Rattfylleri – många bestämningsfaktorer

1. Vad vet vi, hur ser det ut?Fokus: utveckling, indikatorer Tylösandsseminariet, 3 -5 septemberHåkan Leifman, Direktör, CAN

2. Rattfylleri – många bestämningsfaktorer Alkoholvanornas utveckling - Konsumtionsvolym - Dryckesmönster – intensivkonsumtion, vardagsdrickande Inställning till alkohol-trafik - Attityder Kontrollsystemet - rattfyllerikontroller, lagstiftning: allmänprevention – upptäcktsrisk och hot om sanktioner – båda behövs

3. Om alkoholkonsumtionsutvecklingen- högre nivå än 1980-90 – talet men minskning sedan 2004/05, så även berusningsdrickande

4. Inte minst minskningar bland yngre (här: 16-29 år)(Andel storkonsumenter bland män mer än 14 “standardglas”/vecka)

5. Om alkoholens koppling till rattfylleri • Tidsseriesamband alkohol – rattfylleri : en ökning av alkoholkonsumtionen leder i regel i sig (historiska data) till en ökning av rattfylleriet • Men inget självklart och kan förändras över tid • Räcker ej med alkoholutvecklingen som indikator på rattfylleriutvecklingen • Behövs andra indikatorer direkt – indirekta mått som på olika sätt tillsammans ”fångar in”/mäter utvecklingen av rattfylleri

6. Indikatorer • Ett omfattande arbete med ANDT-indikatorer pågår på uppdrag av Socialdep. • Även rattfylleri inkluderas • Finns inget enskilt bra mått – många behövs • Dessutom – underutvecklat – olika siffror presenteras på samma data!! Skapar stor förvirring (varför tar man fram data?) • Bättre komma överens om några som man följer och hålla sig till dem – också som styrindikatorer

7. Följande indikatorer kommer att följas/utvecklas vidare inom ramen för ANDT-strategin(tre av dem redovisas = *): Följande indikatorer kommer att följas/ utvecklas vidare inom ramen för ANDT-strategin: • *Alkoholrelaterade dödsfall i trafiken (Antal döda förare i trafiken rättsmedicinskt undersökta med blodalkoholkoncentration om minst 0,2 promille) (RMV, SoS) • *Fordonsförare i singelolyckor med personskada nattetid (personskadade förare i singelolyckor nattetid (kl. 22.00–05.59) (STRADA, Transportstyrelsen) • *Positiva utandningsprov (minst 0,2 promille) (Antal positiva utandningsprov per 100 000 genomförda utandningsprov) (VTI) • Positiva utandningsprov (minst 0,2 promille) bland skadade motorfordonsförare(Antal/andel positiva utandningsprov bland skadade motorfordonsförare) (RPS)

8. Andra mått (* = redovisas): • *Andel som i frågeundersökning (enkäter) uppger att de kört bil efter druckit alkohol utöver lättöl (redovisad idag, men osäkert med ökande bortfall underrapportering) • Vägtrafikolyckor – skadade personbilsförare med misstanke om påverkan (för osäker – inkl. andra ämnen, saknas inf. från många). • Rattfylleribrott – anmälda/lagförda ( proaktivt brott, antalet betingas av polisens insatser , dfr för osäker)

9. Antal alkoholpositiva (minst 0,2 prom.) bland döda personbilsförare avlidna i trafiken. Basen -- alla personbilsförare som obduceras. Per 100 000 inv., 15+

10. Andel alkoholpositiva (minst 0,2 prom.) bland döda personbilsförare avlidna i trafiken. Basen -- alla personbilsförare som obduceras

11. Andel som svarat att de någon gång under de sen. 12 mån. kört bil efter att ha druckit alkohol utöver lättöl (Källa: Trafikverket)

12. Antal singelolyckor nattetid (kl. 21.59-04.59), per 100 000 inv., 15+ (Källa: FHI)

13. Antal positiva utandningsprov per 100 000 genomförda utandningsprov (polisens fasta kontroller) (Källa: VTI) År Andel nyktra förare (ej alkoholpositiva) 2007 99.71 % 2008 99.71 % 2009 99.73 % 2010 99.74 % 2011 99.75 %

14. Utvecklingen baserat på olika indikatorer (Index: år 2010=100)

15. Summa förfyra index

16. Sammanfattningsvis Trots ofullständiga data – • Sannolikt en nedgång under senaste 6-7 åren • Flera sannolika förklaringar – en av dessa – minskad alkoholkonsumtion • Viktigt att bättre utveckla mått och använda som goda indikatorer – styrindikatorer – vi vet för lite