Livs sk dningar och kultur
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 47

Livsåskådningar och kultur PowerPoint PPT Presentation


  • 623 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Livsåskådningar och kultur. Humanism Existentialism Marxism . Livsåskådning. Hur ser vi på världen? Hur ser vi på människan? Hur ser vi på livet? Vad händer efter livet? Vad är meningen med livet?. ”vad är meningen med livet?” och ” varför händer detta mig?”. .

Download Presentation

Livsåskådningar och kultur

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Livs sk dningar och kultur

Livsåskådningar och kultur

Humanism

Existentialism

Marxism


Livs sk dning

Livsåskådning

  • Hur ser vi på världen?

  • Hur ser vi på människan?

  • Hur ser vi på livet?

  • Vad händer efter livet?

  • Vad är meningen med livet?


Vad a r meningen med livet och varfo r ha nder detta mig

”vad är meningen med livet?” och ”varförhänder detta mig?”.


Livs sk dningar och kultur

  • Människanär i grunden religiös, i den mening att hon har en längtan efter att finna hopp hos en Gud eller en annan abstrakt person som kan vägleda en. Andlighet handlar inte bara om religion utan också om människans estetiska och etiska längtan; tankar kring vad som ärrätt och fel och vad som ger oss ro. Att vara religiösbehöver inte innebära att man är aktiv inom ett speciellt samfund utan att det också kan vara en livshållningdär den andliga sidan bekräftas (Wiklund, 2003).


Livs sk dningar och kultur

  • Andlighet därkärnanär att besvara existentiella frågor och reflektera över livet och tillvarons mening,


F rst else

Förståelse

  • Vid sjukdom, död och sorg ställs existentiella frågor, det ärdärför viktigt att vårdarenäröppen och försöker ha förståelseför patientens andliga relationer (Wiklund, 2003).


Gud eller m nniskan i centrum

Gud eller människan i centrum.

  • Det är frågan….

    Tankar innan vi går vidare….


Livs sk dningar och kultur

  • http://www.ur.se/Produkter/173980-Himmel-och-jord-Varfor-finns-religion


Livs sk dning1

Livsåskådning

  • Ett system av tankar och uppfattningar som ramar in tillvaron

  • Vi blir påverkade av föräldrar, uppväxtmiljö och samhället vi lever i

  • Livsåskådningen kan grunda sig i en religion, andlig rörelse ideologi

  • I ett pluralistiskt samhälle finns en stor variation i livsåskådning


Religi sa livs sk dningar

Religiösa livsåskådningar

  • Religionerna tar upp de stora livsfrågorna och hur människan ska förhålla sig till dem.

  • Kristendom

  • Judendom

  • Islam

  • Buddism

  • Hinduism


Existentialismen

Existentialismen

  • En humanistiskt inspirerad livsåskådning där synen på människans unika existensmöjligheter är central. Inom existentialismen betonas att människan är fri i sina val och därför alltid ansvarig för sina beslut och sin livsbana. Med valfriheten följer ångest.


Livs sk dningar och kultur

Synen på människan och hennes livssituation som är speciell för existentialismen. Denna syn kan sammanfattas i sex nyckelbegrepp:

Grundare och vidareutvecklare

Sex nyckelbegrepp

Existens

Frihet

Val

Ångest

Autentiskt/inautentiskt liv

Ansvar

  • Sören Kierkegaard (1813-1855). Det var han som myntade det välkända uttrycket "subjektiviteten är sanningen".

  • …fransmannen Jean-Paul Sartre (1905-1980). Sartre var ateist i motsats till Kierkegaard som var kristen.


Existensen f reg r essensen

”Existensen föregår essensen"

  • är ett klassiskt existentialistiskt uttryck.

  • Vi som människor, till skillnad från alla andra saker och varelser på vår jord, har en unik ställning. Människan är inte skapad för något speciellt syfte.

  • Människan skapar sig själv genom sina val menar Sartre. Vi är dömda till frihet. Detta innebär att vi hela tiden måste välja. Att inte välja är också att välja menar han. Om inte jag väljer själv gör bara någon annan valet åt mig. Ingen annan än jag själv är ansvarig för mina val och vad jag gör av mitt liv.

  • Det är endast genom egna personliga val som vi som människor kan skapa ett eget liv. Genom valen utskiljer man sig från den grå massan, man blir någon. Det kallar existentialisterna för att man lever ett autentiskt (verkligt) liv. Gör man inte detta blir man bara en "dussinmänniska" - en i mängden


Humanism

Humanism

Skiss gjord av Leonardo da Vinci (1452-1519)

Bärande i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948.

Humanismen är en idéströmning som växte fram i slutet av medeltiden. Humanismen betonar den enskilda människans värde och vikten av att beakta livets okränkbarhet.


Humanism1

Humanism

Sokrates ansåg att människor måste lära sig att tänka självständigt för att kunna utveckla goda värderingar i livet.

Konfucius menade att samhällets uppgift var att arbeta för allas bästa istället för att användas av härskarna för egen vinning.

  • Ursprung i antikens Grekland med den grekiska filosofen Sokrates, och i Kina med den kinesiska filosofen Kung Fu Tzu (Konfucius) för omklring 2500 år sedan.


Humanismen m nniskan i centrum

HumanismenMänniskan i centrum

Grundtankar

Kritiskt självständigt tänkande

Mänsklighet och personlighet:

Alla människor föds fria

Varje människa är unik

Alla människor har samma värde

  • Humanismen sätter människan och människovärdet i centrum. Tanken om att människor är likadana överallt och att de bör ha samma ställning inför lagen och samma möjligheter oavsett ras och kön, är i grund och botten en humanistisk uppfattning


Humanismen

Humanismen

  • Betonar behovet av förnuft och frihet och ett nödvändigt behov av empati för andra människor när vi grundar våra egna värderingar.

  • Den humanistiska moralen bedömer olika handlingar utifrån den effekt handlingen får för andra människor.

  • En humanist tror att meningen med livet ligger i att möta våra mänskliga behov: intellektuella, känslomässiga och andliga.
 


Ickereligi sa livs sk dningar humanismen

Ickereligiösa livsåskådningarHumanismen

Människans värde och behov är centralt.

Mänskliga rättigheterna, Maslows behovstrappa

Den sekulära humanismen som livsåskådning är för ett sekulärt samhälle och lutar sig inte mot religiösa föreställningar utan menar att vetenskap, kritiskt och rationellt tänkande och demokrati är bästa sättet att förändra samhället.

Tar avstånd från fundamentalism, totalitära läror

Tror på mänsklighetens förmåga att skapa fred, frihet och välstånd


Humanismen1

Humanismen


Marxsism

Marxsism

  • Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx (1818-1883) och hans medarbetare Friedrich Engels (1820-1895) idéer. De flesta av marxismens filosofiska idéer är förenliga med kommunismens ideologi.


Marxismen r en samh llsideologi och politisk filosofi som

Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som:

Baseras på

Jämlikhet och solidaritet

Starkt kritisk mot kapitalism i alla dess slag och ansåg att den leder till ökande ekonomiska skillnader i form av att vissa får det bättre medan det stora flertalet blir fattigare. Marxismen är kritisk mot en sådan utveckling och hyllar istället ideal som jämlikhet och solidaritet.

Filosofen Karl Marx (1818-1883) och hans medarbetare Friedrich Engels (1820-1895) idéer. De flesta av marxismens filosofiska idéer är förenliga med kommunismens ideologi.


Alienation m nniskans fr mlingskap i industri samh llet

Alienation-människans främlingskap i industri samhället

Människan

Nyckelbegrepp

Profit

Klasskamp

Revolution

Proletariatets diktatur

Det kommunistiska samhället

  • en aktiv, skapande och social varelse, ständigt i färd med att förbättra sina levnadsvillkor. D

  • Detta har hon ingen möjlighet att göra i industrisamhällets serieproduktion och monotona arbetsmoment.


Marx analys p 1800 talet

Marx analys på 1800-talet

  • Kapitalisternas och industriägarnas hunger efter profit och vinst skulle skärpa motsättningarna mellan de som ägde fabrikerna och produktionsmedlen och de som arbetade och ingenting ägde. De rika skulle bli rikare och de fattiga ännu fattigare, trots att det var på arbetarnas slit som kapitalisterna skapade sina rikedomar. Till slut skulle arbetarna (proletärerna) inte finna sig i detta längre och göra uppror - revolution - och ta makten i egna händer. Tillsammans skulle arbetarna sedan skapa det kommunistiska samhället


Ateistisk

ateistisk

  • Gud har inte skapat människan - utan människan har skapat gud.

  • Religion är folkets opium, sa Marx, en smärtstillande drog i en hård värld.

  • Lenin - den ryska revolutionens ledare - omformulerade senare uttrycket till att religion är ett opium för folket.


Ekosofi

Ekosofi

Alla har ett värde

  • Ekosofi är en naturinspirerad filosofi som strävar efter att öka människans ekologiska medvetenhet och engagemang i miljöfrågor. Ekosofin betonar att allt levande hör samman.

  • Universell medkänsla

  • Ekologisk balans

  • helhetstänk


Ideologier som delvis ber r livs sk dningsfr gor

Ideologier som delvis berör livsåskådningsfrågor

  • Veganism; avstå från att exploatera djur.

  • Nazism; ”folket” går före individen, nationalstaten går före individen, rasbiologiskt tänkande


Psykologiska perspektiv som ber r livs sk dning

Psykologiska perspektiv som berör livsåskådning

Psykoanalysen Sigmund Freuden deterministisk syn på människanVåra känslor och vårt beteende påverkas av omedvetna drifter och olösta konflikter.Människans fria val ifrågasätts, vi kan tendera att upprepa olösta psykiska konflikter

Behaviourismenen deterministisk syn på människanmänniskan är en produkt av sin miljömänniskan är sin inlärningshistoriapositiv förstärkning – negativ förstärkning


Psykologiska perspektiv som ber r livs sk dning1

Psykologiska perspektiv som berör livsåskådning

  • Andra psykologiska inriktning betonar i utökad grad människans fria val och människans förmåga att påverka sina handlingar och tankar t ex humanistisk psykologi(gestaltpsykologi) och kognitiv beteende terapi.


Den biologiska m nniskosynen

Den biologiska människosynen

Det biologiska perspektivetVåra handlingar, känslor, beteenden och egenskaper beror på våra gener och på olika biologiska, kemiska processer.


Livs sk dning inom v rd och omsorg

Livsåskådning inom vård och omsorg

  • Trauma, kriser, sjukdom, katastrofer förändrar vårt sätt att se på livet. Livsåskådningsfrågor väcks.

  • Varför har jag blivit sjuk?

  • Vad är meningen med livet?

  • Känslor av vanmakt och hjälplöshet.

  • Rädsla för döden.


M nniskosyn inom v rd och omsorg

Människosyn inom vård och omsorg

  • HumanismenVarje människas lika värde och rätt.Människan är subjekt, har en fri vilja och förmåga att utvecklas.

  • ExistentialismenBetonar människans fria vilja och förmåga att reflektera över sina val och fatta beslut.Vi kan bestämma hur vi förhåller oss till döden.Vi har ansvar för våra val.


M nniskosyn inom v rd och omsorg1

Människosyn inom vård och omsorg

  • Helhetssyn(holistisk syn på människan)

  • Människan är biologisk, psykologisk, social och andlig varelse.


Kultur

Kultur

  • Betyder odling eller bildning

  • Det som människan skapat; musik, teater, litteratur, konst.

  • De sociala mönster vi lever i.

  • Kulturarv; olika yttringar från en folkgrupps historia och sätt att leva t ex folkvisor, folksägner, ordspråk.


Kultur1

Kultur

  • Handlar om hur vi lever.

  • Påverkas av ekonomiska och sociala förhållanden i samhället.

  • Omgivning,föräldrar,normer,värderingar


Livs sk dningar och kultur

Ytkultur

Djupkultur

Värderingar och etiska ställningstaganden som sitter djupare rotade i oss.

Ibland kan klädesplagg vara en symbol för en djupare identitet.

  • Seder o bruk lätta att upptäcka, inte så svårt att förändra;

  • Matvanor, klädsel, sättet att hälsa, tilltal, umgängesvanor


Kultur2

Kultur

Delkultur; en egen kultur, skild från samhället med egna normer, vanor och symboler.

Subkultur; när delkulturens livsstil och värderingar inte accepteras av samhället.

Motkultur; när delkulturen försöker protestera och förändra samhället i stort.

Arbetsplatskultur; hur kommunicerar vi, hur hanterar vi konflikter osv

Familjekultur; vanor, traditioner, kommunikation.


Kultur3

Kultur

Ständigt i förändring

Kulturella influenser från andra delar av världen.

När vi flyttar till ett nytt land.

Det är lättare att lägga märke till ”andras” kulturer. Vi är hemma blinda.


Begreppen individorienterad kultur grupporienterad kultur

Begreppen individorienterad kultur/ grupporienterad kultur

Individorienterade kulturer;Hur jag ser på mig själv och bedömer om jag är hedersam eller inte?Individen ansvarig för sina handlingar.Individen ett projekt som ska byggas.

Grupporienterade kulturer;Hur andra ser på mig och bedömer om mina handlingar är moraliska eller inte?

Gruppen tar ansvar för individens handlingar.Individen en aspekt av gruppen.


Skamkultur skuldkultur

Skamkultur/Skuldkultur

Skamkultur förknippad med grupporienterad kultur.

Heder är här ett centralt begrepp.

Hela gruppen ansvar att försvara sin heder, inte bara individens ansvar.

Skuldkultur förknippad med en individorienterad kultur.

Individen får bär hela ansvaret själv vilket förutsätter självdisciplin.

Normer i utökad grad internaliserade


Livs sk dningar och kultur

  • Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig uttryck i form av fysiskt och psykiskt våld, men även socialt, till exempel genom att en person isoleras eller att hennes eller hans vardagsaktiviteter kontrolleras.


Livs sk dningar och kultur

  • Det hedersrelaterade våldet och förtrycket utmärks av att det är planerat, kollektivt sanktionerat och ibland kollektivt utövat samt att ett så kallat hederstänkande har en avgörande roll.


Drabbar b de flickor och pojkar

Drabbar både flickor och pojkar

  • Såväl flickor och kvinnor som pojkar och män kan drabbas av denna typ av våld och förtryck, även om det främst är centrerat kring kontroll av flickors och kvinnors sexualitet och familjebildning. Påtvingade arrangerade äktenskap är en form av hedersrelaterat våld och förtryck.


Livs sk dningar och kultur

  • De som drabbas kan vara i behov av mycket stöd och hjälp då de i vissa fall helt kan sakna stöd från familj och släkt. Varken de som utövar hedersrelaterat våld och förtryck eller de som drabbas utgör några enhetliga grupper.


Etik och moral

Etik och moral

Etik och moral handlar alltså om vad som är gott och ont, rätt och fel. Men det är viktigt att skilja på vad som är rätt och fel enligt juridiska lagar och ur ett etiskt perspektiv. Att något är rätt enligt lagen innebär inte automatiskt att det är rätt enligt etiken.


  • Login