LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 26

LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 18 maj 2011 PowerPoint PPT Presentation


  • 70 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 18 maj 2011. Juhana Vartiainen. Lönebildningsrapporten. Årligt uppdrag från regeringen Ett underlag som ska underlätta för arbetsmarknadens parter och Medlingsinstitutet Publicering i maj i år, på grund av avtalsförhandlingarnas tidtabell.

Download Presentation

LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 18 maj 2011

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


L nebildningsrapporten 18 maj 2011

LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN

18 maj 2011

Juhana Vartiainen


L nebildningsrapporten

Lönebildningsrapporten

  • Årligt uppdrag från regeringen

  • Ett underlag som ska underlätta för arbetsmarknadens parter och Medlingsinstitutet

  • Publicering i maj i år, på grund av avtalsförhandlingarnas tidtabell


L nebildningsrapporten 2011 de viktigaste slutsatserna

Lönebildningsrapporten 2011:De viktigaste slutsatserna

  • Möjligt att uppnå en arbetslöshet på 5 procent

  • Förutsätter att lönerna inte ökar med mer än 3,1 procent per år 2012–2014

  • Från och med 2015 kan lönerna öka med 3,7 procent per år

  • Jobbskatteavdraget kan initialt ha en bromsande effekt på lönerna

  • Högre andel kvinnliga chefer minskar lönegapet mellan könen


Miljoner respektive rlig procentuell f r ndring

Miljoner respektive årlig procentuell förändring

Sysselsättningen ökar


Sveriges ekonomi terh mtar sig

Sveriges ekonomi återhämtar sig

Sysselsättningen ökar med sammanlagt 160 000 personer 2010 och 2011

Lönebildningen var anpassad till lågkonjunkturen 2009 och 2010

Den kommande avtalsrörelsen spelar en viktig roll för hur lågt arbetslösheten kan sjunka


En viktig avtalsr relse framf r oss

En viktig avtalsrörelse framför oss

Cirka 2,7 milj individer får sina avtal omförhandlade från hösten 2011 till hösten 2012

Industrin, som ska ha avtalen färdiga i november, förväntas sätta märket för övriga avtalsförhandlingar

Avtalsrörelsen påverkar löneökningstakten 2012–2014


Det r m jligt att uppn en varaktig arbetsl shet p 5 procent

Det är möjligt att uppnå en varaktig arbetslöshet på 5 procent

Förutsätter att timlönen i näringslivet inte ökar med mer än 3,1 procent per år 2012–2014

Om timlönen istället ökar med 3,5 procent per år 2012–2014, fastnar jämviktsarbetslösheten på drygt 6 procent


3 1 procent r den totala l ne kningen

3,1 procent är den totala löneökningen

  • 3,1 procent i timlöneökning innefattar allt:

    • Centralt avtalade ökningar

    • Lokalt avtalade ökningar

    • Effekter av sammansättningsförändringar

  • 3,1 procent motsvarar 3,3 procent i arbetskostnadsökning (omfattar även avtalade och lagstiftade arbetsgivaravgifter)

  • Kalkylerna är förstås osäkra


Procent

Procent

Arbetslösheten kan sjunka till 5 procent


Procent av befolkningen

Procent av befolkningen

Högre sysselsättningsgrad


Repor nta procent

Reporänta, procent

Riksbanken kan välja en lättare penningpolitik


Procentuell f r ndring respektive procent

Procentuell förändring respektive procent

2012–2014

2015–2020

Jämviktsarbetslöshet (procent)

6,2

5

6,2

5

Lönebildning

Nominell arbetskostnad

3,7

3,3

3,6

3,7

Real arbetskostnad

2,3

1,9

2,1

2,3

Nominell timlön

3,5

3,1

3,6

3,7

Real timlön

2,4

2,1

1,8

1,9

Makroekonomiska effekter

Arbetslöshet 16-64 år

6,6

6,2

6,1

4,8

Sysselsättningsgrad 16-64 år

77,0

77,4

78,3

79,4

Real disponibelinkomst

2,4

2,5

1,8

1,9

BNP, fasta priser

3,1

3,5

2,1

2,1

Reporänta

3,5

3,2

4,0

4,0

Makroekonomiska effekter av en mer återhållsam löneutveckling


L nenormering spelar en viktig roll

Lönenormering spelar en viktig roll

  • Lönenormering gagnar produktion och sysselsättning

  • Industrin har bästa förutsättningar för att ta normansvaret

  • Lönesättningen ska ta hänsyn till arbetslösheten samt Riksbankens penningpolitik

  • Det finns ingen motsättning mellan sysselsättning i industrin och sysselsättning i hela ekonomin


Arbetsmarknaden m ste till ta en fortsatt strukturf r ndring

Arbetsmarknaden måste tillåta en fortsatt strukturförändring

  • De förlorade industrijobben kommer inte tillbaka

  • Arbetskraften växer, sysselsättning behöver öka inom alla grupper

  • Det är viktigt att matchningen fungerar bra


Arbetsmarknaden m ste till ta en fortsatt strukturf r ndring1

Arbetsmarknaden måste tillåta en fortsatt strukturförändring

  • De förlorade industrijobben kommer inte tillbaka

  • Arbetskraften växer, sysselsättning behöver öka inom alla grupper

  • Det är viktigt att matchningen fungerar bra

    • Ingen generell försämring av arbetsmarknadens funktionssätt pga lågkonjunkturen

    • Bristtalen ser normala ut med hänsyn till konjunkturläget

    • Ett orosmoln är lågutbildades jobbchanser

    • Utbildningsinsatser och försiktighet med minimilöner är motiverade


Procent av arbetskraften s songsrensade kvartalsv rden

Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

Arbetslöshet efter utbildningsnivå


Modell f r den strukturella arbetskostnadsutvecklingen i n ringslivet

Modell för den strukturella arbetskostnadsutvecklingen i näringslivet

Produktivitetsutveckling

2,3

Arbetskostnadsutveckling

3,6

Förädlingsvärdeprisutveckling

1,3

Så skapas möjligheten för kontinuerliga arbetskostnadsökningar


Arbetskostnads kningen 2015 2020

Arbetskostnadsökningen 2015–2020

  • Den strukturella produktivitetsökningen har reviderats ner

  • Ny komplett modellanalys om hur näringslivets förädlingsvärdepriser ökar

    • KPI-inflation på 2 procent motsvarar en förädlingsvärdeprisökning på 1,3 procent

  • Slutsats: den strukturella arbetskostnadsökningen har reviderats ner


Jobbskatteavdraget p verkar arbetsutbud l ner och l neskillnader

Jobbskatteavdraget påverkar arbetsutbud, löner och löneskillnader

  • Arbetsutbudet ökar olika mycket för olika grupper

  • Jobbskatteavdrag har en uppbromsande effekt på löneutvecklingen

  • Löneeffekten är sannolikt inte varaktig

  • Även skillnader i bruttolöner påverkas

  • Största ökningen i disponibel inkomst för lågavlönade


Jobbskatteavdraget p verkar arbetsutbudet p olika s tt f r olika grupper

Jobbskatteavdraget påverkar arbetsutbudet på olika sätt för olika grupper

Grupp

Arbetsutbud (timmar/vecka)

2007

Effekt på arbetsutbudet (%)

Män

Sambo med barn

37,3

0,5

Sambo utan barn

36,4

0,7

Sambo med hög utbildning

37,5

0,3

Sambo med låg utbildning

36,0

0,2

Ensamstående

29,1

1,3

Kvinnor

Sambo med barn

28,4

0,9

Sambo utan barn

32,3

0,9

Sambo med hög utbildning

31,2

1,3

Sambo med låg utbildning

24,0

3,7

Ensamstående

26,7

2,2

Ensamstående med hög utbildning

31,3

2,2

Ensamstående med låg utbildning

16,2

2,4


Bruttol neeffekter av jobbskatteavdraget

Bruttolöneeffekter av jobbskatteavdraget

  • Olika gruppers bruttolöner berörs olika

  • Löneanpassningen påverkar arbetsutbudet

  • Både utbud och efterfrågan spelar roll

    • Stor arbetsutbudsökning kan pressa ner lönen (t ex lågutbildade)

    • Löneförändringen beror också på efterfrågan på arbetskraft

  • Svårt att säga hur jobbskatteavdraget påverkar löneskillnader mellan låg- och höginkomsttagare


Effekten p disponibel inkomst dominerar

Effekten på disponibel inkomst dominerar

Arbetstid, procent

av heltid

Heltidsekvivalent grundlön (brutto) per månad

20 000

25 000

30 000

40 000

25

14,8

13,4

11,9

10,1

50

10,1

9,6

9,6

9,5

75

9,6

9,6

9,5

8,4

100

9,5

9,5

8,4

6,7


L negapet mellan manliga och kvinnliga chefer i privat sektor

Lönegapet mellan manliga och kvinnliga chefer i privat sektor


Manliga och kvinnliga chefer analysresultat

Manliga och kvinnliga chefer – analysresultat

  • Kvinnorna är underrepresenterade bland chefer, framför allt i kvinnodominerade näringsgrenar

  • Andelen kvinnliga chefer ökar i alla sektorer

  • Kvinnliga chefer tjänar mindre än sina manliga kollegor och lönegapet minskar inte över tiden

  • Olika egenskaper kan inte förklara lönegapet

  • Ökande andel kvinnliga chefer leder till minskat lönegap

  • Effekten gäller främst mansdominerade branscher


Procent1

Procent

Andelen kvinnliga chefer ökar


L nebildningsrapporten 2011 de viktigaste slutsatserna1

Lönebildningsrapporten 2011:De viktigaste slutsatserna

  • Möjligt att uppnå en arbetslöshet på 5 procent

  • Förutsätter att lönerna inte ökar med mer än 3,1 procent per år 2012–2014

  • Från och med 2015 kan lönerna öka med 3,7 procent per år

  • Jobbskatteavdraget kan initialt ha en bromsande effekt på lönerna

  • Högre andel kvinnliga chefer minskar lönegapet mellan könen


  • Login