V gval energi Rifoseminarium 18 mars 2009 Lennart Billfalk, Vattenfall och ledamot av IVA, Avd Elektroteknik

V gval energi Rifoseminarium 18 mars 2009 Lennart Billfalk, Vattenfall och ledamot av IVA, Avd Elektroteknik PowerPoint PPT Presentation


  • 103 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Teknikutveckling

Download Presentation

V gval energi Rifoseminarium 18 mars 2009 Lennart Billfalk, Vattenfall och ledamot av IVA, Avd Elektroteknik

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


1. Vägval energi Rifoseminarium 18 mars 2009 Lennart Billfalk, Vattenfall och ledamot av IVA, Avd Elektroteknik

2. Teknikutveckling – arbetsgruppen Lennart Billfalk (ordförande) tekn dr, senior advisor, Vattenfall AB Harald Haegermark (projektledare) CHH Consulting Erica Löfström, Linköpings universitet Gunnar A. Bengtsson, Volvo AB Lars Atterhem, Skellefteå Kraft AB Jan Wallenius, KTH Monica Axell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB Lars Strömberg, Vattenfall AB Bo Normark, Power Circle Lars Nielsen, professor, Linköpings universitet Lina Bertling, tekn dr, Svenska Kraftnät Maria Sandqvist, Teknikföretagen Stefan Montin, Elforsk AB Peter Rohlin, Energimyndigheten Gustaf Löwenhielm, tekn. dr, Statens kärnkraftinspektion (SKI) Stefan Jakélius, Industrifonden  Bengt "Nippe" Hylander, teknisk direktör, ÅF Process Bengt Kasemo, professor, Chalmers tekniska högskola

3. Mål och uppgifter för Teknikutvecklingsgruppen Visa hur teknisk utveckling kan bidra till: Högre effektivitet i energikedjor Minskade CO2-utsläpp Ökad andel förnybar energi Hög leveranssäkerhet och hög störningsberedskap Stärkt konkurrenskraft för svenskt näringsliv Visa på konsekvenser av olika vägval Studera elsystemets roll i ett framtida energisystem

4. EU-mål och direktiv Klimatgaser (CO2, ... ) – 20% mål till 2020 Handlande sektorn – EU-gemensam handel Icke handlande sektorn, Sverige: 17% till 2020 Förnybar energi – 20% mål till 2020 Sverige: ökning från 39% till 49% motsv. 40 TWh Särskilt drivmedelsdirektiv på 10% Energieffektivisering – 20% mål till 2020 Minskad primärenergianvändning 20% Särskilt direktiv för 9% effektivisering i slutanvändningen till 2016

5. Slutsatser för det nordiska elsystemet om 20-20-20-målen ska uppnås (Profu) Nästan all ny elproduktion i Norden blir CO2-fri. CO2 minskar med över 40% Elanvändningen ökar fram till 2020 Förnybar energi ökar kraftigt. El från biobränsle ökar med 25 - 30 TWh och vindkraft 30 TWH, varav 12-15 TWh i Sverige Kärnkraft. Effekthöjningar i Sverige + Finland 5&6 Elexport ökar kraftigt, upp till 40TWh. Nya utlandsförbindelser krävs

6. 1. EU 20-20 till 2020 - elproduktionen i Norden

7. Slutsatser från Profus analys Stora investeringar i förnybar energi och elnät krävs för att nå EU-målen Omfattande styrmedel av olika slag samt snabbare tillståndsprocesser krävs för att nå målen Primärenergieffektivisering – stängning av kärnkraft “lönsam” åtgärd!

8. Teknikutveckling Tekniker som kan bidra fram till 2020 kända och kan vidareutvecklas. På längre sikt finns solceller, vågkraft, ny kärnkraft mm som kräver betydande FUD-insatser för att bli konkurrenskraftiga Tekniker av särskild betydelse för närliggande vägval: Kärnkraft CCS Elnät Laddhybrider och elbilar Andra generationens drivmedel

9. Kärnkraft - slutsatser och vägvalsfrågor Två av de äldsta reaktorerna kan behöva stängas 2020-2025. Planering och byggande tar 10 år. Lagändring krävs om ersättning skall kunna planeras och genomföras i tid. Resterande reaktorer klarar troligen 60 års drift, dvs fram till 2035-2045. I slutet av denna period förväntas nya reaktortyper finnas tillgängliga (gen IV) om internationella utvecklingsinsatser fullföljs

10. Elnät - utmaningar Gränser för kapacitet och livslängd närmar sig Krav på leveranssäkerhet och spänningskvalitet ökar Förnybar energi, främst vindkraft, kräver omfattande förstärkningar inom och mellan länder Integration till större sammanhängande nät kräver nya systemskydd

11. Elnät - ICT öppnar för kontroll av kraftflöden och smarta applikationer – ”smart grids” Bättre kraftsystemdrift och hantering av störningar Integration av förnybar energi och distribuerad produktion Underlättar kundkommuniktion och kunders marknadsagerande Integrera laddhybrider, ellagring och ”smarta belastningar” för balansreglering av vindkraft m m

12. Laddhybrider och elbilar - konsekvenser för elnätet Elfordon har stor potential att reducera transportsektorns CO2-utsläpp och energianvändning Hela den svenska personbilsparken kräver endast ca 10 TWh/år Laddhybrider och elbilar passar bra in i ett elsystem med ökad andel vindkraft

13. CCS, avskiljning och lagring av CO2 Genomslag för CCS för kraftverk påverkar den europeiska elmarknaden och får därmed betydelse för Sverige. Möjligheter för CCS kan på sikt bli av intresse för svensk energiintensiv industri. Sverige bör medverka i forsknings- och utvecklingsarbetet.

14. Andra generationens drivmedel Baseras på råvaror som vid stor global användning inte konkurrerar med mark för födoämnesproduktion Förgasning ger högre bränsleutbyte och värdeförädling än fermentering Biprodukter, inkl energi/värme, av stor betydelse för effektivitet och lönsamhet. Kombinat och kluster blir viktiga. CCS kan på sikt komma att tillämpas för större kluster.

15. Slutsatser och vägval Hotet om klimatförändringar samt behovet av en trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning allt viktigare Genomför en fördjupad analys av EUs 20-mål. Utforma styrmedel så att de ger den bästa kombinationen vad gäller klimat, ekonomi och försörjningstrygghet. Sverige bör argumentera för ett europeiskt certifikatsystem för förnybar energi

16. Slutsatser och vägval (forts) Omfattande investeringar krävs i ny elproduktion och i nätförstärkningar för att klara EU-målen. Tillståndsprocesser måste bli snabbare Upprätta en plan för förstärkning av de nationella elnäten och utlandsförbindelserna fram till 2020 De två äldsta kärnkraftblocken kan behöva stängas 2020-2025 av ekonomiska skäl. Om Sverige önskar ersätta dessa med ny kärnkraft måste en lagändring ske så att planering för detta kan påbörjas inom kort.

17. Slutsatser och vägval (forts) CCS bedöms bli viktigt internationellt och får därmed konsekvenser även för den nordiska elmarknaden. CCS kan på sikt bli intressant för svensk energiintensiv industri Elbilar och laddhybrider kan radikalt reducera transportsektorns energianvändning och CO2-utsläpp samt utveckla svensk industri. Andra generationens drivmedel kan minska konkurrensen om mark för matproduktion samt göra framställningen av biodrivmedel energieffektivare. Inga radikalt nya energitekniker i sikte. Betydande FUD-insatser krävs dock för att lovande energitekniker ska nå kommersiell mognad.

18. Energianvändarna – arbetsgruppen Kenneth Eriksson (ordförande) COO, SCA Helena Sjögren (projektledare), civilingenjör ÅF Konsult Ted Fjällman (projektledare) teknisk doktor, IVA Mats Abrahamsson, professor i logistik, Linköpings universitet Karin Byman, civilingenjör och teknisk licentiat, Öhrlings PricewaterhouseCoopers Arne Elmroth, professor i byggnadsfysik, Lunds tekniska högskola Sven-Olov Ericson, kansliråd, Näringsdepartementet Lars-Erik Eriksson, teknisk doktor, IT-Partner AB Mikael Hannus, energidirektör, Stora Enso Ulrika Jardfelt, chef  för fastighetsutveckling, SABO Torbjörn Johnson, CEO, DACC Systems AB Per Lundquist, professor i energiteknik, KTH Jan Segerberg, styrelseledamot, Peab Industri AB Egil Öfverholm, expert, Energimyndigheten Kenneth presenterar gruppen 14 experter 3 professorer Etc.. Kenneth presenterar gruppen 14 experter 3 professorer Etc..

19. Vägval Öka industrins produktion med dagens energianvändning Underlätta människors val Effektivisera godstransporterna Sikta mot energiproducerande hus Effektivisera befintliga fastigheter Satsa på eldrivna bilar Systemtänk! Effektivisera godstransporterna Öka industrins produktion med dagens energianvändning – effektivisera och minska den specifika energianvändningen Sikta mot energiproducerande hus – mer en vision om än inte realistiskt Effektivisera befintliga fastigheter Satsa på eldrivna bilar Mer om dem kan ni läsa i vår rapport, Kenneth och jag kommer att berätta lite mer om tre av dem Systemtänk! Effektivisera godstransporterna Öka industrins produktion med dagens energianvändning – effektivisera och minska den specifika energianvändningen Sikta mot energiproducerande hus – mer en vision om än inte realistiskt Effektivisera befintliga fastigheter Satsa på eldrivna bilar Mer om dem kan ni läsa i vår rapport, Kenneth och jag kommer att berätta lite mer om tre av dem

20. Energimarknader - arbetsgruppen Lars Bergman (ordförande) professor och rektor, Handelshögskolan i Stockholm Hampus Lindh (projektledare) civilekonom, kommunikatör och projektledare IVA Marian Radetzki, ekon dr, professor Per Kågesson, fil dr Niclas Damsgaard, PhD in economics, director of Carbon and Energy Policy, Econ Lennart Hjalmarsson, professor, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Anders Hedenstedt, civilingenjör, vd, Göteborg Energi Yvonne Fredriksson, Generaldirektör vid Energimarknadsinspektionen

21. Energimarknaderna och de energipolitiska vägvalen Några av dessa är vägval som kommer att vara avgörande för energi- och klimatpolitikens utformning, och vi diskuterar därför också dem. Det första av dessa handlar om vilka styrmedel man bör välja för att påverka energimarknaderna. Det andra vägvalet rör kraftföretagens möjligheter att även i framtiden använda kärnkraft. Vi har fokuserat på i vilken utsträckning man i energi- och klimatpolitiken väljer att prioritera åtgärder som gör att de klimatpolitiska målen nås till lägsta möjliga kostnad.

22. Energimarknaderna och de energipolitiska vägvalen Vi kan kortfattat sammanfatta våra resultat i följande slutsatser: Kostnaden för att nå Sveriges och EUs klimatpolitiska mål blir sannolikt mycket höga. Det är därför viktigt att vägvalen görs så att de klimatpolitiska målen nås till lägsta möjliga kostnad. Fokus på kostnadsminimering kan i själva verket vara det som gör det möjligt att över huvud taget nå dessa mål. Det bästa sättet är då att så långt det är möjligt basera energi- och klimatpolitiken på så kallade marknadskonforma styrmedel som utsläppsavgifter och överlåtbara utsläppsrätter.

23. Energimarknaderna och de energipolitiska vägvalen Vad gäller den nordiska elmarknaden är det effektivaste sättet att öka konkurrensen att bygga ut överföringskapaciteten mellan de nordiska länderna och kontinenten. Transportsektorn, som till stor del är undantagen från de generella klimatpolitiska styrmedlen, är i gengäld föremål för en mängd detaljerade ingrepp. Vi anser att det finns starka skäl för Sverige att ompröva sin strategi när det gäller transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Transporterna bör omfattas av de generella marknadskonforma styrmedlen och detaljstyrningen inom transportsektorn bör begränsas eller avvecklas.

  • Login