Arbetslösheten i Halland och VG

1. Arbetslösheten i Halland och VG

7. Arbetslöshet, riket (AKU)

8. Arbetsmarknaden för Halland och VG

9. Befolkningens utbildning, 1985-2009 (SCB)

10. Arbetslöshet per utbildningsnivå 2010 (AKU)

11. Befolkningens högsta utbildning 2009 per kommun Gnosjö Gullspång Mölndal Danderyd

12. Hagelsvärmsambandet andel grundskola och arbetslöshet

13. Aktuell fråga?

14. Utflödet på arbetsmarknaden, tre år efter avslutad utbildning Bygg (gy) Media (gy) Estetisk (gy) Språkvetare Sjuksköterska Omvårdnad (gy) Läkare

15. Framtida utmaningar • Långa trender. • Fler ska försörja färre. Arbetskraften ökar långsammare än befolkningen i stort • Fler äldre, tar rejäl fart efter år 2020. • Långa studietider • Allmänt pensionssystem 1913 med pensionsålder 67 år. Medellivslängden var 57 år. • Många utrikesfödda (kvinnor) står utanför arbetskraften • Hur klara /betala för välfärden? Regionala obalanser: Utpräglad glesbygdsproblematik med minskat arbetskraftsutbud i flera län Branschvisa obalanser: Offentlig sektor särskilt utsatt. Vissa yrken har väldigt ”framtung” åldersprofil. Obalanserna inte huggna i sten.

16. Förskola, utbildning, högskola • Långa trender. • Styrs av reformer och ökade kompetenskrav • Väsentligt många fler barn i förskola • Obligatoriskt sexårsverksamhet • 3-årigt gymnasium. ”Alla går i gymnasieskolan. • Kraftigt utbyggd högskola, pågår fortfarande • Ökade kompetenskrav i arbetslivet Förskollärare: Ökad brist pga. högre kompetenskrav i förskola och färre utbildade. Brist på män! Grundkollärare: Visst överkott, beroende på inriktning. Stor brist på specialpedagoger Gymnasielärare: Många saknar lärarexamen. Balans. Stort överskott på samhällslärare. Brist på yrkeslärare

17. Hotell och restaurang Långa trender. Ökade inkomster ger ökad efterfrågan Mindre matlagning trots dyrare kök Säsongssvängningar,valutakurer konjunktur mm Sänkt restaurangmoms? Många utbildas varför viss risk för överskott finns. Stort utbud av restaurangbiträden men mer balanserat för kockar. Brist på duktiga kockar, överskott på dåliga….

18. Bygg Långa trender. Hänger med näringslivet i stort, men hakar på senare i uppgång/nedgång Är beroende av ROT, räntor, infrastruktursatsningar, privat och offentliga investeringar…….. Svänger fort mellan brist och överskott. 1990 färdigställdes 11 000 bostäder i länet, Tre år senare färdigställdes 1 600. Snickare/anläggning: Svårt att förutse, stora regionala skillnader. Brist i storstäderna. Brist på kvinnor!! Civilingenjör bygg/lantmäteri: Brist på kort sikt och tilltagande brist på längre sikt. Högskoleingenjörer, ersätter ”gamla” gymnasieingenjörer. Balans/brist Arkitekter: Framtung åldersprofil, många pensioneringar kommande 10 år. Viss brist på längre sikt

19. Vård och omsorg Långa trender. Det var INTE bättre förr Vi lever lägre, mer fokus på hälsa. Ökad betalningsvilja. Fler äldre. Ökade resurser/ambitioner i äldreomsorgen. KRAFTIGT ökade resurser till handikappomsorgen Konstanta rationaliseringar i sjukvården. Nya behandlingar, mediciner, diagnoser…. ”Hotellverksamheten” avvecklad. Hur finansiera välfärden? Läkare: Brist brist brist. Sjukvården mer ”läkartung”. Arbetskraftsinvandring? Sjuksköterska: Utan fler utbildningsplatser väntar påtaglig brist, särskilt specialister. Brist på män! Omvårdnadsutbildade: Få utbildas. Många inom vuxenutbildning/påbyggnad. Stor brist på sikt. Brist på män! Sjukgymnaster: Svårt att få jobb i dag. Ökad fokus på hälsa och fler äldre ger ökade behov.

20. Tillverkningsindustri Långa trender. Internationell konkurrens. Stort beroende av Europa Färre sysselsatta, men ökat produktionsvärde Mer kunskapsintensiv industri Brist på kvinnor!!!! Industriutbildade: SCB spår brist på sikt, men det är kanske svårt att tro idag. Överskot på montörer, brist på drift- och underhållspersonal, Civilingenjörer industri: Risk för framtida överskott. Förhållandevis unga, få pensioneringar. Överskott idag på utbildade i industriell ekonomi. Högskoleingenjörer: Ersätter gamla gymnasieingenjörer. Såväl tillgång som efterfrågan minskar. Risk för brist.

21. Generationsväxlingen

22. Generationsväxlingen i Sverige • Under de kommande femton åren når 1,6 miljoner pensionsåldern jämfört med drygt 1,3 miljoner åren 1995 till 2010 • Tyngden ligger på åren 2010 till 2015 • Påverkar alla regioner och merparten av yrkesområdena

23. Befolkning och arbetskraft • Befolkningstillväxten i aktiv ålder (16-64 år) blir mycket svag • Den kommer helt från födda utanför landet. • Det innebär en mycket låg tillväxt av arbetskraften. • Utgör ett stort hinder för ökad sysselsättning. • Antalet unga som träder in på arbetsmarknaden blir färre än de som lämnar arbetsmarknaden av ålderskäl från och med 2013

24. Regioner • Alla regioner påverkas av generationsväxlingen. • Minst påverkan sker i storstadsregionerna och värst drabbas glesbygden och andra mindre regioner.

25. Län • Stockholm, Västra Götaland samt Uppsala klarar generationsväxlingen bra. De får ett tillskott i arbetskraften. • Även Skåne och Halland klarar sig bra. • Övriga län får se en krympande arbetskraft. • Värst drabbas Norrbotten och Gotland • Även övriga skogslän drabbas hårt

26. Yrken privat sektor • Följande exempel på yrken drabbas hårt inom det privata näringslivet • Lantmästare • Flertalet andra latbruksyrken • Driftsmaskinister • Finmekaniker • Smeder, verktygsmakare och maskinarbetare • Anläggningsarbetare • Arkitekter • Byggnadsingenjörer • Lokförare • Fartygs och maskin befäl • Advokater och åklagare

27. Yrken, offentlig sektor • Följande exempel på yrken drabbas hårt inom den offentliga sektorn • Speciallärare • Vissa kategorier av vidareutbildade sjuksköterskor. • Gymnasielärare yrkesämnen. • Barnmorskor och biomedicinska analytiker • Tandläkare • Receptarier • Psykologer • Läkare.

28. Branscher • Jord och skogsbruket drabbas hårdast • Stora avgångar sker också inom den offentliga sektorn. • Där drabbas administrationen hårt • Regionalt drabbas skogslänen hårt medan storstadsregionerna klarar sig relativt bra.

29. Försörjningsbördan • De som arbetar måste försörja allt fler • Störst ökning av försörjningsbördan sker i • Gotlands, Norrbottens, Dalarnas län • Minst ökning sker i • Stockholm, Västra Götaland, Jönköping

30. Slutsatser • Framtida BNP-tillväxt riskerar att bli lägre än det historiska genomsnittet • Högre räntenivå • Svårare att upprätthålla inkomster för stat och kommun • Påverkar möjligheterna att finansiera välfärdssystemen.

31. Vad kan göras • 1. Den utrikesfödda befolkningen utgör den största arbetskraftspotentialen. I synnerhet gäller det för utrikesfödda kvinnor. Arbetet att få in de utrikesfödda snabbare på arbetsmarknaden måste förbättras markant. • 2. Minska antalet ungdomar som misslyckas på gymnasieskolan. • 3. Arbetskraftsinvandring mot bristyrken. • 4. Minska strukturarbetslösheten. Utbildningssatsningar inom den kommunala vuxenutbildningen är här av central betydelse.