allra viktigaste att komma ihåg är att i en familjs liv så är alla medlemmarnas självkänsla viktig. Om föräldrarna är öppna och säkra i sitt samspel med barnen så vill de uppleva att barnen också i mycket hög grad bidrar till utvecklingen av de vuxnas självkänsla. Uppfostran och samliv är alltid en ömsesidig process och vår självkänsla är i mycket hög grad beroende på vad vi får möjlighet till att ge varandra.

  • Barn har precis samma behov av att uppleva att de tillför värde i föräldrarnas liv liksom föräldrarna är ivriga efter att få bidra till barnens.

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Inspirationsf rel sning en introduktion till begreppen sj lvk nsla och sj lvf rtroende

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Kommunikation r elation

KommunikationRelation

Inre bild affekt

+ och -

Psykologisk bas Biologisk bas

Själv Känsla

Motpart Yttre stärkare

motpart

Miljö

Utvecklings- psykologi

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Inspirationsf rel sning en introduktion till begreppen sj lvk nsla och sj lvf rtroende

Citat från John Donne, Devotions upon emergent occasions and seuerall steps in my sicknes - Meditation XVII, 1624

“Human beings do not thrive when isolated from others”

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Sj lvk nsla och sj lvf rtroende

Självkänsla och självförtroende

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog, BoU förvaltningen BIBAS


Sj lvf rtroende

Självförtroende

  • SJÄLVFÖRTROENDE:

  •  Det jag kan

  •  Det jag är duktig på

  •  Det jag kan prestera

  • Ju bättre jag är på något desto bättre självförtroende har jag – inom det området

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog, BoU förvatningen BIBAS


Sj lvk nsla

Självkänsla

MIN SJÄLVKÄNSLA HANDLAR

INTE OM

VAD JAG KAN

UTAN OM

VEM JAG ÄR OCH HUR JAG

SER PÅ ATT VARA SÅDAN

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog, BoU förvaltningen BIBAS


Inspirationsf rel sning en introduktion till begreppen sj lvk nsla och sj lvf rtroende

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvatlningen BIBAS


Ledarskap och sj lvk nsla

Ledarskap och självkänsla

http://www.youtube.com/watch?v=IwDHui8tvV4

Link till fimen Ledarskap - självkänsla

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Salutogent t nkande

Salutogent tänkande

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvatlningen BIBAS


Familj och omgivning

Familj och omgivning

1. Hjälpa andra när dom behöver det

("required helpfulness ")

2. Tillitsfulla och intima relationer

3. Betydelsefull annan person

4. Klart definierade gränser och subsystem.

5. Klara regler i hemmet

6. Positiv föräldra-barn relation

7. Delade värderingar

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvatlningen BIBAS


Inspirationsf rel sning en introduktion till begreppen sj lvk nsla och sj lvf rtroende

Faktorer som samtliga förklarar varians i KASAM

%

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvatlningen BIBAS


Relationell referensram kring begreppet sj lvk nsla

Relationell referensram kring begreppet självkänsla

  • Anknytning

  • Affekter och vårt känsloliv

  • Viktiga ingredienser i tidig kommunikation och i skapandet av det vi kallar personlighet och självkänsla

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Anknytning

Anknytning

  • Relationsband som skapas mellan barn och vuxen och som pågår med särskild intensitet under barnets tre första år

  • Forskning utvecklad av J. Bowlby och M. Ainsworth på 50-talet och framåt

  • Genetisk förprogrammering hos barnet att söka knyta an till vuxen

  • Kräver anpassning och inlevelse från båda parter för att utvecklas optimalt

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


1940 tal

1940-tal

  • Barns reaktioner på separation från mamman blev nu för första gången föremål för vetenskapliga undersökningar.

  • René Spitz (1940) studerade barn på ett hittebarnshem. Fick alla fysiska behov tillgodosedda men fick inte uppleva något känslomässigt samspel. Samtliga blev deprimerade, uppgivna, tillbakadragna och sjukliga.

  • Slutet av andra levnadsåret hade en tredjedel av barnen dött.

  • När de som överlevde nått fyra års ålder kunde endast ett fåtal sitta, stå, gå eller prata.

  • Men: om vårdnadsgivaren återvände inom tre månader efter barnets födelse vändes den negativa utvecklingen.

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Bowlbys anknytningsteori

Bowlbys anknytningsteori

  • Fann att barn som separerats från fld i samband med sjukhusvistelser betedde sig – trots att de befann sig i objektivt trygga omständigheter, som om situationen var hotande

  • Förkastade tidigare teorier om att det känslomässiga bandet som barn knyter till mamman uppstod till följd av att mamman matade barnet – dvs maten primär och relationen sekundär

  • Relationen till anknytningspersonen är det primära, matningen spelar endast marginell roll.

  • Barnet föds med ett relationellt motivationssystem, anknytningssystemet, som ofrånkomligen driver barnet att knyta ett starkt känslomässigt band till en primär vårdnadsgivare och sedan upprätthålla fysisk närhet till denna person.

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Anknytningens betydelse och syfte

Anknytningens betydelse och syfte

  • Har som ändamål att trigga igång vårdhavarens omvårdande funktioner

  • Öka chansen till överlevnad

  • Skapa en nära och skyddande relation som ger en grund för lärande

  • Att lägga grunden för inre ”arbetsmodeller” eller ”mentala representationer” för samspel hos barnet som ger möjlighet att förutsäga verkligheten

  • Innehåller villkorslös kärlek men bygger även i hög grad på stabilitet och förutsägbarhet

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Anknytningsm nster

Anknytningsmönster

  • Går att mäta med hjälp av ”främmandesituationen” där man höjer barnets stressnivå för att aktivera anknytningssystemet

    • Trygg anknytning (ca 60%), söker kontakt, vill bli upplyft

    • Otrygg anknytning (ca 30%), vänder bort blicken , kan hålla inne med känslor, uppleva motstridiga känslor

    • Otrygg – ambivalent anknytning (ca 10%), förvirring, motstridiga känslor

    • Desorienterad anknytning (ca 10%), Barn med denna anknytning möter föräldrabeteenden som barnet inte är evolutionärt förberett för att kunna anpassa sig till. Bl a beroende av förälders svaga samspelsförmåga, missbruk mm. Kan ge koppling till psykisk ohälsa

    • Hur vi lär oss att relatera till vår närmaste omgivning från födseln har en tendens att bli det mönster vi följer resten av livet. Om vi inte gör någonting åt det.

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


G r anknytningsm nster att p verka

Går anknytningsmönster att påverka?

  • Vuxna med ängsligt/undvikande anknytningsmönster som beskrev sig själva som oberoende och inte önskade närhet, utsattes för positivt bemötande. De reagerade med höjd självkänsla och med positiva känslor på detta, (Carvallo & Gabriel, 2008).

  • Vuxna med ängsligt/undvikande mönster exponerades för socialt samspel där motparten agerade nyfiket och positivt. Resultat – försökspersonerna och motparten upplevde att de fick positiva ”feelings ofconnection and belonging” samt , (MacDonald & Borssok, 2010).

  • Slutsats: Upplevd självkänsla och känsla av tillhörighet är sensitiva

    för positivt socialt samspel och bemötande.

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvatlningen BIBAS


N got att t nka p

Något att tänka på………

  • J. Gottmans forskning om relationen 5:1, avser balansen mellan positiva och negativa interaktioner i parförhållanden

  • I samspelssituationer har negativa situationer ”mer tyngd” än positiva.

  • Parrelationer där de positiva interaktionerna var 5 ggr fler än de negativa, har ett signifikant samband med att relationen lever vidare

  • Då kvoten är 1:1 så är sannolikheten stor för separation!

  • Hur vi hanterar denna balans kan sägas predicera hur våra nära relationer utvecklas.

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvatlningen BIBAS


Barn r m nniskor

Barn är människor

Barnets tankar, känslor och förståelse av sig själv, är en likvärdig del av gemenskapen och behandlas med samma allvar som de vuxnas.

men

Barn har inte samma livserfarenhet som de vuxna

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvatlningen BIBAS


Subjekt subjekt en likv rdig relation

SUBJEKT – SUBJEKT EN LIKVÄRDIG RELATION

3 parter i en relation

DEN VUXNA

RELASJONEN

BARNET

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvatlningen BIBAS


Inspirationsf rel sning en introduktion till begreppen sj lvk nsla och sj lvf rtroende

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Inspirationsf rel sning en introduktion till begreppen sj lvk nsla och sj lvf rtroende

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Vad r affekter

Vad är affekter?

  • De är medfödda grundläggande känsloreaktioner

  • De är medfödda och universella, kan ha kulturella yttringar (öst-väst)

  • 9 grundaffekter, fördelade på tre huvudtyper:

    a) Positiva är välbehag-glädje och intresse-iver.

    b) Neutrala är förvåning/överraskning (som gör att man hoppar till).

    c) Negativa är vrede/raseri, avsky, avsmak, rädsla, ledsnad/förtvivlan, skam.

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Affekters funktion och syfte

Affekters funktion och syfte

  • De har ett överlevnadsvärde

  • De är informativa och motiverande

  • De är kommunikativa och ”smittar” – jmf småbarn, konserter, vi härmar ansiktsuttryck omedvetet

  • Uttrycks oftast i ansiktet, men även med kroppsspråk och vokalt

  • När en affekt aktiveras utlöses kroppsliga reaktioner och varje affekt är kopplade till typiska ansiktsuttryck, kroppshållningar, etc

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Inspirationsf rel sning en introduktion till begreppen sj lvk nsla och sj lvf rtroende

  • Affekter kan upplevas med olika intensitet, ex lätt irritation - raseri

  • Affekter har både en fysiologisk och psykologisk komponent

  • De påverkar andra förmågor som att minnas, tänka, lära, mm

  • Över tid så utvecklas vårt känslobatteri och blir mer nyanserat, bla beroende på psykologisk mognad och de erfarenheter vi gör

  • Vi bygger upp ett känslomässigt erfarenhetsbibliotek av ”ett själv och om andra”

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


Scripts

Scripts

  • Över tid och beroende på typ av bemötande barn får av en motpart i den yttre världen – utvecklas en form av förväntansmönster (scripts) som påverkar hur barn tolkar, känner och handlar i olika situationer.

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS


  • Login