1 / 13

Skolan och framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa

Skolan och framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa. Charlotta Levay. Docent Ekonomihögskolan Ä mnessakkunnig i Framtidskommissionen. KEFU-dagen 4 juni 2013. Framtidskommissionen. Utmaningar för Sverige på lång sikt Vitalisera och bredda samhällsdebatten

opa
Download Presentation

Skolan och framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Skolan och framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa Charlotta Levay Docent Ekonomihögskolan Ämnessakkunnig i Framtidskommissionen KEFU-dagen 4 juni 2013

  2. Framtidskommissionen • Utmaningar för Sverige på lång sikt • Vitalisera och bredda samhällsdebatten • Kommission med experter, företrädare för olika delar av samhället och fyra ministrar • Kansli med fyra ämnessakkunniga och en huvudsekreterare • Seminarier, öppna möten, interaktiv hemsida, samarbete gymnasieskolor om ungdomars framtidsvisioner • Fyra delutredningar och en slutrapport mars 2013

  3. Utmaningar på fyra områden • Sveriges demografiska utveckling • Integration, jämställdhet, demokrati och delaktighet • Hållbar tillväxt i globaliseringens tid • Sammanhållning och rättvisa

  4. Sammanhållning och rättvisa • Samordnades av socialminister Göran Hägglund • Sammanhållning: attityder, handlingsmönster och institutioner som håller ihop samhället • Rättvisa: Lika fördelning av möjligheter och resurser, materiella och immateriella • Tre nivåer:- samhället som helhet- civilsamhället- nära relationer

  5. Sammanhållning och rättvisa i Sverige • Växande men internationellt sett måttliga inkomstskillnader • Hög social mobilitet • Hög och stabil nivå av mellanmänsklig tillit • Stark känsla för det allmänna • Starkt och ökande stöd för gemensamt finansierad välfärd • Ökande tolerans för invandring • Tecken på att individualistiska värderingar avtar

  6. Framtidens utmaningar för sammanhållning och rättvisa • Nya mötesplatser för människor med olika bakgrund – både resurssvaga och resursstarka • Skydd för utsatta grupper i lågkonjunktur och att fler får del av inkomstökningar i högkonjunktur • Civilsamhälle som skapar kontakter mellan grupper och får ny roll inom välfärden, med bevarat oberoende och förnyelsekraft • Varaktiga nära relationer trots ökad tidspress och krav på flexibilitet, så att barn får goda uppväxtvillkor och lika livschanser

  7. Skolan, rättvisan och sammanhållningen • Skolan är en viktig institution i den framgångsrika nordiska modellen för social sammanhållning • Skolan kan främja lika livschanser för barn från olika bakgrund • Skolan kan erbjuda mötesplats för barn från olika bakgrund och därmed främja gemensamma värderingar och en gemensam identitet

  8. Lika livschanser – utvecklingslinjer • Resultatskillnaderna mellan olika skolor har ökat sedan början av nittiotalet (t.ex. Skolverket, 2012) Men • Familjebakgrundens betydelse för betygen har inte ökat(Böhlmark & Holmlund, 2012)

  9. Andelen av variationen i grundskolans avgångsbetyg som förklaras av familjen, skolan och kommunen 1988-2009/2010 Böhlmark & Holmlund, 2012: 13

  10. Skolan som mötesplats – utvecklingslinjer • Valfrihetsreformerna har ökat den etniska och ekonomiska skolsegregationen Men • Skolsegregationen beror till stor del på boendesegregationen • Den etniska segregationen i storstädernas grundskolor förklaras nästan helt av boendesegregationen • Gymnasieskolan är avsevärt mindre segregerande än boendet och det har störst effekt för minoritetselever • Endast 1,6 % av eleverna och 2,8 % av eleverna med rätt till hemspråksundervisning går i friskola med konfessionell, internationell eller Waldorfinriktning

  11. Det räcker inte att gå i samma skola… • Minoritetselever som bytte till medelklasskolor med infödd majoritet umgicks mest med skolkamrater med utländsk bakgrund • De som gick kvar i invandrartäta skolor efterfrågade mer samarbete med skolor med fler infödda svenskar (Bunar & Kallstenius, 2007) • Elever med utlandsfödda föräldrar mår sämre när de går i skolor där fler än 90 % av eleverna har svenskfödda föräldrar • Sämst mår pojkar i nionde klass från Afrika eller Mellanöstern i skolor med så stor svenskfödd majoritet – 28 % uppger att de blivit mobbade senaste veckan(Socialstyrelsen & Centre for Health Equity, 2012)

  12. Framtida utmaning för skolan • Aktivt främja möten mellan elever med olika bakgrundinom och mellan olika skolor

  13. http://www.framtidskommissionen.se/dokumentation SvD Brännpunkt 21/2 SR P1 Nordegren & Epstein 21/2

More Related