Hjärnrehabteamet

1. Hjärnrehabteamet www.lg.se/rehabmedicin Föreläsning för studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare samt personal från elevstöd och elevhälsa, 2012-03-08. Hjärnrehabteamet Rehabmedicin Sandviken

2. Öppenvård Rehabiliteringsmottagning/ Ryggmärgsskademottagning Smärtrehabteam Hjärnrehabteam Läkare Slutenvård Vårdavdelning 70 Neuroterapeuter Rehabiliteringsmedicin i Sandviken

3. Syftet med vår verksamhet • Ge patient och närstående tillräcklig kunskap för att självständigt kunna analysera och hantera hjärnskaderelaterade besvär och dess konsekvenser. • Verka för att patient och närstående får ett fungerande professionellt nätverk (andra vårdgivare, kommun, FK, AF m.fl) med kunskap om hjärnskaderelaterade besvär.

4. Hjärnrehabteamet • I teamet arbetar arbetsterapeut, kurator, läkare, psykolog.

5. Hur jobbar vi? • Första träff • Utredning: neuropsykologisk utredning (test av t.ex. minne koncentration), social utredning (livssituation t.ex familj, arbete, ekonomi), aktivitetsutredning (hur man praktiskt klarar sin vardag), medicinsk utredning (hälsotillstånd) • Sammanfattning efter utredning • Rehabiliteringsplan • Medelrehabtid ca 2 år. (någon månad – 7 år)

6. Hur jobbar vi? forts • Insatser efter utredning- utbildning/information om hjärnskada, psykologisk behandling, psykosocialt behandlingsarbete, åtgärder av arbetsterapeut, läkarinsatser, insatser för arbetsåtergång/sysselsättning

7. Hur jobbar vi? forts • Avslutning: patienten får en sammanfattning (slutanteckning) med kort beskrivning av bakgrund, kvarvarande besvär, aktuell situation vid avslut och rekommendationer för framtiden. Med patientens godkännande kan slutanteckningen också skickas till aktuell familjeläkare och/eller andra vårdgivare.

8. Vilka skador kan uppstå? • Traumatiska skador • Stroke (hjärnblödning, hjärninfarkt ) • Subarachnoidalblödning • Syrebrist (hjärtstopp, kolmonoxidförgiftning m.m.) • Infektioner (hjärnhinneinflammation m.m.) • Autoimmuna sjukdomar (MS m.fl)

9. Hur yttrar de sig? • Motorik: förlamning, apraxi • Sensorik: känsel, syn, hörsel, lukt, smak • Intellekt, kognition-ex minne, perception, planering, problemlösning, logik, initiativ • Kommunikation: afasi, dysartri • Psyke: depression, psykos, ångest • Beteende, social förmåga • Huvudvärk, epilepsi • Hjärntrötthet • Sömn

10. Hjärntrötthet • Hjärntrötthet ofta det största hindret för arbetsåtergång för vår patientgrupp (milda till måttliga skador) • Mycket vanligt besvär (30-70%) • Tröttheten är kraftigare, kommer plötsligare samt tar längre tid att återhämta sig från än ”vanlig” trötthet • Går inte att träna upp orken, förbättras ej heller nämnvärt över tid (längre än sex månader efter skadan) utan personen lär sig att hantera tröttheten genom att lära sig vilka aktiviteter som är mindre tröttade än andra och att vila • Vid kontakt med personen tänk på att de ofta blir trötta av möten och därmed har ännu svårare att minnas vad ni kommer överens om och ibland bara svarar för att få slut på mötet

11. Minne • Också mycket vanligt besvär efter hjärnskada • Ofta är problemet inte minne över tid utan begränsad förmåga att ta in och lagra informationen, i synnerhet om det är mycket information • Kan också handla om nedsatt framplockningsförmåga och struktur av minnet, informationen att man ska ringa FK finns där men den dyker inte upp när man ser en telefon • Ofta mycket känsliga för avbrott, då tappar man tråden och vet inte vad man höll på med • Alla, inklusive den drabbade själv, överskattar ofta deras minne, säger ofta att ”det här minns jag, det behöver ni inte skriva ner” men det behövs • Man kan inte välja vad man minns och det är absolut inte säkert att man minns det som är viktigast • Alla har lite olika minnesstrategier, smartphone, anteckningar (som de ofta tyvärr inte kan skriva själva), en person som minnestöd, att man ringer och påminner, skickar hem påminnelser

12. Språk • Personer med hjärnskada som har svårt att uttrycka sig språkligt (afasi, dysfasi) har ofta också svårigheter att förstå språklig information men de förstår sociala signaler och verkar ofta delta väl i samtalet • Subtila språkliga svårigheter leder ofta till att personen blir tystlåten eftersom de har svårt att få fram ord, oftast svårare med kommunikation per telefon än ansikte mot ansikte • Kan också leda till att personen blir mer pratsam men att det de säger kanske inte har så mycket substans, det gör det svårt för omgivningen att få reda på hur det egentligen fungerar på arbetsplatsen t.ex. • Olämpligt med arbetsuppgifter som kräver att man talar/skriver/lyssnar/läser mycket. Svårt med komplicerade instruktioner, blir ofta missförstånd. • Lätt att missbedöma någon baserat på hur väl de uttrycker sig språkligt

13. Visuell perception • Nedsatt visuell perception innebär att man har svårt att uppfatta det man ser – leder ofta till enorm trötthet eftersom hjärnan hela tiden försöker se ordentligt • Datorarbete ofta mycket jobbigt, kan fungera med praktiskt arbete om man kan använda känsel istället för syn eller om det är väldigt rutinartat så att man kan gå på automatik.

14. Spatial perception • Nedsatt spatial perception innebär en oförmåga att uppfatta rummets tre dimensioner korrekt samt även att uppfatta hur saker förhåller sig till varandra och uppfatta helheten eller den övergripande strukturen • Vanligt med nedsatt uppmärksamhet åt vänster i samband med dessa typer av nedsättningar • Svårt med konstruktionsuppgifter (hantverkare, montör, ingenjör) • Vanligt med lite dubbla budskap angående arbetsförmåga från den här gruppen, de säger å ena sidan att de inte har så mycket besvär å andra sidan att de inte kan arbeta

15. Exekutiva funktioner • Mycket brett begrepp men handlar i stort om att planera, utföra och utvärdera sina handlingar. Hjärnans flygledartorn. • Vanligt med påverkan vid traumatiska skador • Ex på besvär: svårt med struktur och planering, initiativsvårigheter, impulsstyrd, upprepar sig – stereotypt beteende, konfabulerar • Är mer eller mindre beroende av signaler från omgivningen för att få saker och ting gjorda utan att tappa tråden och/eller röra till det • Ofta hjälpt av en arbetsplats med tydliga rutiner, arbetsuppgifter och struktur • De som uppvisar beteendestörningar eller personlighetsförändringar efter en skada har ofta någon form av exekutiv påverkan

16. Psykiskt mående • Vid vänstersidiga skador (språk) vanligare med ångest och nedstämdhet • Vid högersidiga skador (spatialt) vanligare med en obekymrad attityd och att de uppfattas som mer likgiltiga än vad de egentligen är • Hjärntrötthet kan leda till kraftig nedstämdhet, som går över om man får vila. Ökande nedstämdhet under en arbetsträning är ett tydligt tecken på att det är för mycket belastning

17. Att tänka på vid kontakt med person med hjärnskada • Tydlighet i kontakten – skriftliga kallelser, sms, klarhet i ”vem gör vad” (arbetsförmedlare, coach, person/personer från af-rehab, studie- yrkesvägledare). • ”Minneshjälp” – annan person med sig på träffar, få minnesanteckning med sig hem. • Kontinuerlig uppföljning/kontakt (vägledning i grupp ej att rekommendera). • Uttröttbarhet och behov av återhämtning (vila) för många viktigt att beakta. Bra med gradvis återgång i tidigare aktivitet (studier/arbete). • Att tillgodogöra sig utbildning kan vara svårt – ta hänsyn till restsymtom/besvär. • Arbetsförmåga/arbete och ekonomisk ersättning - två var för sig viktiga delar

18. Att tänka på …forts. • Personen behöver ofta stöd att hitta och kontakta tänkbara arbetsgivare/praktikplatser. (skriva CV, personligt brev etc kan vara svårt) • Om personen har erfarenheter från arbete/praktikperioder efter skada/insjuknande - dra nytta av erfarenheten och om möjligt inhämta information från arbetsledare/arbetsgivare. • Om personen inte arbetat/praktiserat/studerat efter skada/insjuknande kan det vara svårt att veta om/hur restsymtomen påverkar förmågan att arbeta/studera. • Ofta bra att få prova praktiskt • Ofta bra att bygga på tidigare yrkeserfarenhet - arbetsuppgifter – arbetsmiljö. (Nyinlärning kan vara svårt) • Möjlighet till extra stöd/insatser från arbetsförmedlingen. (af rehab, SIUS mm) (”funktionshinderskodning”)

19. Att tänka på …forts. Om personen har en pågående kontakt med hjärnrehabteamet, med personens samtycke: • Efterfråga information/samarbete med hjärnrehabteamet -information om restsymtom/besvär -intyga kvarstående restsymtom/besvär (utlåtande från utredning) (dokument ”Faktorer viktiga att beakta gällande arbetsförmåga” ) • Återkoppling till rehabläkare/hjärnrehabteam bra. (sjukskrivning/underlag för aktivitets- och sjukersättning, fortsatta rehabinsatser)

20. Sammanfattning • Man kan förstås ha flera olika typer av nedsättningar samtidigt som alla påverkar studie- och arbetsförmågan. • Det som oftast har störst påverkan på hur väl man klarar sig efter skada är hur väl man klarade sig innan skadan. • Besvären/restsymtomen många gånger ”osynliga”. • Restsymtomen går i regel inte över – en successiv anpassning sker.

21. Vad kan det innebära att vara närstående till en hjärnskadad person ? En helt ny familjesituation. Det kan handla om större eller mindre förändringar hos personen som man lever med Stora ekonomiska och praktiska skillnader i vardagen Skillnader i roller (föräldraroll, make/maka roll). Var i processen befinner sig den närstående Nätverket

22. Vad bör man tänka på när man möter närstående? Närstående kan fungera som personens ” förlängda arm” Ibland kan det vara nödvändigt att involvera nätverket Information som ges till personen kanske också bör ges till närstående Alltid fråga personen om tillåtelse att prata med närstående Lyssna Nätverket

23. Andra aktörer som kan vara aktuella. Ta reda på om det finns God man. Delaktighet hos personen God Man Det är önskvärt att God man deltar vid möten. Han/hon kan ha uppdraget att ”sörja för person”, ”bevaka sin rätt” alltså att tillvarata personens intressen. Andra myndigheter eller vårdgivare. Viktigt att vara lyhörda, försöka att ”prata samma språk”, Inte prata över personens huvud, det bästa för personen i fokus. Nätverket

24. Hjärnrehabteamet • Kontakta oss: • Rehabmottagningen 026-27 85 27 • hjarnrehabteamet@lg.se