1 / 51

Open access – en översikt. Del 1 Presentation för GUB:s personal 2011-10-26

Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se. Open access – en översikt. Del 1 Presentation för GUB:s personal 2011-10-26. Open access i korthet. = Fri tillgång till vetenskaplig information på internet

patience
Download Presentation

Open access – en översikt. Del 1 Presentation för GUB:s personal 2011-10-26

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Open access – en översikt. Del 1Presentation för GUB:s personal 2011-10-26

  2. Open access i korthet • = Fri tillgång till vetenskaplig information på internet • I första hand det som forskare publicerar utan att få ersättning, dvs vetenskapliga artiklar, avhandlingar, rapporter etc - Men även böcker, forskningsdata, encyclopedier etc kan vara fritt tillgängliga • Fri tillgång betyder att fritt kunna läsa, ladda ned, kopiera, sprida vidare mm med full hänsyn till författarens ideella upphovsrätt

  3. Open access-publicering • Publicera i en open access-tidskrift • Hybridform – betala för OA till just din artikel, dyrt och tveksamt • Fördröjd OA – tidskriften släpper fritt efter viss tid • Parallelpublicera, dvs publicera i en traditionell tidskrift och lägg ut en kopia i ett öppet arkiv • Vid ditt lärosäte • I ett ämnesarkiv

  4. Open Access – två vägar! Gyllene vägen Gröna vägen Publicera i tidskrifter med Open Access-modell! Publicera i ett öppet arkiv t.ex. vid eget lärosäte!

  5. De första vetenskapliga tidskrifterna

  6. Den vetenskapliga tidskriftens uppgifter I den tryckta världen förenade tidskriften dessa funktioner Spridning av forskningsresultat Stadfästa intellektuell prioritet Kvalitetsgranskning Statusmarkör Permanent arkiv I den digitala världen behöver dessa uppgifter fortfarande utföras, men inte på samma sätt och inte till samma kostnad

  7. Från internkommunikation till marknad Från forskarsamhällets internkommunikation till Big Business, med Big Science 1950 - Kommersiella principer har lagrats på ett system för internkommunikation där ”betalningen” är uppmärksamhet och anseende. Förlagen betalar fortfarande varken för författares, redaktörers eller utvärderares insatser men tar ändå ut så höga priser som möjligt

  8. Journals Crisis (not just Elsevier!) % Change Modified from ARL: http://www.arl.org/bm~doc/arlstats06.pdf, http://www.arl.org/bm~doc/arlstat08.pdf

  9. Prisjämförelse mellankommersiella och icke-kommersiella utgivare (från Bergstrom & Bergstrom, 2002) Journal pricing across disciplines

  10. En märklig marknad! Monopol ger mycket höga vinstmarginaler, vilket bromsar utvecklingen Universiteten får betala både för publicering och tillgång, men forskarna ser inte kostnaderna Forskarens/universitetets mål är maximal spridning och det uppnås inte!

  11. Så kom Internet Potential för maximal spridning till mycket lägre kostnader global länkning av all forskning ny arbetsfördelning Men i stället erbjuds licenser på stora paket av e-tidskrifter till bibliotekskonsortier, ”Big Deal”, endast för behöriga användare

  12. Open access – framväxt av ett alternativ En rörelse av engagerade forskare, senare även bibliotekarier, förläggare m fl, sedan ca 1990. Motiv: Utnyttja Internets potential Kritik mot förlagens monopolpriser Det är en delavden allmänna utvecklingen på webben. Open Access är släkt med Open Source, Open Data, Open Educational Resources, men inte med fildelning! Upphovsmannen är vinnare!

  13. Öppna e-printarkiv Internationella ämnesarkiv, från 1990 ArXiv - fysik, matematik, datavetenskap RePEc – ekonomi PubMed Central – biomedicin Öppna arkiv vid lärosäten, 2000-talet

  14. Open Archives Initiative • 1999 teknisk lösning för att samsöka e-printarkiv • OAI Protocol for Metadata Harvesting • Fria programvaror för att bygga e-printarkiv; EPrints, Dspace m fl • OAI-baserade söktjänster

  15. Open access får allt bredare stöd Public Library of Science, öppet brev från ledande biomedicinska forskare i USA 2001 Berlindeklarationen, ledande tyska och franska forsknings- och högskoleorgan 2003 Brittiska parlamentets utskott för vetenskap och teknik, rapport ”Scientific publications: Free for all?” 2004, se http://www.publications.parliament.uk/pa/cm200304/cmselect/cmsctech/399/399.pdf USA:s representanthus: krav på National Institutes of Health, Federal Research Public Access Act - FRPAA

  16. Public Library of Science • Initiativ från framträdande biomedicinska forskare, Samla all publicering från biomedicinsk forskning i öppna arkiv • Hot om bojkott, 34 000 forskare skrev under • ”---beginning in September 2001, we will publish in, edit or review for, and personally subscribe to only those scholarly and scientific journals that have agreed to grant unrestricted free distribution rights to any and all original research reports that they have published, through PubMed Central and similar online public resources, within 6 months of their initial publication date”. • Sedanicke-kommersiellt förlag för att ge ut OA-tidskrifter med hög prestige: PloS Biology, PloS Medicine, PLoS One m fl

  17. Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities, 2003 • ”The Internet has fundamentally changed the practical and economic realities of distributing scientific knowledge and cultural heritage. For the first time ever, the Internet now offers the chance to constitute a global and interactive representation of human knowledge, including cultural heritage and the guarantee of worldwide access.” • Deklarationen är en avsiktsförklaring att arbeta för Open Access från organisationer • Avser både vetenskaplig information och kulturarv • ”Open access contributions include original scientific research results, raw data and metadata, sourcematerials, digital representations of pictorial and graphical materials and scholarly multimedia material.”

  18. Het debatt inom EU EU-rapport om den vetenskapliga publikationsmarknaden, kritisk till förlagsmonopol och positiv till Open Access, 2006 Study on the economic and technical evolution of the scientific publication markets in Europe, EU 2006. http://ec.europa.eu/research/science-society/pdf/scientific-publication-study_en.pdf Petition på nätet för kravet på att resultaten från publikt finansierad forskning ska göras fritt tillgänglig genom arkivering i öppna arkiv efter begränsad tid (2007), ca 27000 enskilda och 1400 organisationer EU Communication: ”On scientific information in the digital age: access, dissemination and preservation”, feb 2007 EU ”Council Conclusions on scientific information in the digital age: access, disemination and preservation,” nov 2007

  19. Policy, initierar diskussion, driver på medlemsstaternaBeslut 2007Forskningsfinansiering, sjunde ramprogrammet (FP7) 55 miljarder euro, från 2007 – 2013.Försöket med Open Access inom 20 % av FP7 Krav från European Research CouncilInfrastruktur, utredningar, nya affärsmodeller, t ex OpenAIRE, OAPEN, SOAP och PEER EU driver på open access-utvecklingen

  20. EU driver på • ”..publicly funded research should be widely disseminated through Open Access publication of scientific data and papers.” • ”..the Commission will appropriately extend current Open Access publication requirements…” • A Digital Agenda for Europé, COM (2010) 245 • Neelie Kroes vice president of the European Commission,

  21. Slaget om opinionen – läget idag • Ett sextiotal forskningsfinansiärer har någon form av krav på Open Access, bl a • European Research Council, • EU:s sjunde ramprogram för FoU (7 områden, 20 %) • National Institutes of Health i USA • VR, Formas, RJ, KAW, Östersjöstiftelsen, FAS • European University Association och EUROHORC • Många universitet ställer OA-krav • Enkäter visar på i princip positiv inställning från forskare, men bristande kunskaper

  22. Utvecklingen på fältet Directory of Open Access Journals (DOAJ) ger tillgång till 7 183 kvalitetsbedömda, vetenskapliga OA-tidskrifter. Därav 619 med Impact Factor i JCR 2009. Tillväxt 2010 31 % Tillväxt av OA-tskr sedan 2000 18 % årligen, artiklar 30 % årligen (Björk i PLoS ONE • Bielefeld Academic Search Engine (BASE) har ca 32 miljoner dokument från drygt 2000 öppna arkiv. Tillväxt ca 2 milj dok/kvartal • Ca 20 - 25 % av den aktuella årliga artikelproduktionen är fritt tillgänglig - Andelen fritt tillgängligt material växer snabbt

  23. Andel OA en aktuell undersökning Undersökningen bygger på ett stort urval och har en väl redovisad metodik. Man utgår från det som publicerades 2008 ”Overall OA-shares The weighted average OA availability over all disciplines was 20,4%. This further splits up into 8,5% in OA journals and 11,9% copies in repositories and web sites.” Björk B-C, Welling P, Laakso M, Majlender P, Hedlund T, et al. 2010 Open Access to the Scientific Journal Literature: Situation 2009. PLoS ONE 5(6):,

  24. Fördelning på ”Gold” – publicerat i OA-tidskrift – och ”Green” – parallellpublicerat – för olika ämnen

  25. Motiv för OA ur samhällelig synpunkt Resultaten från forskning som bekostas av offentliga medel ska också vara allmänt tillgänglig För alla forskare inom högskolan oavsett om lärosätet har råd För akademiska professioner, t ex socialarbetare För expertmyndigheter och FoU-intensiva småföretag För forskare i länder som inte har råd att betala licenser För medborgare som vill veta mer, t ex om sin sjukdom eller om miljöfrågor

  26. Motiv för OA ur forskarsynpunkt Maximal spridning och synlighet Öppen tillgänglighet ger också fler citeringar, se t ex http://www.kb.se/OpenAccess/nyheter/2010/Open-Access-och-citeringar/ I samklang med grundläggande normer: Cudos or Mertonian norms: ”Communalism entails that scientific results are the common property of the entire scientific community” Utnyttja webbens möjlighet att länka samman all forskning, automatiserad sökning i stora text- och datamassor Snabbare spridning av forskningsresultat

  27. Hinder för OA Vanor och attityder Bristande kunskaper Inte tillräckligt enkla alternativ Aktivt motstånd från vissa stora förlag Fel signaler från meriteringssystem Omfördelning av kostnader Inbillade hinder: Kvalitet Prestige Långsiktigt bevarande

  28. Uppseendeväckande vinster • ”Elsevier, the biggest publisher of journals with almost 2,000 titles, cruised through the recession. Last year it made £724m ($1.1 billion) on revenues of £2 billion—an operating-profit margin of 36%.” Economist, 26 May 2011 • ”Academic publishers make Murdoch look like a socialist” • ”--- What we see here is pure rentier capitalism: monopolising a public resource then charging exorbitant fees to use it.” • George Monbiot i Guardian 30 Aug 2011

  29. Pressen på de stora förlagen ökar Budgetkris för bibliotek i vissa länder: "We do not wish to cancel big deals, but we shall have no alternative unless the largest publishers substantially reduce their prices," Research Libraries U.K. Executive Director David Prosser Krav: 15 % reduction, payment upfront and in sterling Profit margins of journal publishers in the fields of science, technology, and medicine recently ran to 30–40 percent; yet those publishers add very little value to the research process,…” The Library: Three Jeremiads, Robert Darnton, University Librarian, Harvard

  30. Vad innebär en omställning till en OA-modell • Stora besparingar och ökad avkastning av FoU vid en genomförd OA-modell • OA-modellen öppnar för verklig konkurrens • Alla kostnader tas ut vid publicering i stället för vid tillgång • När kostnaden flyttas slår det olika för olika länder och för olika lärosäten • För att släppa nuvarande licenser måste OA globalt nått en viss nivå • Komplicerat? Ja, men webben i stort bygger redan på samma princip. Skulle Google blivit så stort om man betalat för sökningar?

  31. Samhällsekonomiska analyser av OA • Open access är lönsamt för samhället • Man kan göra mycket stora besparingar och vinster på att lägga om hela den vetenskapliga publiceringen i ett land till open access. • John Houghton från Centre for Strategic Economic Studies, Victoria University i Melbourne, har gjort sådana analyser för ett antal länder bl a Danmark. • Då beräknar man kostnader för alla steg i den vetenskapliga publikationsprocessen och bibliotekens hantering. Läs mer: http://www.kb.se/OpenAccess/nyheter/2009/Open-Access-lonsamt-for-samhallet/

  32. Analyser av övergången till OA • Heading for the open road : costs and benefits of transition in scholarly communications, http://www.rin.ac.uk/our-work/communicating-and-disseminating-research/heading-open-road-costs-and-benefits-transitions-s • Analys från Research Information Network, ”a policy unit funded by the UK higher education funding councils, the seven research councils and the three national libraries.” • Analys för 5 år framåt. Vad är mest kostnadseffektivt för att öka tillgång till vetenskapliga information? Ingångskostnader och långsiktiga kostnader? Stabilitet och påverkbarhet?

  33. Heading for the open road • Några slutsatser: • ”---encourage the use of existing subject and institutional repositories, but avoid pushing for reductions in embargo periods, which might put at risk the sustainability of the underlying scholarly publishing system. • promote and facilitate a transition to open access publishing (Gold open access) while seeking to ensure that the average level of charges for publication does not exceed c.£2000; that the rate in the UK of open access publication is broadly in step with the rate in the rest of the world • Satsning på parallellpublicering bör fortsätta men publicering i OA-tidskrifter långsiktigt bästa lösningen om priset hålls rimligt

  34. Nationella licensavtal 2011 65 produkter/avtal Ett 100-tal resurser, ca 10 000 e-tidskrifter Total omsättning ca 227,5 mkr E-tidskrifter: 191 mkr, ca 84% av konsortiets omsättning Topp 5 dyraste avtal: Elsevier: 97 mkr Wiley-Blackwell: 31 mkr Springer: 19 mkr Taylor & Francis 11 mkr Thomson Reuters (WoK): 11 mkr

  35. En sammanvägning • Från SCB:Lärosätenas kostnader för forskning och forskarutbildning 2010 • 30 309 mkr • Kostnad för e-tidskrifter totalt ca 200 mkr • 200/300 000= ca 0, 66 % • Stor kostnad för det enskilda biblioteket, • Liten kostnad för hela forskningssystemet

  36. Open access och monografier Monografier inom humaniora och samhällsvetenskap OAPEN (Open Access Publishing in European Networks) is a collaborative initiative to develop and implement a sustainable Open Access publication model for academic books in the Humanities and Social Sciences. Se http://www.oapen.org/ samt http://www.kb.se/openaccess/nyheter/2011/Fri-tillgang-till-vetenskapliga-bocker-inom-humaniora-och-samhallsvetenskap- Bokutgivning i kris, ansträngda biblioteksbudgetar Ny ekonomisk modell kombinerar fri tillgång på nätet och försäljning av tryckta böcker Nu konsortium med ett drygt 1000-tal titlar med kvalitetsmonografier

  37. Forskningsdata European Research Council kräver att även forskningsdata görs fritt tillgängliga. ERC Scientific Council Guidelines for Open Access Lista över dataarkiv, med varierande öppenhet: http://datacite.org/repolist Riding the wave : how Europe can gain from the rising tide of scientific data…, http://ec.europa.eu/information_society/newsroom/cf/itemlongdetail.cfm?item_id=6204 Forskningsdata inom humaniora och konstnärliga vetenskaper – open access http://www.kb.se/openaccess/nyheter/2011/Forskningsdata-som-open-access-/

  38. Sverige – växande officiellt stöd för open access Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities (2003) har undertecknats av: Sveriges Universitets & Högskoleförbund Vetenskapsrådet Svensk Biblioteksförening Kungl. biblioteket - Sveriges nationalbibliotek Stockholms universitet Svensk förening för informationsspecialister Kungliga Vetenskapsakademien Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

  39. SUHF rekommenderade lärosätena 2005 att 1. Införa en policy som starkt rekommenderar att deras forskare deponerar en kopia av varje publicerad artikel i ett öppet, digitalt arkiv och 2. Uppmuntra forskarna att publicera sina forskningsartiklar i fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter när en lämplig sådan existerar och ge det stöd som krävs för att detta ska vara möjligt.

  40. OA-policy och beslut OA-policy med krav BTH, Chalmers och Malmö (3) OA-policy med rekommendationer Borås, GIH, Gotland, Halmstad, Jönköping, KI, Kristianstad, KTH, Lund, SLU, Stockholm och Väst (12) Beslut om fulltextpublicering (av avh) Göteborg, Jönköping, Karlstad, KI, KTH, LiU, Mittuniversitetet, Mälardalen, Nhfv, SLU, Umeå och Uppsala (12)  8 lärosäten säger att man vill införa OA-policy eller skärpa rekommendation till krav (Konstfack, Linné, Mälardalen, Skövde, Södertörn -- Borås, SLU, Umeå)

  41. Chalmers open access-krav • Chalmers tekniska högskola tog beslut om starkt OA-krav 2010 All forskning som Chalmers forskare publicerar ska göras tillgänglig i ett öppet arkiv, i normalfallet inom 6 månader efter publicering, dock senast efter 12 månader. Detta betyder att Chalmers forskare ska deponera en fulltextkopia av alla sina publikationer i elektronisk form i Chalmers Publication Library (CPL)…Dispens från denna policy kan ges undantagsvis

  42. Sverige – utvecklingen på fältet Nästan alla lärosäten har öppna arkiv Snabb tillväxt av innehåll, nu alltmer vetenskapliga artiklar Integration med publiceringsdatabaser Svenska forskare deltar i OA-tidskrifter Det ges ut nya svenska OA-tidskrifter, idag 48

  43. Open access vid svenska lärosäten – en enkätundersökning Syfte att få en bild av det aktuella läget av OA-arbetet vid svenska lärosäten få återkoppling och synpunkter på framtida nationella OA-insatser Delvis jämförelse med enkät från våren 2007 (av arbetsgrupp inom SUHF:s Forum för bibliotekschefer) Lyfta fram och uppmärksamma OA-arbetet Enkätsvar från mars 2011 Antal svar: 34 lärosäten (32 av dessa svarade även enkäten 2007)

  44. Vad har hänt sen 2007? Antal öppna arkiv – 10 nya lärosäten Ersta Sköndal, Försvarshögskolan, Gotland, KI, Konstfack, Kungl Musikhögskolan, Röda Korset, Sophiahemmet, Handelshögskolan Sthlm och Högskolan Väst Lärosäten med OA-policy – idag 15 lärosäten 2007 fanns inget lärosäte med OA-krav, 6 lärosäten hade OA-policy med rekommendationer Personalresurser - nya OA-tjänster vid flera lärosäten har man satsat mer, dock finns det fortfarande många lärosäten som har mycket små eller inga resurser. Från e-publicering till open access!

  45. Personalresurser För information om OA och teknisk drift och utveckling av öppet arkiv: Störst satsningar (antal heltidstjänster): Uppsala (6) Lund (4.5-5) Umeå (4) Malmö (4) SLU (3.5) Chalmers (3) Linköping (3) Åtta lärosäten saknar resurser (5 av dessa använder DiVA)  Planering för ökade resurser finns vid 9 lärosäten!

  46. Medlemskap hos OA-förlag BioMed Central (9) Supporter membership (Göteborg, KI, KTH, SLU, Stockholm, Uppsala) Prepay membership (Chalmers, Lund, Nhfv) Hindawi Publishing Corporation (3) Chalmers, Lund, SLU PLoS- Public Library of Science (2) Lund, SLU Annat – möjligt söka bidrag vid lärosätet Mittuniversitetet, Södertörn

More Related