Hj rtinfarkt och hj rtstopp yttre och inre bl dningar v tskef rluster
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 33

C – cirkulation och blödning PowerPoint PPT Presentation


  • 97 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster. C – cirkulation och blödning. C – cirkulation och blödning. Kärlsystemet är vägnätet de röda blodkropparna cirkulerar i och som transporterar syre till våra organ.

Download Presentation

C – cirkulation och blödning

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Hj rtinfarkt och hj rtstopp yttre och inre bl dningar v tskef rluster

Hjärtinfarkt och hjärtstopp

Yttre och inre blödningar

Vätskeförluster

C – cirkulation och blödning


C cirkulation och bl dning

C – cirkulation och blödning

  • Kärlsystemet är vägnätet de röda blodkropparna cirkulerar i och som transporterar syre till våra organ.

  • Det är ett slutet vätskesystem(kärl som är fyllda med 5L vätska som bl a innehåller röda blodkroppar) med en pump (hjärtat) och med ett syreupptagande filter(lungan).

  • Om transporten av syre störs eller upphör går vi in i chockoch om orsaken inte åtgärdas dör vi

  • Transporten kan störas av att pumpen slutar fungera, om vi förlorar röda blodkroppar via blödning eller omsyreupptagningsfiltret skadas – därför hjälper vi till atthålla fri luftväg, kollar pulsen, misstänker blödning, startar HLR vid hjärtstopp och stoppar yttre blödningar


C cirkulation och bl dning k rlsystemet

C – Cirkulation och BlödningKärlsystemet

Kärlsystemet utgörs av blodkärl som går från hjärtat (röda) – pulsådror

och blodkärl som går till hjärtat (blåa) - blodådror


C cirkulation och bl dning hj rtinfarkt och hj rtstopp

C-cirkulation och blödningHjärtinfarkt och Hjärtstopp

  • Hjärtat slutar att fungera effektivt om hjärtmuskeln inte får syre och om det elektriska systemet i hjärtat kortsluts. Den vanligaste anledningen är en propp i någon av hjärtats kranskärl

  • Personen anger detta som bröstsmärtor eller får ett hjärtstopp och blir medvetslös, andnings- och pulslös.

  • Betrakta alltid bröstsmärtor som en hjärtinfarkt

  • Personen kan ange kramande smärta vänster till i bröstet, smärtor från en eller båda armar, ryggen, käkarna eller övre delen av magen eller andnöd, illamående, yrsel och ångest

  • Smärtan/obehaget blir värre i fysisk aktivitet och lindras av vila

  • Huden är ofta blek och känns kall och svettig


C cirkulation och bl dning hj rtinfarkt

C – Cirkulation och BlödningHjärtinfarkt

Det klassiska tecknet

på hjärtinfarkt är

att personen tar sig för

bröstet

Ring 112 inom 5 min

Om du har hjärtstartare -

hämta den och bered dig på

att påbörja HLR


C cirkulation och bl dning yttre bl dningar

C – Cirkulation och BlödningYttre Blödningar

Yttre blödningar ska alltid stoppas

Blodåderblödningar läggs om med ett uppsugande förband och kroppsdelen hålls högt

Pulsåderblödningar läggs om med ett tryckförband och kroppsdelen hålls högt. Du kan öka trycket med en handsbeklädd hand utanpå förbandet


C cirkulation och bl dning inre bl dningar

C – cirkulation och blödningInre Blödningar

  • Inre blödningar är förlust av röda blodkroppar och vätskan de cirkulerar i via sår inne i kroppen och kan inte ses bara misstänkas

  • Buken har 4 blodrika organ (levern, mjälten och njurarna), stora kroppspulsådern och bäckenet som vid skada snabbt kan orsaka blödningschock, lungorna är också kärlfyllda organ som tillsammans rymmer hela vår blodvolym

  • Benbrott blöder – stor blodförlust:

    • en överarm blöder 500ml

    • ett lårben blöder 1000ml

    • bäckenet blöder tills det inte finns något blod kvar

  • Inre blödningar måste alltid åtgärdas på sjukhus och är alltid ett livshotande tillstånd


C cirkulation och bl dning v tskef rluster

C – cirkulation och blödningVätskeförluster

  • Via våldsamma kräkningar, stora urinmängder eller svettningar förloras den vätska de röda blodkropparna cirkulerar i men de röda blodkropparna finns kvar. Hjärtat kommer då inte ha något att pumpa runt

  • Denna vätska kan också omfördelas ut från kärlsystemet till andra vävnader och orsaka en mindre cirkulerande volym i kärlsystemet, som precis som ovan resulterar i en för liten volym att pumpa runt. Detta uppstår vid:

    -immunsystemets aktivering vid livshotande allergisk reaktion

    -gifter från bakterier vid blodförgiftning

    -skador på ryggmärgen vid olyckor


C cirkulation och bl dning1

C – Cirkulation och Blödning

Vad är det vi kan se, höra och känna?


C cirkulation och bl dning vad r det vi kan se h ra och k nna

C – cirkulation och blödningVad är det vi kan se, höra och känna?

  • Skadeplatsen ger oss information om vilken typ av olycka som skett

  • Vi kan höra om andningen inte fungerar och se hur bröstkorgen rör på sig

  • Vi kan se yttre blödningar, blåmärken och felställda brutna armar och ben

  • Vi kan se hur huden ser ut och hur den känns

  • Vi kan känna om det finns puls på handledsnivå

  • Vi kan se om personen är vaken och rör på alla sina kroppsdelar spontant och höra om de kan prata med oss

  • Om personen är vaken kan du få information var det finns smärta

  • Alla dessa saker tillsammans hjälper oss i att ta reda på vilka skador som uppstått och hur allvarligt hotad cirkulationen är


C cirkulation skadeplatsen skademekanism

C – cirkulationSkadeplatsen/Skademekanism

  • Fall över 5 meter? Underlag? Detta medför ofta stora skador på bröstkorg, rygg, bäcken och stora rörben vilka blöder mycket

  • T-olycka? Hastighet? Frontalkrock? Bälte? Ger information om vilka krafter som påverkat kroppens organ

  • Klämskada? Slitskada? Stickskada? Magen? Lår? Bröstkorg? Här finns alla de stora pulsådrorna och ger snabbt livshotande blödningar

  • El-olycka? Ligger personen långt från kraftledningen? El stör hjärtrytmen och kan också orsaka att personen kastas långt ifrån el- ledningen och ådra sig stora benbrott

  • Fallit ihop utan anledning? Har personen slagit i något vid fallet? Medvetande påverkan utan föregående olycka är oftast sjukdomsorsakad


C cirkulation och bl dning andning

C – cirkulation och blödningAndning

  • Skador på bröstkorgen kan också vara skador på lungan som är ett blodriktorgan

  • Hög andningsfrekvens är ett av de tidigaste tecknen på chock fr a hos barn


C cirkulation och bl dning yttre bl dning bl m rken och benbrott

C – cirkulation och blödningYttre blödning, blåmärken och benbrott

  • Skrapsår? Var? Kan dölja underliggande skador på skelettet

  • Djupa skärsår? I magen kan de blodrika organen blivit skadade, på armar och ben kan kärlen blivit skadade

  • Krossår? Kan dölja skelett, muskel och nervskador

  • Pulserande sår? Innebär alltid att en pulsåder är skadad

  • Blåmärken på bröstkorg, buken, ländryggen, låren? Kan dölja allvarliga skador på lungorna, de blodrika organen i magen och stora benbrott

  • Smärtor vid djupandning? Smärtor i magen? Mjälten, njurarna och levern är stora blodrika organ

  • Sneda armar eller ben? Sticker ben ut genom huden? Kall arm eller fot samma sida som benbrottet? Vassa benbrott i nedre delen av överarmen, i knä och på underbensnivå kan skära av stora kärl och orsaka betydande blödning


C cirkulation hud

C – cirkulationHud

  • Blek? Kalla händer och fötter? Svettig? Vaxartad? Blå?

  • Huden blir blek vid blödning av två anledningar, det saknas röda blodkroppar som färgar vit hud och slemhinnor rosa, samt att vid chock drar de yttre blodkärlen ihop sig i armar och ben för att bevara hjärtats och hjärnans cirkulation

  • Huden blir kall för att det cirkulerar lite blod i händer och fötter

  • Huden på öronsnibbar, läppar och naglar blir blå när vi har för lite cirkulerande syre i blodet


C cirkulation pulsen

C – cirkulationPulsen

  • Pulsen är ett bra mått på hur mycket syre vi behöver i en given sekund. När vi är skadade behöver vi mer syre, då pumpar hjärtat runt blodkropparna oftare till våra vävnader för att möta syrgasbehovet. Vi märker det på att pulsen ökar. Detta är ett av de viktigaste måtten på om cirkulationen är hotad.

  • Pulsen påverkas dock av läkemedel, ålder och hur vältränade vi är

  • Känns pulsen i handleden? På halsen hos medvetslös patient? Undvik att känna i ljumske.

  • Är pulsen regelbunden? Går den jättelångsamt eller fort? Om hjärtat är sjukt och den elektriska aktiviteten är är störd påverkas också pulsen

I de nya HLR-riktlinjerna är pulskontroll inte längre avgörande för startande av HLR utan det görs vid medvetslöshet i kombination med andningsstopp.


C cirkulation r personen vaken och kan prata med oss

C – cirkulationÄr personen vaken och kan prata med oss?

  • Pratar personen spontant och har öppna ögon? Då har personen för tillfället tillräcklig cirkulation till hjärnan

  • Om du måste väcka personen, han/hon bara reagerar på smärta eller inte alls reagerar ska du utgå ifrån att personen blöder och är i chock vid olyckor

  • Om personen är aggressiv eller förvirrad ska du utgå ifrån att personen blöder och är på väg in i chock vid olyckor

  • Om personen är medvetslös och saknar puls påbörja hjärtkompressioner


C cirkulation inre bl dningar

C – cirkulationInre Blödningar

  • Den inre blödningen kan du inte se, men du kan se blåmärken, sår och svullnader på mage, bröstkorg, ländrygg, armar och ben som är indirekta tecken på inre skador på antingen kärl eller blodrika organ som lunga, hjärta, lever, mjälte, bäcken eller pulsådror i armar och ben.

  • Hög andningsfrekvens, snabb puls, kall, blek hud och påverkat medvetande stödjer att skadorna är allvarliga

  • HÖG MISSTÄNKSAMHET RÄDDAR LIV


C cirkulation och bl dning2

C – Cirkulation och Blödning

  • A – Fri luftväg? Annars hjälp till att hålla fri luftväg

  • B – Hög andningsfrekvens och skador på bröstkorgen? Ring 112

  • C – Puls? Snabb puls? Personens cirkulation är hotad - ring 112.

    Synliga yttre blödningar? Förbind dem.

    Blåmärken, smärta i och svullnader på magen? Misstänk inre blödning - ring 112.

    Är huden blek och kall? Misstänk blödning vid olycka och sjukdom med hotad cirkulation om ingen olycka

  • D – Medvetandegrad? Misstänk blödning i första hand vid olycka och skallskada i andra hand vid påverkat medvetande. Om inte olycka och personen har puls kolla efter stickmärken efter insulininjektioner i magen. Luktar personen sprit?

    Smärtor i nacke och rygg?Domningar eller svaghet? Om olycka misstänk skada på nacke och rygg och låt personen ligga kvar om platsen är säker och ring 112. Om inte olycka misstänk stroke – ring 112 inom 5 min.

    Smärtor från armar och ben? Svullnad? Felställningar? Stabilisera och hjälp personen till sjukhus om A-C är normala. Stabilisering minskar blödning och smärta.

  • E – skydda personen från nedkylning av vind och regn/snö


C cirkulation och bl dning chock

C – Cirkulation och BlödningCHOCK

  • Vid trauma uppstår chock nästan alltid som ett resultat av blödning

  • Chock är ett reslutat av att kroppens

    vävnader och organ inte får tillräckligt

    med syre och vilket gör att de

    tillslut en efter en slutar att fungera

    med döden som sista anhalt.

  • Skadade som avlider direkt på olycksplatsen ( 50%) dör av totalskada av inre organ till följd av blödningar och kan inte räddas trots snabb hjälp

  • Men många dör inte av blödningarna på olycksplatsen – dessa kan räddas!

  • Vad du gör på olycksplatsen spelar stor roll för resultatet veckor senare – DU ÄR VIKTIG!


D medvetandegrad k nsel och r relsef rm ga

D – Medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga

Inledning, medvetandegradsbedömning, medvetslöshet, orsaker till plötslig eller gradvis påkommen medvetslöshet


D medvetandegrad k nsel och r relsef rm ga1

D – Medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga

  • Vår medvetandegrad påverkas snabbt av brist på syre och socker. Hjärnan tar skada redan efter 4-6 min utan syre

  • Medvetandegraden beskriver inte bara om personen är vaken eller inte utan beskriver också om de är annorlunda i sitt beteende, t ex aggressivitet, sluddrande tal, talar rappakalja, är vakna men kräver att du stimulerar dem för att få en reaktion

  • Medvetandegraden bedöms enligt AVPU

    • A – Alert, vaken person som spontant rör ögonen och talar med dig

    • V – Verbal, personen öppnar ögonen och pratar med dig endast om du pratar me dem

    • P – Pain, personen reagerar bara om du smärtstimulerar personen genom att trycka i käkvinklarna

    • U – Unresponsive, personen reagerar varken på verbal stimulering eller smärtstimulering = medvetslös


D medvetandegrad k nsel och r relsef rm ga2

D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga

Medvetslöshet

  • Medvetslöshet – personen reagerar varken på verbalt stimuli eller smärtstimuli

  • Medvetslöshet kan uppstå plötsligt eller gradvis och luftvägen är alltid hotad hos medvetslösa personer

  • De viktigaste anledningarna till plötslig medvetslöshet är:

    • Hjärtstillestånd

    • Skallskador

    • Krampanfall

    • Svimning

  • De viktigaste anledningarna till gradvis påkommen medvetslöshet är:

    - Syrebrist och blödningschock

    - Stroke

    - Överdosering av alkohol och droger

    - Blodsockerrubbningar hos diabetiker


D medvetandegrad k nsel och r relsef rm ga pl tsligt p kommen medvetsl shet skallskador

D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmågaPlötsligt påkommen medvetslöshetSKALLSKADOR

  • Skallskador är den vanligaste orsaken till dödsfall i trafiken pga medvetslöshet som orsakar en ofri luftväg

  • Vid skador i skalpen eller i ansiktet misstänk skall- och nackskada och stabilisera manuellt

  • Skallskador som kan bli farliga har nästan alltid varit förenade med någon påverkan på medvetandet någon gång i förloppet – kan vara yrsel, omtöckning, minnesluckor, kramper och medvetslöshet någon sekund till längre perioder

  • Hjärnskakningar med medvetande påverkan ska alltid bedömas av läkare


D medvetandegrad k nsel och r relsef rm ga pl tsligt p kommen medvetsl shet krampanfall

D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmågaPlötsligt påkommen medvetslöshetKRAMPANFALL

  • Krampanfall är ett uttryck för att den elektriska aktiviteten i hjärnan är kaotisk

  • De flesta anfall går över av sig själv på 5 minuter

  • Luftvägen är hotad och personen riskerar att slå sig när de faller ihop och på föremål runtomkring dem som de kan slå i pga av de okontrollerbara muskelryckningarna

  • Orsakerna kan vara syrebrist, skallskador, stroke, svimning, epilepsi eller feber

  • De vanligaste kännetecknen är:

    • Oregelbunden andning

    • Dreglande

    • Ögon som rullar uppåt

    • Stelhet i kroppen

    • Plötsliga, okontrollerbara muskelryckningar

    • Tarm- och blåstömning


D medvetandegrad k nsel och r relsef rm ga pl tsligt p kommen medvetsl shet svimning

D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmågaPlötsligt påkommen medvetslöshet SVIMNING

  • Svimning är en snabbt, spontant övergående medvetslöshet med total förlust av muskelkontrollen, vilket kan medföra att personen faller och slår sig illa

  • Vanligaste orsaken är blodtrycksfall vid stående position eller vid uppresning från liggandes eller sittandes

  • Observandum är alltid:

    • Svimning i sittandes – alltid ett tecken på farlig hjärtsjukdom

    • Svimning i kombination med plötslig buksmärta hos personer äldre än 65 år – dessa ska alltid betraktas som att de har en brusten kroppspulsålder


D medvetandegrad k nsel och r relsef rm ga gradvis p kommen medvetsl shet syrebrist och bl dning

D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmågaGradvis påkommen medvetslöshetSYREBRIST OCH BLÖDNING

  • En orolig, aggressiv person på en skadeplats har syrebrist till motsatsen är bevisad. Denna kan orsakas av att andningsvägarna inte fungerar men utgå att ifrån att de beror på blödningschock vid olyckor

  • Dessa personer behöver syrgas snabbt.


D medvetandegrad k nsel och r relsef rm ga gradvis p kommen medvetsl shet stroke

D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmågaGradvis påkommen medvetslöshetSTROKE

  • Stroke är upphörd cirkulation i en del av hjärnan orsakat av en blodpropp

  • Tecknen på stroke är:

    • Plötslig ensidig domning eller svaghet i ansikte, arm eller ben

    • Plötslig förvirring, svårigheter att tala eller förstå

    • Plötsligt svårt att se på ett eller båda ögonen

    • Plötsliga gångsvårigheter, balanssvårigheter, yrsel eller koordinationssvårigheter

    • Plötslig svår huvudvärk av okänd anledning


D medvetandegrad k nsel och r relsef rm ga fast test

D – Medvetandegrad, känsel och rörelseförmågaFAST - test

F – Be personen le – är det snett?

A – Be personen lyfta upp båda sina armar – trillar en arm ner?

S – Be personen upprepa en mening – sluddrar personen?


C cirkulation och bl dning

D – Medvetandegrad, känsel och rörelseförmågaGradvis påkommen medvetslöshetÖVERDOSERING AV ALKOHOL ELLER DROGER

  • Överdosering av alkohol eller droger är orsaken till många personskador

  • Påverkade personer kan vara allt ifrån glada, aggressiva eller helt medvetslösa

  • Skallskador och skador på nacke och rygg är svårbedömda hos påverkade personer, varför men ska vara extra noggrann med dessa personer

  • Kräkningar är vanliga och riskerar att blockera luftvägen

  • Morfinpåverkade personer har låg andningsförmåga och är ofta djupt medvetslösa vilket gör att de inte kan hålla en fri luftväg


D medvetandegrad k nsel och r relsef rm ga gradvis p kommen medvetsl shet diabetes

D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmågaGradvis påkommen medvetslöshetDIABETES

  • Diabetes eller sockersjuka orsakas av för högt blodsocker pga av brist på ett ämne i kroppen som heter insulin

  • Använder personen insulin i sprutor finns alltid risken att dosen blir för hög av insulin och blodsockernivån för låg. Först blir personen kallsvettig och darrig, sedan lättirriterad, därefter bete sig underligt och slutligen medvetslös. Detta sker under någon timme.

  • Om personen har för höga blodsockernivåer kan personen tillslut drabbas av stora vätskeförluster via urinen och störningar av blodsalterna. Detta tillstånd tar flera dagar till veckor att utveckla men kräver sjukhusvård


D medvetandegrad k nsel och r relsef rm ga3

D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga

  • Under D ska även nack- och ryggskador samt skador på armar och ben bedömas

  • Nack- och ryggskador uppstår vid kraftigt våld mot huvud och kotpelaren som vid skallskador, fallolyckor och trafikolyckor

  • Äldres skelett drabbas lättare av dessa skador varför varje skallskada eller fallolycka ska betraktas som en potentiell nack- eller ryggskada även vid lindrigt våld

  • Medvetslösa eller berusade personer med sår i ansiktet ska också betraktas som att de har en nackskada

  • Personer med nack- eller ryggsmärtor och svaghet eller domningar i hand, arm, ben eller fot efter en olycka ska betraktas som en allvarlig nack- och ryggskada

  • Personer med stora andra skador ska också förutsättas ha en samtidig nack – och ryggskada


D medvetandegrad k nsel och r relsef rm ga skador p armar eller ben

D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmågaSkador på armar eller ben

  • Blåmärken, sår, svullnad, smärta och tydligt sneda armar, ben eller leder efter en skada kan dölja benbrott

  • Vassa benändar kan slita sönder blodkärl och nerver vid benbrott. Är handen eller foten bortom skadan känsellös och kall är det troligt att dessa strukturer skadats

  • Benbrott gör alltid ont oavsett ålder och personen anger smärta vid rörelse av den skadade kroppsdelen

  • Får de ett enkelt stöd för den skadade kroppsdelen minskar smärtan dramatiskt och blödningen minskar


D medvetandegrad k nsel och r relsef rm ga4

D – medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga

  • A – Fri luftväg? Skapa fri luftväg annars

  • B – Ingen andning? Starta HLR om medvetslös person.

    Oregelbunden andning? Misstänk skallskada vid olycka och stroke om ingen olycka – Ring 112

    Svag andning? Misstänk morfin överdos – starta inblåsningar och Ring 112

    Snabb andning? Misstänk blödning vid olycka och syrebrist pga av sjukom om ingen olycka – Ring 112

  • C – Puls? Om ingen puls och medvetslös – starta HLR och ring 112

    Snabb puls? Misstänk blödning vid olycka och sjukdom som hotar cirkulationen om ingen olycka – Ring 112

    Långsam puls? Misstänk hjärtsjukdom – Ring 112

    Synliga blödningar? Lägg om dem.

  • D – AVPU? FAST-test? Smärtor från nacke och rygg? Domningar och svaghet i ansikte, arm eller ben? Vid olycka misstänk skallskada och samtidig nack- och ryggskada – låt personen ligga kvar på platsen, stabilisera nacken manuellt om platsen är säker och ring 112. Misstänk stroke om inte olycka

    Blåmärken, svullnad, smärta, felställningar på armar och ben? Stabilisera och hjälp personen till sjukhus om A-D i övrigt är normalt

  • E – skydda mot nedkylning


  • Login