1 / 16

HÄLSA ” tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnade

Familj/Uppväxt Fysisk aktivitet Stress Vila/ Sömn Droger (tobak, alkohol m.m) Sjukdomar/Skador Vänner/Sociala förhållanden Självbild Mat. HÄLSA ” tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnade.

patty
Download Presentation

HÄLSA ” tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnade

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Familj/Uppväxt • Fysisk aktivitet • Stress • Vila/ Sömn • Droger (tobak, alkohol m.m) • Sjukdomar/Skador • Vänner/Sociala förhållanden • Självbild • Mat HÄLSA” tillstånd av fullständigt fysiskt,psykiskt och socialt välbefinnade

  2. ”Den som inte har tid för fysisk aktivitet kommer förr eller senare att måsta avsätta tid för sjukdomEdward Stanley (1826-1893)

  3. VARFÖR PALLAR BARN INTE ÄPPLEN ?

  4. VARFÖR PALLAR BARN INTE ÄPPLEN ? • Äter inte frukt och grönsaker • Vistas inte utomhus • För tung för klättra upp i träden • Orkar inte springa ifrån en gubbe

  5. FYSISKT AKTIVITET • Att röra på sig, d.v.s. fysisk aktivitet, är i särklass den största friskfaktorn för att förhindra sjukdom • den rekommenderade fysisk aktiviteten är minst en timme om dagen • kön, social bakgrund och boende har stor betydelse för hur mycket barn rör sig. • det är effektivare att förebygga ohälsa genom att främja fysisk aktivitet än genom att minska energiintaget. • den som är fysiskt aktiv som ung håller sig oftare frisk senare i livet

  6. OTREVLIGA FAKTA • Sverige är idag näst sämst i Europa vad gäller fysisk aktivitet i skolan. • Antalet belastningsskador på ungdomar har fördubblats på 10 år. De gäller led- och förslitningsskador som normalt är typiska för åldrarna 30 till 55 år. • Fetma bland barn och ungdomar har ökat med ca 50 % sedan 80-talet, trots att kroppsidealet idag är att vara smal. • Spontanidrotten har idag nästan helt försvunnit och nästan all fysisk aktivitet på fritiden är organiserad. • Sjukskrivningar och sjukpensioneringar till följd av fetma kostar samhället ca 5-6 miljarder kr /år.

  7. TREVLIGA FAKTA • Fysiskt aktiva har lättare att bearbeta fakta koncentrera sig och hantera stress. • Immunförsvaret stärks. Du inte t.ex lika lätt förkyld, och blir sjuk • Fysisk aktivitet en säkerställd effekt när det gäller att lindra ångest, oro, sömnsvårigheter • Skelettet stärks vilket du har igen även när du blir äldre. Bäst effekt på skelettets uppbyggnad sker före 13-årsålder. • All typ av fysisk aktivitet är hälsofrämjande och behöver inte vara högintensiv • Aktiva barn och ungdomar ökar sin självkänsla ”Bättre att vara knubbig och aktiv än smal och inaktiv”

  8. AKTIVITETSNIVÅ FÖRR & NU

  9. AKTIVITET PÅ IDROTTSLEKTIONERNA

  10. STRESS • Ca 50% av flickorna och ca 30% av pojkarna känner sig stressade p.g.a skolarbetet varje vecka eller dagligen. • Folkhälsokommittén har slagit fast att stress är ett av de största och snabbast växande hoten mot svenska folkets hälsa. • Stress börjar i hjärnan. Tolkningen är individuell och olika människor reagerar olika starkt även om de utsätts för samma påfrestningar. • Exempel på stressrelaterade symtom är övervikt och högt blodtryck, eller hjärt- och magproblem, sömnbesvär, huvudvärk, astma, överkänslighet och allergier • Läkare, kurator, eller psykolog kan ge råd hur du kan minska din stress.

  11. SJUKDOMAR/SKADOR • Kroppen kan vid en infektion inte tillgodogöra sig träningen och dålig återhämtning leder bara till att du sliter ut dig istället • Var noga med hygien om du inte vill bli förkyld. Tvätta händerna, bit inte på naglarna, peta dig i näsan, stoppa inte fingrarna i mun o.s.v • Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt, högt blodtryck, övervikt, benskörhet och åldersdiabetes. • Skaderisken ökar om du: - tränar för hårt och när du är trött - vilar för lite - inte äter tillräckligt och bra mat - fuskar med stretching och styrketräning - inte behärska övningarna - har dålig teknik • Kortsiktliga konsekvenser för en skadad *Akut lidande på skadeplatsen * Förlorad tränings- & matchtid *Vårdtid på sjukhus *Frånvaro från skola/arbete *Bristande social kontakt med arbetskamrater och lagkamrater

  12. Mat • Bara 10 procent av ungdomarna når upp till WHO´s rek. att äta 500 g frukt & grönt / dag • Nära 40 procent av flickorna i åk 9 äter inte frukost varje dag • Närmare hälften av 15-åringarna äter godis/ choklad mer än 3 ggr /vecka • Det finns tre näringsämnen som ger den energi som kroppen behöver, kolhydrater, protein och fett • Det räcker inte att bara fokusera på energibehovet – det är minst lika viktigt att man också får i sig tillräckligt med näring. • Lättaste sättet att få i sig tillräckligt med näring är att äta omväxlande • Tillskott såsom vitaminer, proteindryck m.m är oftast helt onödigt

  13. MYTER OM BANTNING • Myt 1: Att hoppa över frukosten hjälper dig att gå ner i vikt.Det är mycket troligare att du lägger på dig kilon om du inte äter när du precis har stigit upp eftersom risken finns att du går och småäter på kakor och annat när du så småningom blir sugen. • Myt 2: Det bästa sättet att gå ner i vikt är att hålla sig till en sträng diet.Att följa en noggrant fastlagd, kaloriberäknad diet är ett sätt att gå ner i vikt, men inte det bästa. En snabb viktminskning åtföljs av en sänkt ämnesomsättning (den process genom vilken din kropp bearbetar det du äter och dricker). Det betyder att din kropp blir sämre på att förbränna kalorier och därför är det troligt att du går upp i vikt igen så fort du börjar äta normalt. • Myt 3: Om man äter fettfattig kost blir man inte fet.Fettfattig betyder inte alltid kalorifattig. Många "magra" halvfabrikat innehåller nästan lika många kaloriersom standardprodukten. Fettfattig mat kan visserligen hjälpa dig att nå eller bibehålla rätt vikt, men det är den totala mängden kalorier du äter som räknas. • Myt 4: Om du äter sent på kvällen förvandlas maten direkt till fett.När på dygnet du äter inverkar inte på vad som händer med kalorierna. • Myt 5: Fett ska till varje pris undvikas.Det är sant att fett innehåller mängder av kalorier, men det är också en viktig ingrediens i en sund och välavvägd kost och det är en bra källa till vitaminerna A, D och E. • Myt 6: Jag äter nästan ingenting men går ändå inte ner i viktProblemet för de flesta människor är att de underskattar hur mycket de äter. De tänker inte på småätandet, t ex medan de lagar mat, alkoholen som de dricker på en fest, eller den handfull småkakor som de knaprar i sig medan de pratar itelefon. Allt detta ger en förvånande stor mängd kalorier. Det enda sättet att veta exakt hur mycket man äter och dricker ät att anteckna precis allt som passerar in mellan läpparna.

  14. ELEVERS ÅSIKT OM SIN KROPP

  15. SITUATIONEN C-H ÅK 9 2005 • 59 % av åk 9 på CH har egen TV på rummet. • Ca 54 % har egen dator på rummet. • Ca 90 % av åk 9 på CH uppger att de mår ganska bra eller mycket bra  • 53 % känner sig stressade av skolarbetet; flera gånger i veckan eller varje dag, nästa dubbelt så många tjejer som killar. 34 % också på fritiden • 8 % av killarna och hela 22 % av tjejerna har ont i ryggen flera dagar i veckan eller varje dag.  • Ca 13 % av niorna har huvudvärk flera dagar i veckan eller varje dag

  16. HÄLSOUPPGIFT ÅK 9 • G-betyg: • * Skapa en hälsoprofil över dig själv. Beskriv hur du själv mår i dagsläget med de 9 hälsobegreppen som utgångspunkt. Avsluta uppgiften med en tanke om framtiden gällande din hälsa. • VG – MVG-betyg: • * G-uppgiften + vilka åtgärder kan du göra för att bibehålla eller förändra din situation utifrån de 9 hälsobegreppen. • Om du ska kunna förändra en ohälsosam livsstil behövs oftast en genomtänkt plan eller ett program. Gör en handlingsplan/träningsprogram som sträcker sig under ca 6 veckor för en av de 9 hälsobegreppen . ( Planen/programmet behöver inte nödvändigtvis gälla dig själv) • - Färdig uppgift lämnas i Leifs fack senast fredag v.20

More Related