F1 f retag ekonomi och styrning begrepp m l och utg ngspunkter kalkylering och budgetering vt 2011
Download
1 / 62

F1 Företag, ekonomi och styrning Begrepp, mål och utgångspunkter Kalkylering och budgetering - PowerPoint PPT Presentation


  • 293 Views
  • Uploaded on

F1 Företag, ekonomi och styrning Begrepp, mål och utgångspunkter Kalkylering och budgetering VT-2011. 1. Företag och ekonomi. Vad är ett företag? • Volvo, SKF, IKEA, LM Ericsson, ABB = Affärsdrivande (värdeskapande) verksamheter i aktiebolagsform

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' F1 Företag, ekonomi och styrning Begrepp, mål och utgångspunkter Kalkylering och budgetering' - pisces


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
F1 f retag ekonomi och styrning begrepp m l och utg ngspunkter kalkylering och budgetering vt 2011

F1

Företag, ekonomi och styrning

Begrepp, mål och utgångspunkter

Kalkylering och budgetering

VT-2011


1 f retag och ekonomi

1. Företag och ekonomi


Vad är ett företag?

• Volvo, SKF, IKEA, LM Ericsson, ABB

= Affärsdrivande (värdeskapande) verksamheter i aktiebolagsform

• Inom företagsekonomin har begreppet en bredare innebörd:

En sammanslutning av personer som i någon form bedriver ett medvetet arbete för att uppnå ett eller flera mål

• Privat och offentlig verksamhet

• Ideell och vinstdrivande verksamhet

• Olika juridiska former, bl. a aktiebolag, ekonomisk

förening, handelsbolag och stiftelse

3


Vad är ett företag?

Inom företagsekonomin står dock oftast affärsdrivande (värdeskapande i finansiella termer)

verksamheter i fokus

4


Once established, a business entity develops a life of its own and seeks to better its position in its environment

(Kam, 1990:4)

5


Ekonomistyrning - definitioner

Traditionell definition:

Ekonomistyrning avser all den planering och uppföljning som bedrivs i företag där måttenheten är pengar

Modern definition (Nationalencyklopedin):

Ekonomistyrning avser avsiktlig påverkan på en verksamhet och dess befattningshavare mot vissa mål


Företag och mål

  • Företag existerar för att uppfylla mål

  • Lönsamhetsmålet är troligen det högst rankade företagsmålet i praktiken

  • Lönsamhet på (lång sik)

  • Delmål (exempelvis) likviditet, soliditet, kapitalbindning och

  • försäljning (eller mått uttryckta i icke-finansiella termer)


Uppgifter inom ramen för ekonomistyrning

Exv.:

  • Planera, genomföra, följa upp och anpassa verksamheten i förhållande till planer och mål

  • Förse beslutsfattare med underlag och följa upp fattade beslut

  • Fördela och utkräva ansvar

  • Samla in, tolka, sammanställa, rapportera och kommunicera ekonomisk information

  • Analysera orsaker till avvikelser från planer och föreslå åtgärder

  • Genomföra specialutredningar

  • Analysera hur verksamhetens processer och aktiviteter kan förbättras

  • Verka som rådgivare/samtalspartner i ekonomiska frågor

  • Utveckla och uppdatera styr- och ekonomisystem

  • Utbilda medarbetarna i ekonomiska frågor

  • Bidra till förutsättningarna för en lärande organisation

  • Bidra till en positiv företagskultur


Ekonomistyrningens styrmedel

Tre kategorier:

  • Formella styrmedel, t ex produktkalkylering, budgetering och prestationsmätning

  • Organisationsstruktur, t ex ansvarsfördelning, belöningssystem och organisationsform

  • Mindre formaliserade styrmedel, t ex företagskultur, lärande och bemyndigande



Ekonomistyrningens utgångspunkter

•Vision(hur företaget vill att kunden ska uppfatta

företaget eller den riktning i vilken företaget ska

utvecklas)

•Affärsidé(hur företaget avser att utvecklas i förhållande

till sin vision)

•Strategi(plan eller beskrivning för hur affärsidén ska

uppnås)

•Verksamhetsplaner(nedbrytning av huvudmål till delmål

och framtagande av handlingsplaner och riktlinjer)

11


VISION

(hur företaget vill att kunden ska uppfatta företaget eller den

riktning i vilken företaget ska utvecklas)

  • Legitimerande

  • Ambition och fokus

  • Identifikation och motivation

12


AFFÄRSIDÉ

(Hur företaget avser att utvecklas i förhållande till sin vision)

  • Åstadkomma en förståelse för syftet med organisationen

  • Skapa ett underlag för motivation

  • Utgöra ett underlag för fördelning av företagets resurser

  • Etablera den ton och det affärsklimat som önskas

  • Fungera som en orienteringspunkt för dem som kan identifiera sig med företagets syfte och riktning

  • Möjliggöra en översättning av organisationens syfte till konkreta mål

  • Möjliggöra en översättning av mål till strategier och andra aktiviteter

13


STRATEGI

(Klargörs hur företaget ska arbeta)

  • Vilka konkurrensfördelar företaget avser att utveckla och utnyttja

  • Företagets styrkor och svagheter samt möjligheter och hot

    (SWOT = Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats“)

  • Inom vilka varu-/tjänsteområden företaget ska arbeta

  • Vilka kundkategorier företaget vänder sig till och hur de ska bearbetas

  • Hur hot från konkurrenter ska mötas

  • Vilket slag av organisationsstruktur företaget ska arbeta med

  • Vilken kompetens som krävs och hur den ska säkerställas

  • Vilka resurser som krävs

  • Hur verksamheten ska finansieras

14


VERKSAMHETSPLANER

(Nedbrytning av huvudmål till delmål och framtagande av handlingsplaner och

riktlinjer)

  • Huvudmål – operationalisering av vision och affärsidé

  • Strategi – hur ska huvudmålen (strategiska mål) uppnås

  • Delmål – uppfyllande av delmålen leder till att huvudmålen nås

  • Nedbrytning av huvudmål till delmål och framtagande av handlingsplaner och riktlinjer

15


Olika typer av planering

Olika typer av planering

  • Strategin är det sätt på vilket huvudmålen skall uppnås

  • Strategisk planering ger underlag för taktisk planering eller

  • verksamhetsplanering

  • Operativ planering handlar om planering av aktiviteter


Ekonomistyrning innebär att man preciserar det ekonomiska

ansvaret

  • Ansvarighetsprincipen betonar att ansvaret för intäkter och kostnader skall knytas till en speciell person

  • Påverkbarhetsprincipen betyder att det ekonomiska ansvaret fördelas utifrån vilka poster olika organisationsenheter kan påverka

  • Befogenhetsprincipen innebär att de som har ansvar skall också ha befogenhet att genomdriva beslut


  • Ansvarsfördelning

  • (Ansvarsredovisning)

  • Påverkbarhets- och befogenhetsprincipen

  • Fyra huvudslag av ekonomiskt ansvar

  • Lönsamhetsansvar(Resultat/Kapital, exv. Rsyss, Rt, Residualresultat)

  • Resultatansvar(Resultat, exv. Vinstmarginal, Förädlingsgrad)

  • Intäkts- eller bidragsansvar (Extern försäljning, exv. täckningsbidrag)

  • Kostnadsansvar(Fullgörande av sin ”uppgift” och resursförbrukningen för detta, exv. Kostnader, avvikelser i förhållande till standardkostnad, produktivitetsmått)


Företags mål – Teori, modeller och praktik

(Theories of the Firm)

  • Vinstmaximeringsmodellen

  • Företagsledarmodeller

  • Satisfierningsmodellen

  • Intressentmodellen

  • Kassaflödesbaserade modeller


Några grundläggande begrepp

• Effektivitet

• Produktivitet

• Utgift och inkomst

• Utbetalning och inbetalning

• Kostnad och intäkt

• Resultat

• Lönsamhet


Effektivitet

• Produktivitet


Effektivitet

• Grad av måluppfyllelse

• Ett uttryck för den utsträckning i vilken företag når mål

• Om ett företag uppnår sitt/sina mål är effektiviteten hög

Värdet av utflöde

Effektivitet = ---------------------

Värdet av inflöde


Effektivitet

• Effektiviteten mäts ofta i finansiella termer, t ex räntabilitet

på eget kapital:

Resultat

Effektivitet som lönsamhet = -----------

Kapital


  • Effektivitet

  • Total effektivitet = inre och yttre effektivitet

  • Inre effektivitet = ”att göra saker rätt”

  • Internt perspektiv

  • Produktivitet, kostnadseffektivitet, ”ordning och reda”

  • Kvantitet utflöde/kvantitet inflöde

  • Yttre effektivitet = ”att göra rätt saker”

  • Externt perspektiv

  • Grad av måluppfyllelse, kundvärde, tillväxt, affärsmässighet

  • Värdet av utflödet/värdet av inflödet


  • Produktivitet

  • Produktivitet avser samma förhållande som effektivitet, men

    resultat och uppoffringar mäts i fysiska termer, d v s i

    kvantiteter

  • Kvantitet utflöde

  • Produktivitet = --------------------------------

  • Kvantitet inflöde


  • Produktivitet

  • Exempel på produktivitetsmått

  • Antalet debiterade konsulttimmari förhållande till antalet

  • anställda konsulter

  • Antalet producerade enheteri förhållande till antalet nedlagda

  • timmar

  • Antalet betjänade kunderper timma eller dag

  • Antalet kg materialper produktenhet

  • Antalet maskinbearbetade produkteri förhållande till antalet

  • förbrukade maskinbearbetningstimmar


Inkomster

Utgifter

(Resurser)

Inbetalningar

Utbetalningar

(Likviditet)

Intäkter

Kostnader

(Resultat)


  • Ekonomiska grundbegrepp

  • Intäkter kan indelas efter:

  • Verksamhet: Rörelse intäkter och finansiella intäkter

  • Beslutssituation: Särintäkter och Samintäkter


  • Ekonomiska grundbegrepp

  • Kostnader kan indelas efter:

  • Verksamhet: Rörelsekostnader, avskrivningar och finansiella kostnader

  • Volym: Rörliga kostnader och fasta kostnader

  • Fördelning: Direkta kostnader och omkostnader (indirekta

    kostnader)

  • Beslutssituation: Särkostnader och samkostnader


  • Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader

  • Bokföringsmässiga kostnader

  • De kostnader som återfinns i ett periodslut (exv. årsbokslut) är sådana som vi har definierat som periodiserade utgifter

  • Utifrån exempelvis skattelagstiftningens och civillagstiftningens regler och standarder bestämmer man hur mycket av utgifterna som skall hänföras som kostnad till den period bokslutet avser

  • Utgångspunkten är vad som har sålts under perioden


  • Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader

    Kalkylmässiga kostnader

  • Kostnader som används vid kalkylering kallas kalkylmässiga kostnader(värde på resursförbrukning)

  • Utgångspunkten är vad som producerats och inte vad som sålts

  • Syftet är att få så bra beslut som möjligt genom ”korrekta” ekonomiska mått, exempelvis genom att använda återanskaffningsvärdet eller nuvärdet på resursförbrukningen (jämställer resurser som anskaffats vid olika tidpunkter)



  • Urval

  • Vissa kostnader som finns i den externa redovisningentas av olika skäl inte med i kalkyleringen och utgör därmed inte kalkylmässiga kostnader

  • Exempelvis: Avsättning till periodiseringsfond, upplupen ränta, bokföringsmässiga avskrivningar

  • Vilka kostnader som betraktas som kalkylmässiga avgör företaget självt

  • Kostnader som är bokföringsmässiga men inte kalkylmässiga brukar kallas bokföringsmässiga merkostnader


  • Urval

  • Kostnader som inte finns med i externredovisningen men som man vill ha med i kalkyleringen kallas kalkylmässiga merkostnader

  • Exempelvis: ränta på eget kapital och kalkylmässig avskrivning

  • Huvudregeln är att endast de uppoffringar som normalt sammanhänger medverksamheten ska tas med som kalkylmässiga kostnader


  • Värdering

  • Bokföringsmässiga kostnader värderas med utgångspunkt i historiskaanskaffningsvärdet, medan de kalkylmässiga kostnaderna ofta grundas på värdet vid förbrukningstillfället, nuanskaffningsvärdet (återanskaffningsvärdet vid kalkyltillfället)

  • Huvudregeln är att uppoffringarna ska värderas till priset vid kalkyltillfället (nuanskaffningsvärde)

  • Motiveras med att företagets reella kapacitet ska bibehållas

    Kapitalbibehållande = vilken nivå man anser att kapitalet (nettotillgångar) måste uppgå till innan man kan tillgodoräkna sig en vinst


  • Periodisering

  • Bokföringsmässiga kostnaderfördelas ofta på så kort tidrymd som är skattemässigt tillåtet

  • Avskrivning på maskiner och andra inventarier görs av denna anledning t ex på fem år

  • Kalkylmässiga kostnaderhänförs däremot till hela den tid under vilken förbrukningen beräknas ske


  • Periodisering

  • Om en maskin beräknas ha en livslängd i företaget på 20 år bestäms den kalkylmässiga avskrivningen med hänsyn till detta

  • Avskrivningarna bestäms med hänsyn till tillgångarnas beräknade ekonomiska livslängd, dvs. den tid som man räknar att det skall vara ekonomiskt lönsamt att ha kvar tillgångarna

  • Denna tid är bl. a. beroende av den tekniska utvecklingen


  • Kapitalkostnad

  • Kalkylmässiga ränta och kalkylmässig avskrivning

  • Kalkylmässig avskrivning

  • Att avskrivningen bör räknas på anläggningstillgångarnas nuanskaffningsvärde motiveras med avskrivningarnas finansieringsfunktion

  • Avskrivningarna läggs in i kalkylerna som underlag för bl. a. prissättning på produkterna

  • Genom produkternas priser finansierar kunderna ersättningsinvesteringar av anläggningstillgångarna – bibehållen kapacitet (fysisk, ekonomisk, lånekapacitet)


  • Kapitalkostnad

  • Kalkylmässig avskrivning

  • Hur ska kapitalet värderas?

  • Vilken avskrivningstid ska användas?

  • Hur ska kalkylmässiga avskrivningar fördelas över tiden?


  • Kapitalkostnad

  • Kalkylmässig ränta

  • På vilket kapital ska kalkylmässig ränta beräknas?

  • Hur ska kapitalet värderas?

  • Vilken nivå ska användas på kalkylmässig ränta?


  • Resultat och lönsamhet

  • Begreppen intäkt och kostnad används bl. a vid beräkning av resultat (vinst eller förlust) eller av ett visst handlingsalternativ

  • Resultat = Intäkter – kostnader

  • För att kunna bedöma lönsamheten sätter man ofta resultatet i relation till någon annan faktor, exempelvis omsättningen eller kapitalet


  • Resultat och lönsamhet

  • Rörelseresultat

  • Rörelsens intäkter 10 000

  • Rörelsens kostnader - 7 000

  • Rörelseresultat före avskrivningar 3 000

  • Avskrivningar - 1 000

  • Rörelseresultat efter avskrivningar 2 000

  • Ränteintäkter 100

  • Räntekostnader 200

  • Resultat efter finansiella poster 1 900


  • Intäkter och kostnader på kalkylmässiga grunder ger kalkylmässigt resultat

  • Intäkter på kalkylmässig grund bestäms med utgångspunkt i vad som presterats oberoende av om någon försäljning ägt rum eller ej

  • I praktiken – utgångspunkt i vad som har producerats och inte vad som utförts gentemot kunder under perioden

  • Intäkterna bestäms genom att producerade kvantiteter av varor och tjänster multipliceras med kalkylerade och/eller erhållna priser


  • Intäkter och kostnader på kalkylmässiga grunder ger kalkylmässigt resultat

  • Kalkylmässiga kostnader är inte knutna till någon viss periods försäljning

  • Bestämning av en periods kostnader görs med utgångspunkt i vad som producerats och inte med utgångspunkt i vad som har sålts under perioden

  • Bestämning av kalkylmässiga intäkter och kostnader sker ibland utan koppling till externredovisningens inkomster och utgifter – endast för internt bruk


  • Intäkter och kostnader på kalkylmässiga grunder ger kalkylmässigt resultat

  • Istället används t ex resursernas återanskaffningsvärde eller

    alternativvärde (eller alternativkostnad = värdet man kunde ha fått vid bästa alternativa användning av resurserna)

  • Principen om situationsanpassning av kostnadsbegrepp (jfr. ”different costs for different purposes”)


Resultat kalkylmässigt resultat

Kalkylmässigt resultat

• Inga lagar och rekommendationer

• Skillnader mellan BFM- och KM-resultat

- Urval, värdering och periodisering av I & K


  • Resultat och lönsamhet kalkylmässigt resultat

  • Resultatet är utfallet av företagets verksamhet uttryckt i

    absoluta tal

  • Lönsamhet beräknas som ett kvotmått, ett relationstal

  • Resultat

  • Lönsamhet = ----------

  • Kapital

  • Resultat som är av största intresse vid nyckeltalsberäkningar:

  • Resultat efter finansiella poster

  • Resultat efter finansiella posteravser att visa företagets normala verksamhetsresultat


  • Resultat och lönsamhet kalkylmässigt resultat

  • Är resultatet bra eller dåligt?

  • För att kunna bedöma detta sätts resultatet i relation till det kapital som arbetar i företaget

  • Vinst

  • Räntabilitet = ………….. x 100

  • Kapital

  • Valet av vinst- och kapitalmått beror på vilket räntabilitetsmått man söker

  • Ägarna är främst intresserade av vilken avkastning deras satsade medel ger:

    Räntabilitet på eget kapital = Resultat efter finansiella poster

  • Eget kapital


  • Resultat och lönsamhet kalkylmässigt resultat

  • Räntabilitet på totalt kapital – ingår också lånade medel

  • Totalt kapital (eget kapital och skulder) i nämnaren

  • Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader i täljaren

  • Räntabilitetsmåtten har sitt främsta användningsområde vid företagsjämförelser och vid jämförelser mellan olika investeringsalternativ

  • Visar rörelserisken


Företagets tillgångar kalkylmässigt resultat

En tillgång är en resurs som ett företag har kontroll över till följd av inträffade händelser, och som förväntas ge företaget ekonomiska fördelar i framtiden

(jfr exv. IAS 38.8)


  • Företagets tillgångar kalkylmässigt resultat

  • Olika typer av tillgångar

  • Anläggningstillgångar

  • Anläggningstillgångar är avsedda att innehas under lång tid i företaget, i vart fall mer än ett år

  • Anläggningstillgångar indelas i immateriella, materiella och finansiella


  • Företagets tillgångar kalkylmässigt resultat

  • Olika typer av tillgångar

  • Omsättningstillgångar

  • Tillgångar som berörs av företagets dagliga affärer – hit räknas bl.a. likvida medel av olika slag (kassa, bank och postgiro), varulager och kundfordringar

  • Omsättningstillgångar skall snabbt kunna omsättas och förvandlas till pengar


Verksamhet kalkylmässigt resultat

Beskrivs (på övergripande nivå) med hjälp av:

Balansräkning

Resultaträkning

  • Fakturering

  • Rörelsekostnader

  • = Rörelseresultat

  • + Ränteintäkter

  • - Räntekostnader

  • Resultat efter finansiella poster

Eget

kapital

Tillgångar

Skulder

Resultat = Flöde

Ekonomisk ställning = Tillstånd


  • Dubbel bokföring kalkylmässigt resultat

  • Innebär bl a att transaktioner av samma typ bokförs på samma konto samt att alla noteringar görs på två konton

  • Möjlighet att snabbt kontrollera att bokföringen är rätt utförd; ger svar på två viktiga frågor:

  • Var kommer resurserna ifrån?

  • Vart tog resurserna vägen?


Du Pont- eller räntabilitetsmodellen kalkylmässigt resultatsammanfattar och förklarar ett företags lönsamhet

Modellen består av en resultat- och en kapitaldel och bygger på sambandet: Rt = vinstmarginal * kapitalomsättningshastighet Modellen kan användas för simulering, exempelvis hur avkastningen på totalt kapital påverkas av olika förändringar av resultat- och balansposter



F retaget som en f r dlingsenhet det produktionsinriktade f retaget

Företaget som en förädlingsenhet kalkylmässigt resultat

Det produktionsinriktade företaget


F retaget som en v rdekedja det kundinriktade f retaget

Företaget som en värdekedja kalkylmässigt resultat

Det kundinriktade företaget




ad